Meriter

Ingegerd Knutsdotter, f trol 1356, d natten till 15 sept 1412 i Vadstena. Föräldrar: riddaren Knut Algotsson (Bengt Hafridssons ätt) o Märta Ulfsdtr (Ulvåsaätten), heliga Birgittas äldsta dtr. Inträdde i Vadstena kloster 74, abbedissa där okt 84, särskilt vigd till denna tjänst 18 maj 88, avsade sig tjänsten 3 febr 1403.

Biografi

Som följd av att fadern Knut Algotsson ägde gods i Norge kom I att delvis växa upp i detta land. Modern uppges i abbedissan Margareta Glausdotters (d 1486) krönika ha varit hovmästarinna för drottning Margareta åren efter dennas giftermål med Håkon, alltså 1363–66, och I skall någon tid (1365) ha uppfostrats tillsammans med drottningen.

Under sin tid som abbedissa möjliggjorde I Birgittas helgonförklaring 1391, firandet av ett särskilt jubelår i Vadstena 1394, en regelbunden representation vid påvestolen genom prokuratorer samt en utveckling av klostrets ekonomiska resurser så att det år 1400 kunde försörja det i Birgittas regel föreskrivna maximiantalet 60 nunnor och 25 ordensmän. Hennes släktskap med ordensstiftarinnan och med biskopen i Linköping Knut Bosson (Natt och Dag) samt hennes nära samband med drottning Margareta förde henne in i en konflikt, där ett flertal inom klostret genomdrev hennes avgång från tjänsten. Till följd härav har hennes rykte inför eftervärlden kommit att bli lidande.

Avgörande för bedömningen av I som personlighet och abbedissa har varit värderingen av källorna kring konflikten 1399–1403. Ett synbarligen brett flertal bland klosterfolket framställde anklagelser mot I i två aktstycken, det ena från hösten 1400, det andra daterat 18 dec 1402. Meningarna var delade bl a om brödernas roll inom klostersamfundet. Denna fråga var sammanvävd med spörsmålet om vem som skulle vara prokurator i Rom. Under Sten Stenarssons tid som prokurator (senast från juni 1398) erhöll klostret genom bullan Etsi universi 29 mars 1399 en organisationsform, enligt vilken generalkonfessorn (priorn) utrustades med flera av de befogenheter, som ursprungligen ansetts tillkomma biskopen. En sådan modell (typen ordensgeneral) gällde för tiggarordnarna och kan ha haft sympatier bland den del av klosterfolket, som räknade sitt ursprung från städerna. För att motarbeta eller modifiera den nya organisationsformen ersatte I Sten Stenarsson med spanjoren Lucas Jacobi, som nyligen inträtt i Vadstena; denne kunde redan våren 1401 skaffa påvliga dokument som försvagade Etsi universi och återgav biskopen en del av hans rättigheter över klostret. Angreppen mot I kom därmed att gälla hennes rätt att egenmäktigt utbyta prokurator vid påvestolen. Men vidare kritiserades hennes ekonomiska förvaltning. Man synes i klostret ha haft delade meningar om drottning Margareta 1399 vid räfsteting indragit för många av klostrets gods eller ej; vid en strikt, Margareta-fientlig tolkning kunde I lätt komma i skottfältet genom sin nära kontakt med drottningen. Principen, att kyrkligt gods inte fick avyttras synes ha kommit i konflikt med Birgittas grundtanke, att birgittinklostret inte skulle besitta mer egendom än vad som var nödvändigt för klosterfolkets uppehälle och nödvändiga underhållsarbeten. Oppositionen genomdrev ett påvligt uppdrag 3 nov 1402 åt biskop Peter i Strängnäs att företa en undersökning, som ledde till att I förklarades skyldig till en del av det som lades henne till last. Efter hennes avsägelse modifierades klostrets författning, och fortsättningen av räfsten 1404 bör bedömas som relativt försonlig. Klostrets rättigheter i Vadstena stad reglerades 1404 genom ett k privilegium.

Genom sitt handlande sökte I hävda Birgittas ursprungliga klosteridé, fastän hon inte efterlämnat någon motivering eller argumentering för sin ståndpunkt. Hennes begåvning synes ha varit övervägande praktisk. Diariets dödsnotis är försonlig mot hennes minne.

Författare

Tore Nyberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: T Nyberg, Källstudier till krisen i Vadstena kloster 1401—1403 (1960; otr), hos förf, Odense.

H Hildebrand, Sveriges medeltid, kultur-hist skildr, 1 o 3 (1879—1903); T Höjer, Studier i Vadstena klosters o Birgittinordens hist intill midten af 1400-talet (1905); Margareta Clausdotter, Chronicon de genere et nepotibus sanctae Birgittae (SRS 3:2, 1876); L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958); T Nyberg, Vadstena klosters pionjärer (PHT 1963); dens, Medlemsintagningen i Vadstena klosters nunnekonvent intill 1462 (PHT 1964); dens, Birgittinische Kloster-gründungen des Mittelalters (1965); G Silfverstolpe, Klostret i Vadstena (HB 1, 1875); dens, Klosterfolket i Vadstena (1898); ÄSF 1: 2, s 118.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ingegerd Knutsdotter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11954, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Nyberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11954
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ingegerd Knutsdotter, urn:sbl:11954, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Nyberg), hämtad 2024-04-25.