Göran (Georg) Ingelgren

Född:1782-05-04 – Väckelsångs församling, Kronobergs län
Död:1813-09-19 – Klara församling, Stockholms län

Författare


Band 20 (1973-1975), sida 8.

Meriter

Ingelgren, Göran (Georg), f 4 maj 1782 i Väckelsång, Kron, d 19 sept 1813 i Sthlm, Klara. Föräldrar: backstugusittaren Magnus Danielsson o Marie Jonasdtr. Inskr vid UU 19 okt 04, teol- o pedagogisk ex 04, ekon ex 07, FK dec 09, mag 15 juni 12, allt vid UU, anställd i k kansliet 12. — Förf. — Ogift.

Biografi

Trots fattigdom och sjuklighet fick I möjlighet att studera — främst klassiska språk — vid Uppsala univ. Där blev han våren 1807 bekant med Atterbom, som på hösten s å tillsammans med I och tre andra studenter bildade det litterära sällskapet Musis amici. Då medlemmarna, beredda att kämpa för de nya litterära idéerna, året därpå ändrade namnet till Auroraförbundet, var den tillbakadragne I enligt Atterbom "hu-vudförfäktaren av större hovsamhet, så i namn som anspråk". Trots sin anspråkslöshet var I emellertid nitisk inom kretsen och hade bl a förtjänsten av att Per Elgström tidigt kunde bli medlem.

I debuterade i Musis amici med odet Hoppet, som lovprisades högt av Hedbom. Det kan dock inte anses som representativt för nyromantiska stilideal utan är snarare en Valerius-efterbildning. Romantiska är dock I:s senare dikter — de mest kända publicerades i Phosphoros och Poetisk kalender — genom sin oändlighetskänsla, sina drömbilder från "aningens fördolda land" och sitt besjungande av poesins gudomliga ursprung. Språket är dock enklare än hos de rättrogna fosforisterna och tyder på att I lärt även av Franzén och eftergustavianerna. Mest känd bland hans dikter har den livsglada Maj-sång blivit, som tonsatts av J E Nordblom och ganska länge hörde till de omtyckta sångnumren i Uppsala; andra prov på hans naturlyrik är Aftonrodnan och den av Tegnérs livliga rytm präglade Vintersång, och i Afskeds-suck tog han kort före sin död farväl av "lundar, skogar, berg och dalar". Några dikter har han anknutit till sin småländska hemtrakt, t ex balladen Hjalmar och Emma.

I:s antikbeundran och klassiska bildning tog sig uttryck i välgjorda, delvis anonyma översättningar på metrisk, orimmad vers av bl a Tyrtaios stridssånger och Moschos Klagosång vid Brions död. Också av Tasso och Petrarca gjorde han omsorgsfulla översättningar.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från I i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dikter i original eller övers i: Polyfem. Ett blad att läsa på sängen [utg av J G A Askelöf], saml [1]—5, Sthlm 1809—12, 4:o (anon); Phosphoros. Månadsskrift [utg av P D A Atterbom o V F Palmblad, årg 1—2], 1810—1811, Upsala (vanl sign: I.); Poetisk kalender... utg af Atterbom, för år 1812—1814, Upsala (d:o), 2. uppl... 1816, 1817, 3. uppl 1824; flertalet jämte de båda latinsk-sv övers nedan omtr i Samlade vitterhetsarbeten af Per Elgström och G I [utg av P Hanselli, red av F A Broberg], Upsala 1860, s 277—334.

översatt: Tyrtaei quae supersunt 7ioXe(i«jr(jpia [akad avh, preses C Dahl], Upsalise [1809], 15 s; Qu. Horatii Flacci Epistolse ad Lollium Suetice reddita: [akad avh, preses E Götlin], Upsalia; [1811], 4:o, 16 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: PDA Atterbom, Sami skrifter i obunden stil, 6:2 (1869); C W Bottiger, Auroraförb i Upsala (1874); P Fröberg, Skalden Bottiger (1943); G Ljunggren, Sv vitterhetens häfder, 3—5 (1878—95); S Magnusson, Det romantiska genombrottet i Auroraförb (1936); G Thornström, Ett bidr till G I:s biografi (PHT 1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Göran (Georg) Ingelgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11955, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11955
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Göran (Georg) Ingelgren, urn:sbl:11955, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se