Enoch Ingers

Född:1870-09-01 – Maglehems församling, Kristianstads län
Död:1951-11-23 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Folkhögskolelärare


Band 20 (1973-1975), sida 14.

Meriter

1 Ingers, Enoch, f 1 sept 1870 i Magiehem, Krist, d 23 nov 1951 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren o handl Carl Johan Andersson 0 Ingår Jönsson. Mogenhetsex vid h a l i Karlskrona vt 88, inskr vid LU ht 88, FK 30 jan 92, lär vid Lunnevads folkhögsk, Sjögestad, Ög, 95, andre lär vid Folkhögskolan Hvilan, Malm, 96—08, FL vid LU 14 sept 00, disp 20 maj 08, FD 30 maj 08, rektor för o huvudlärare vid Hvilans folkhögsk 1 aug 08—35, sekr i Sv folkhögskolans lärarfören 10—12, v ordf i Malmöhus läns hemslöjdsfören 11—42, statens folkhögskolinsp 13—32, lär i pedagogik vid Alnarps lantbruksinst 12—38, led av komm rör ut-vidgn av folkhögskolutbildn 27—juni 28, lär 1 hist vid specialgymn för lantbruks-, skogs-o mejeristud på Hvilan 31—50.


G 20 sept 00 på Hvilan i Tottarp, Malm, m I 2.

Biografi

Då I 1908 efterträdde sin svärfar Leonard Holmström (s 307 ff) som rektor för Folkhögskolan Hvilan, hade denna skola redan förvärvat ett grundmurat anseende som en av de främsta i sitt slag inom landet. Utvecklingen och anpassningen till tidens krav fortsatte under I:s ledarskap. En "övre avdelning" till den manliga folkhögskolan, avsedd för unga män som efter genomgången folkhögskola och lantmannaskola ville söka inträde vid lantbruksinstituten, hade inrättats 1906. Denna avdelning utökades i två etapper till att omfatta två hela vinterkurser (1915 o 1919). I samband med den högre lantbruksundervisningens omorganisation vid 30-talets början fattades riksdagsbeslut om inrättande av en specialkurs för lantbruksstuderande, vilka skaffat sig såväl jordbrukspraktik som ett visst mått av teoretiska kunskaper. Denna specialkurs, som omfattade två hela läsår, förlades till Hvilan; från 1942 kallades den specialgymnasium. En begränsad studentexamen kunde där avläg- gas. En andra årskurs till den manliga folkhögskolan inrättades 1931, då förut nämnda "övre avdelning" upphörde. Från 1934 mottogs kvinnliga elever även i skolans ordinarie vinterkurser. En övre avdelning till den kvinnliga sommarkursen hade fortgått 1909 —25. Ett flertal andra kurser var förlagda till Hvilan, bl a en 3-månaderskurs för lant-byggmästare, vilken drevs i Samfundets för hembygdsvård regi. I var rektor för alla dessa kurser och utbildningslinjer, inklusive lantmannaskolan som grundlagts av Holmström 1876.

I 20 år var I förordnad som statens folk-högskolinspektör. Han var den första innehavaren av denna tjänst, och det är samstämmigt omvittnat från folkhögskolorna, att han fullgjorde uppdraget med nit, skicklighet och takt. Inspektörskapet var en bisyssla till rektoratet vid Hvilan men mycket arbets-krävande.

Efter pensioneringen åtog sig I att skriva bokverket Bonden i svensk historia, ursprungligen planerat att omfatta tre band, men endast de två första kunde fullbordas, innan sjukdomen bröt hans krafter. I bd 1 skildrar han allmogens historia från äldsta tider till 1600-talets slut. Bd 2 (519 s) omfattar tiden 1700—1809; särskilt detta band grundar sig till stor del på författarens egna käll-studier. Han ansågs ha fyllt sin "uppgift på ett förnämligt sätt både som kritisk forskare och som utmärkt populärvetenskaplig skildrare av sitt rika ämne" (Nelson). Någon lika uttömmande och översiktlig redogörelse för den jordbrukande befolkningens levnadsvillkor i Sverige har hittills inte utkommit.

I var historiker med varmt intresse för kulturlivets olika yttringar inom och utom landet, för pedagogiska problem, det praktiska folkbildningsarbetet och för frågor som gällde hemslöjden. Som rektor och huvudlärare undervisade han huvudsakligen i historia och samhällskunskap. Hans framställning var livfull och fängslande, och han blev flitigt anlitad även inom föreläsnings- och ungdomsföreningarna. Under årens lopp publicerade han också ett flertal historiska uppsatser och inlägg i pedagogiska frågor. Makarna I hade omfattande kulturförbindelser, främst med det närbelägna LU men även med andra institutioner, särskilt inom de nordiska grannländerna, samt med musiker och konstnärer, vilket för skolans lärare och elever, direkt och indirekt, hade stor betydelse. Kontakten med de danska folkhögskolorna, som inletts redan av Leonard Holmström, var livlig och uppehölls med ömsesidiga gästbesök, bl a för sommarkursernas kvinnliga elever.

I hade mycket stor arbetsförmåga. Hans personminne och personkännedom var ganska enastående. Som rektor och lärare besatt han en obestridd auktoritet, grundad på kunskap och erfarenhet, alltid opretentiös, lugn, älskvärd och hjälpsam. De unga lärar: na mottogs som medlemmar av familjen och kunde med obegränsat förtroende vända sig till rektor som till en god vän, då de behövde råd och hjälp. Även eleverna begagnade sig av samma förmån, särskilt då frågan gällde utsikter och möjligheter för fortsatta studier. I:s gärning var grundad på idealitet, och hans vilja att i varje situation göra sitt bästa sviktade aldrig. Rättrådighet och humanitet var hans riktmärken.

Författare

Ivar Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från I i Ericsbergsarkivets autografsaml, RA, o i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En konstnärsfest i Rom anno 1524, skildrad af Benvenuto Cellini. Lund 1898. Ils..— Om kristusbilder under kyrkans äldre tider (Festskrift tillegnad doktor Leonard Holmström på hans sextioårsdag utg af Hvilans elevförbund, Lund 1900, s 133—160). — Skånsk korsvirkesarkitektur (Finn, utg af Lukasgillet i Lund [1900], Lund 1900, 4:o, s 56—59). — "Nyskandi-navism" (Årsskrift för Hvilans elevförbund 1900 utg af Förbundsstyrelsen, Lund 1900, s 30—35). — En folkhögskola i höga Norden [sign] (ibid, s 38—47). — Något om själf-studier och sättet för deras bedrifvande [undert E. J.] (Studiehandbok för lärare, utg af Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening, h 1—2*, Lund 1905 —06, s 5—18). — Hans Hansson i Arendala (Svenska folkhögskolans årsbok, årg 5, 1908, Göteborg, s 81—83). — Erik Lindschöld, biografisk studie. 1*. [Akad avh.] Lund 1908. XII, 264 s. — Drag ur Simrishamns historia (Hembygdskurserna i Simrishamn 1909, Lund 1912, s 93—151, 1 karta). — Några bref från meniga soldater och vederlikar i Karl XII:s här (KFA 1914, Sthlm, s 208— 237). — Från folkhögskolans värld (Social tidskrift. Organ för Centralförbundet för socialt arbete m. fl. organisationer, årg 15, 1915, Sthlm, s 241—247; även sep, 7 s). — Kristiden och folkhögskolan (Svenska folkhögskolans årsbok, 12, 1915, s 76 f). — Folkhögskolans ställning till stat och ortsmyndigheter (Svenska folkhögskolan 1868— 1918. Historik utg av Svenska folkhögskolans lärareförening, Örebro 1921, s 69—86). — Är folkhögskolan otidsenlig? [föredrag] (Det tolfte nordiska skolmötet i Helsingfors den 4—6 augusti 1925, Hfors 1927, s 636—648). — Handbok för folkhögskolor [titelrubr]. Författningar rörande folkhögskolor med förklarande anmärkningar m. m. Utg. [Lund, tr] Arlöv 1931. 72 s. — Ur Hvilans elevförbunds minnen 1885—1935 (Hvilans elevförbund, årsskrift 1937, Lund, s 7—19). — Ola Andersson i Nordanå. Ett hundraårsminne (ibid, 1938, s 12—22). — Ljusets bonde. Riksdagsmannen Nils Månsson i Skumparp. Bilaga: Handlingar rörande Nils Månssons växelundervisningsskola i Fren-ninge. Lund 1938. 80 s. [Art omtr från Skånsk kalender, årg 2, Lund 1937, s 101— 144.] ¦— Den svenska folkhögskolan 1868— 1900 (Svensk folkhögskola under 75 år under medverkan av E I, S Fredholm, A Nordgren ... utg av K Hedlund, Sthlm 1943, s 36—155; på tyska i: Entwicklung und Wesen der schwedischen Volkshochschule dargestellt von schwedischen Volkshochschullehrern hrsg von K Hedlund, Braunschweig . . . 1950, s 29—111). — En krönika om Hvilan (Hvilans elevförbund, årsskrift 1937: Hvilan 75 år, s 7—43). —- Bonden i svensk historia. D 1—2. Sthlm 1943—48. 1. 1943. 355 s. [Ny tr] 1949. 2. 1948. 519 s. [D 3, 1956, förf av Sten Carlsson.] — Art i bl a Folkbiblioteksbladet, Sthlm, från 1903, Tidskrift för svenska folkhögskolan, Lund, från 1920 o Landtmannen 1944—46. — Utg M Ingers' Den svenska sången, fr o m 6. uppl. översatt (bearb): H Rosendal, Nationalitetskampen i Sönderjylland, några drag ur dess historia. Från författarens manuskript, Sthlm 1917, 45 s; H van Loon, Mänsklighetens historia, de ungas världshistoria . . . övers av L Kjellberg, Sthlm 1924, 507 s, 17 pl (bearb).

Källor och litteratur

Källor o litt: K Hedlund, Den sv folkhögskolan under 1900-talet (Sv folkhögskola under 75 år, 1943, s 156—215); nekr:er över I av G Ch[ristoffer]son i Skånska Dagbl 24 nov 1951, av H Nelson i Sydsv Dagbl Snällposten 24 nov 1951 o av A Nordgren i Tidskr för sv folkhögskolan 1952, s 29—35; Sv folkhögskolan 1868—1918, red H Odhner (1921); Sv folkhögskolans årsb 1904—19; Tidskr för Sv folkhögskolan 1920—; G Ågren, Från de senaste 35 åren på Hvilan (Hvilan 75 år. Hvilans elevförb:s årsskr 1943, s 53—66).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Enoch Ingers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Johansson), hämtad 2019-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11959
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Enoch Ingers, urn:sbl:11959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Johansson), hämtad 2019-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se