Biografi

Ingman, släkt, härstammande från nämndemannen o kyrkvärden Sigfrid Matsson (d omkr 1645) på Bällby Yttre eller Nedergård i Karis, Nylands län. Dennes son bonden Mats Sigfridssons (levde 1697) i Ingvallsby, Karis, söner kallade sig I, o två av dem blev stamfäder för släktens båda huvudgrenar.

Den ene, kronofogden i Raseborgs västra härad Anders I (d 1728), var far till assessor Elias Magnus I (1704—73), som adlades med namnet Nordenstolpe 1758. Han blev kammarrevisionsråd 1762 men är mest känd genom sina insatser som ägare av Rörstrands fajans- o porslinsfabrik i Sthlm. Hans äldre bror Fredrik I (1698—1759) blev kronofogde i Åkers o Daga hd, Söd, 1727 o borgmästare i Borås 1744 samt var rdgm 1746—47 o 1755—56. Deras yngre bror kontorsskrivaren vid länsstyrelsen i Vänersborg Jonas I (1713—86) väckte i slutet av 1730-talet uppseende som den frimodigaste o mest aggressive inom den pietistiska väckelserörelsen där. Han dömdes 1741 till landsförvisning, men denna dom synes aldrig ha exekverats. I blev 1756 kronofogde i Dalslands södra fögderi o fick 1770 landskamrerares titel men avsattes 1777 för bedrägeri. Son till honom var Carl I, som kallade sig Manderfelt (se nedan). Fredrik o Jonas I:s samt Elias Magnus Nordenstolpes bror Anders I (d 1761) blev 1734 landskamrerare i Älvsborgs län, fick 1741 assessors titel o blev 1752 borgmästare i Vänersborg samt var 1755—56 o 1760—61 rdgm. Han var far till häradshövdingen i Färs o Frosta hd, Malm, lagman Jonas I (1740—1808) o till rådmannen i Vänersborg Anders Fredrik I (1740—1819). Son till den senare var häradshövdingen i Tössbo o Vedbo hd, Älvsb, generalauditör Eric Gustaf I (1773—1825), som adlades 1821 med namnet Gyllenheim. Han dog ogift o testamenterade huvuddelen av sin efterlämnade egendom till understöd åt elever vid Vänersborgs skola.

Den andre av Mats Sigfridssons söner rusthållaren Mats I (d 1740) i Mörby, Pojo, Nylands län, var far till kh Sigfrid I (1709 —69) i Pojo. Dennes brorson Alexander I (1758—95) blev docent i vältalighet i Åbo 1784 o var docent i poesi där 1787—93. Hans brorson kommissionslantmätaren Henrik Johan I (1774—1819) i Lochteå, Vasa län, var far till prof i barnförlossningskonst o barnsjukdomar i Hfors Erik Alexander I (1810—58) o till prof i biblisk exegetik där Anders Wilhelm I (1819—77). En kusin till dem var far till Herman Santeri Ivalo (1866—1937), som 1894 blev fil dr i Hfors på en avhandling om Karl IX:s ishavspolitik. Senare ägnade han sig åt tidningsmanna-banan o har gjort sig känd som skönlitterär författare. Kusin till honom var prof i praktisk teologi i Hfors Lauri Johannes I (1868—1934), som var finländsk statsminister 1918—19 o 1924—25, kyrko- o undervisningsminister 1920—21, 1924—25, 1925—26 o 1928 samt ärkebiskop från 1930.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA.

M Akiander, Hm för fordna Wiborgs o nuv Borgå stift, 1—2 (1868—69); A Baeckström, Rörstrand o dess tillverkmar 1726—1926 (1930); N Beckman, Ett per-sonhist bidr till 1700-talets kyrkohist (KÅ 1923); A Bergholm, Sukukirja, 1—2 (1901); W Bergstrand, Separatistiska oroligheter i Skara stift under Petrus Schyllbergs episkopat (1902), s 31—35, 48—61, 68 f; G Björkelund, Frosta hds hist (1944), s 215 f; P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); A G Bördh, Släkten I (Elfsborgs läns annonsblad 29 dec 1944); J Cederlöf, Ekenäs stads hist, 2 (1955); C-F Corin, Tiden tom 1834 (Vänersborgs hist, 1, 1944); dens, I (SMoK 4, 1948); E J Ekman, Den inre missionens hist, 1 (1896), s 131 f; Ekstrand; FBH; N Forssell, Borås stads hist, 2 (1953); A Gräsbeck, Släkten I o katakresen "Matts Misch, gryt-stöpare ..." (GSFÅ 32, 1948); B Hallberg, Ant:ar om landssekreterare o landskamrerare 1 Älvsb (Vänersborgs söners gilles årsskr, 8, 1939), s 18 ff; dens, Eric Gustaf Gyllen-heim. En av Vänersborgs stora donatorer (ibid, 17, 1948); J A Heikel, Hfors univ 1640—1940 (1940); K Henning, Bidr till kännedomen om de religiösa rörelserna i Sverige o Finland efter 1730 (1891), s 229, 232; Hfors univ. Lärare o tjänstemän från år 1828, 1 (1925), Suppl till slutet av år 1938, 1 (1940); Kansallinen elämäkerrasto, 2 (1929); J Kleberg, Kammarrevisionen-Kammarrätten 1695—1940 (1940); Lags o doms; V Lagus, Åbo akademis studentmatr, 1—2 (1891—95); S Lund, Ett litet tillägg till släkten I i Sukukirja (Genealogica 1919); Millqvist; H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680—1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); C Sjöström, Vermlands nation i Lund 1682—1907 (1908); dens, Vestgöta nation i Lund 1683—1910 (1911); C H Strandberg, Åbo stifts hm, 1—2 (1832 —34); G H Stråle, Rörstrands hist o tillverkar 1726—1850 (1879), s 111 f, 121 f; Sursillin suku (1971); H Wachtmeister Ant:ar o bref från Carl Johanstiden (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ingman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11965, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-08-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11965
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ingman, släkt, urn:sbl:11965, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-08-01.