Ingrid Elofsdotter

Död:1282-09-02 – Skänninge stad, Östergötlands län

Helgon


Band 20 (1973-1975), sida 25.

Meriter

Ingrid Elofsdotter (Elofssönernas ätt), d 2 sept (Messenius) 1282 i Skänninge.

G m en okänd riddare, d före 1271 (möjligen en viss herr Sigge, död senast 6 april 1271).

Biografi

Efter mannens död slöt sig I jämte systern Kristina c:a 1271 till en krets fromma kvinnor kring den kände dominikanbrodern Petrus de Dacia, "vår förste författare", då lektor i Skänninge dominikankonvent, och anlade även dominikanernas "tredje" ordens dräkt. Hon är av allt att döma identisk med en av Petrus andliga döttrar, vars asketiska liv och mystiska upplevelser han beskriver i ett av sina brev (ep 37). I drog även på pilgrimsfärd till Jerusalem och Compostela samt besökte upprepade gånger Rom. Efter systerns död lyckades hon med stöd av konung Magnus och biskop Henrik i Linköping efter vissa svårigheter få till stånd ett systrakloster vid S:t Martins kyrka i Skänninge, där hon själv 15 aug 1281 ikläddes S:t Dominicus "andra" ordens dräkt. Klosterstiftelsen stöddes materiellt av I:s bröder Johan och Anders Elofssöner (bd 13, s 407—412), den förstnämnde riddare i Tyska orden. Påven Martin IV:s stadfästelse skall I personligen ha utverkat.

Efter sin död har I åtnjutit helgonrykte. Hennes brorsdotter Kristina, Johan Elofssons dotter, var lagmannen Birger Perssons (Finsta-ätten) första hustru. I:s liv och klostergrundning har troligen utgjort en inspiration för den heliga Birgitta, Birger Perssons dotter i andra giftet. Tydligt är också att Birgittas kanonisation 1391 har inspirerat systrarna i Skänninge till att verka för I: s helgonförklarande. Tyvärr är I: s processakter förlorade så när som på två blad. Det äldsta i fragmenten omtalade miraklet skedde 1401. I:s ben har upptagits ur sin grav troligen före sekelskiftet 1400. 1414 supplikerade konung Erik, de nordiska ärkebiskoparna och de sv biskoparna hos Pisa-påven Johannes XXIII om kanonisering av I och andra sv helgon. Saken prövades av konciliet i Konstanz, som 1416 biföll att processen öppnades. Förhören rörande I hölls i maj 1417, men saken fullföljdes inte denna gång. Mot slutet av seklet togs den upp på nytt, och påven Alexander VI gav tillstånd till translation av I:s reliker, vilken skedde med stor högtidlighet 29 juli 1507 i närvaro av bl a riksföreståndaren Svante Nilsson. I:s liturgiska kult har tydligen endast förekommit i dominikanprovinsen Dacia och Linköpings stift, och därför slocknat ut efter reformationen. Därefter ihågkommes I av Olaus Magnus, Vastovius och Messenius, förutom av författare inom dominikanorden. Hennes bild är målad i korsgången i klostret San Marco i Florens.

Författare

Jarl Gallén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: H Choquetius, Vita Beatae Ingridis (Douai 1632); J Gallén, Les causes de Ste I et des Saints suédois (Archivum fratrum praedicatorum 1937); dens, La province de Dacie de l'Ordre des fréres précheurs, 1 (1946); dens, Elofssönernas ätt (ÄSF 1:1, 1957); Olaus Magnus, Historia de gentibus septentrionalibus, lib VI, kap 19 (1555); E Jorgensen, Et Brudstykke af den hellige Ingrid af Skenninges Helgenproces (Bok- o bibliotekshist studier tillägn I Collijn, 1925); Petri de Dacia Uita Christinae Stumbelensis, ed J Paulson, epp 59, 37, 46, 38 (1896); Två sv biografier från medeltiden, ed H Schück (Antiqvarisk tidskr för Sverige, 5, 1895); J Vastovius, Vitis Aquilonia (1623); K B Westman. Birgittastudier. 1 (1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ingrid Elofsdotter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2019-06-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11967
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ingrid Elofsdotter, urn:sbl:11967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2019-06-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se