Isberg, släkter



Band 20 (1973-1975), sida 46.

Biografi

Isberg, släkter.

1 Ryttaren Anders I (f omkr 1707) i Degeberga, Krist, som fick avsked 1757, var far till tunnbindaren Sven I (1745—1829) i Lund. Dennes sonson handlanden där Paul Christian I (1802—67) var far till Paul Gustaf Waldemar I (1848—1908). Paul I blev efter tjänstgöring vid hovrätten över Skåne och Blekinge o vid nedre justitierevisionen expeditionschef i justitiedepartementet 1888, häradshövding i Luggude, Malm, 1889, justitieråd 1891 o landshövding i Sthlms län 1896. Kusin till honom var Arvid Ragnar I (1850—1929). Arvid I blev fil dr på avhandlingen Kvæði Guðmundar byskups (1877) o var efter lärartjänstgöring i Karlstad, Karlshamn o Växjö lektor i Kalmar 1891—1916. Han utgav flera läro- o läseböcker samt tillfällighetsdikter o var även verksam som översättare. Han var medlem av stadsfullmäktige i Kalmar 1902 —11.

2 Kronobonden Jöns Ingevaldsson (d 1743, 84 år gammal) i Hista, Toresund, Söd, var far till komminister Eric I (1711—62) i Flöda, Söd. Söner till denne var inspektören vid Ladugårdslands bränneri i Sthlm Per I (1751—1838) o bokhållaren där Johan I (1754—1821). Den senare var far till Carl Eric I (1791—1856). Carl I blev revisionssekreterare 1825 o justitieråd 1826. I samband med tryckfrihetsmålet mot M J Crusenstolpe 1838 tog han parti mot denne. Han kom därför att höra till de justitieråd, vilkas avsättning oppositionen 1840 förgäves sökte genomdriva i den av ständerna tillsatta opinionsnämnden. Karl XIV Johan erbjöd I justitiestatsministerposten s å, men han avböjde. 1845 blev han president i Svea hovrätt, o 1855 adlades han. I ägde en tid hälften av bruken Stavsjö i Kila o Vira i Björkvik, båda i Söd, vilka han sålde med stor vinst. Han dog barnlös. Brev till I 1808 —28 utgör vol 964 i Westinska saml, UUB.

3 Garnisonsklockaren o föreståndaren för Malmö stads skola för soldatbarn Carl Fredrik I (d 1822, enl uppg 77 år gammal) skall enligt släkttradition (A U I:s saml) ha härstammat från Pommern o ursprungligen hetat Bartholdy. Sannolikt är han identisk med en person med nämnda förnamn, som enligt Malmö garnisonsförsamlings födelsebok 21 sept 1746 var son till artillerihantlangaren Petter Bartoldij, enligt en rulla född omkr 1715 i Greifswald. I:s son Jonas I (1789—1847) var lärare vid Malmö stads fattigskola 1806—26 o drev därefter privatskola i samma stad. Bland hans söner märks landskamreraren i Malmöhus län Carl Fredrik I (1812—70) o Anders Ulrik I (1826— 1900). Den senare blev efter lärarverksamhet i Malmö materialbokhållare vid statens järnvägsbyggnader 1859 o var kamrerare vid järnvägstrafikstaten där 1862—92. Han skrev bl a Bidrag till Malmö stads historia, 1—2b (1895—1900). Son till honom var stadsarkivarien Anders Ulrik Martin I (se nedan). Dennes brorson Karl Hagbard Vilhelm I (1880—1960) förde som lasarettspastor i Lund — bl a genom det tryckta föredraget Det oäkta barnets rätt (1905) — tillsammans med sin blivande hustru överbarnmorskan Anna Augusta Widegren (1870—1954) en kampanj för förbättring av de utomäktenskapliga barnens o de ogifta mödrarnas situation, som så småningom ledde till 1917 års lagstiftning därom. Efter tjänstgöring som kyrkoadjunkt i Malmö o 3:e domkyrkokomminister i Lund valdes Hagbard I till kh i Caroli församling i Malmö 1915 (tilltr 1916). 1920 var han ledamot av kommittén för utarbetande av författningar rörande statens tvångsarbetsanstalter i samband med dessas skiljande från fångvården, o 1928—30 var han av chefen för socialdepartementet tillkallad att deltaga i av statens inspektör för fattig- o barnavård bedrivet inspektions- o upplysningsarbete beträffande spädbarns- o förlossningshem. Efter Caroli församlings upphörande var I kh i den delvis därav bildade församlingen Kirseberg 1949—52. 1952 blev han prost. Bland I:s talrika skrifter märks flera predikosamlingar samt memoarböckerna Syner, drömmar, verklighet. Minnen från 1880- o 90-talen (1955), Ännu en gång skulle jag vilja .. . Minnen från mina studentår i Lund vid sekelskiftet (1957) o Så var det ... (1959). Hans bror Orvar Fritiof Anders Ulrik I (1884—1950) blev fil kand 1915, fil lic 1918 o fil mag 1923, allt i Lund, samt lektor i Luleå 1930. Efter disputation på avhandlingen Studien über Lamellibranchiaten des Leptaenakalkes in Dalarna. Beitrag zu einer Orientierung über die Muschelfauna im Ordovicium und Silur (1934) blev Orvar I fil dr i Uppsala 1935. 1937—45 var han lektor i geografi o biologi vid Bromma h a l i Sthlm.

Utan påvisbart samband med ovanstående släkter var skådespelaren, sedermera tullinspektören Johan I (1806—87), sonson till skomakaren Jonas Pålsson 1 (d 1787, 64 år gammal) i Hönsinge, Grönby, Malm. Johan I:s hustru skådespelerskan Augusta Catharina J, f Blanck (1816—73), var halvsyster till August Blanche. Till en annan släkt I hörde också träsniderskan i Motala Helena Sophia I (1819—75), född i Säby, Jönk.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Generalmönsterrulla 1732 o rulla 1757 för Södra skånska kavallerireg, generalmönsterrulla 1744 för artilleriet i Malmö garnison, KrA; U 1000 b (Södermanlands nations matr), p 253, UUB; A U Isbergs saml A I: 1 (bl a brev 10 febr 1905), MSA.

G A Aldén, Bakom riksdagens kulisser. C W Liljecronas dagbok under riksdagen 1840 —41 (1917); Anjou; dens, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811—1900 (1900); Anna I (S-T 22 mars 1949); A Borgström, K hofrätten öfver Skåne o Blekinge 1821— 1900 (1901); J M Crusenstolpe, Carl Eric I (Svea 1857); C Forsstrand, Mina herrgårdsminnen (1928); H Gejrot o P Räf, Lärar-matr 1934 (1934); Hagbard I (H8D 19, 1917—18); Hagbard I (SvD 30 jan 1960); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 8, 12 (1872— 74); B Hildebrand, Klimatväxlingen i modern sv biografi (PHT 1959); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840—41 (1951); S Högberg, Matr över ledamöter av PS 1766—1815 (1961); A U I Jr, Författarens lefnadsteckn (A U I Sr, Bidr till Malmö stads hist, 2b, 190Ö); dens, Malmö stads krönikebok, 1—2 (1911—12); Hagbard I, Syner, drömmar, verklighet (1955), särsk s 51 —59; Kalmar hm; J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr äntrar 1630—1865 (1930); E Kölgren o C G Tengström, Läroverks- o seminariematr 1914—15 (1915); S A Leijonhufvuds minnesanteckn:ar (1919); Lindahl, 5 (1900), s 189 f; O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist 1719—1917 (1919); S H Ohlsson, Lunds stift. Matr (1955); Paul I (Ny ill tidn 1896, s 379); Prästen som stängde de obskyra förlossningshemmen (Idun 1933, s 1273); C Sjöström, Skånska nationen vid LU 1833—83 (1885); dens, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1897); SKL; SMoK; SPG; Strängnäs hm, 2—3 (1898—99); W Swalin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); Sv förfdex 1900—40, 1 (1942), 1941—50 (1953), 1951—55 (1959), 1956—60 (1963); Sv släktkal 1938 (1937); UUM 2 (1919—23), s 254; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809—44 (1940) ; Örnberg, 11, s 78.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Isberg, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11982, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11982
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Isberg, släkter, urn:sbl:11982, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se