Gustav A Jaederholm

Född:1882-07-27 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1936-12-17 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Psykolog


Band 20 (1973-1975), sida 87.

Meriter

Jaederholm, Gustav Aksel, f 27 juli 1882 i Sthlm, Kat, d 17 dec 1936 i Gbg, Vasa. Föräldrar: sjökaptenen o bokförläggaren Claes Ivar J o Alma Hedvig Vivica Lundgren. Elev vid skolor i Sthlm o i Brooklyn, N Y, mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 00, inskr vid UU 27 sept 00, studerade vid Karol inst 03—04, i Strassburg okt 04— maj 06, assistent vid fysiologiska instit där 05—06, studerade i München maj—aug 06, amanuens vid instit för fysiologisk kemi vid Karol inst 07—08, FL vid UU 30 maj 11, bosatt i Berlin mars 12—sept 13, inskr vid LU 29 april 14, disp 4 maj 14, FD 29 maj 14, docent i psykologi o pedagogik vid LU 13 sept 14, tf prof i pedagogik där under sex perioder 14—18, tf prof där i praktisk filosofi 15 jan—15 mars 18 o 15 jan—31 mars 19, prof i filosofi o pedagogik vid GH 26 mars 19 (stadf 23 maj), sakk i skolkorn-missionen 19, visiting prof of educational psychology vid California State Univ, Berkeley, somrarna 26, 27 o 30, sakk inom skolöverstyr 26, research psychologist hos The Behavior Research Fund vid Inst of Juvenile Research, Chicago, okt 26—juni 27, visiting prof vid Univ of California, Los Angeles, somrarna 29 o 30, lär i arbetspsykologi vid Chalmers tekn inst periodvis från 31. — LVVS 25.

G 1 okt 09 i Sthlm, Kat, m Svea Charlotta Evelina Nyström, f 22 juni 84 där, ibid, d 19 maj 45 i Härlöv, Kron, dtr till vagnsfabrikören Karl Alfred N o Eva Svensdtr, o senare omg Muhlenbock.

Biografi

Gustav J studerade först filosofi, psykologi och fysiologi i Uppsala, där den nya experimentella och fysiologiska psykologin just hade introducerats. Under en längre vistelse vid flera tyska univ presterade han redan vid 23 års ålder självständig och betydande forskning i sinnesfysiologi och nervsystemets histologi. Någon tid övervägde J att bli medicinare men grep sig i stället an med ett praktiskt skolpedagogiskt problem i doktorsavhandlingen Undersökningar över in- telligensmätningarnas teori och praxis, 1—2, 1914. Avhandlingen var ett pionjärarbete i Sverige men erhöll också stora lovord från forskare utomlands. J förbättrade och överförde Binets och Simons intelligenstestskala till sv förhållanden och lyckades efter studier hos den engelske statistikern Karl Pearson uppvisa intelligensens anpassning efter Gauss normalfördelningskurva. Teoretiskt betraktade J intelligensen som förmågan att bilda associationer, och han betraktade i motsats till Binet uppmärksamheten och omdömesförmågan som sekundära företeelser.

Åren efter 1914 innebar för J en intensiv arbetsperiod, då han med en omfattande produktion meriterade sig för den professur i filosofi och pedagogik vid Gbgs högskola som han 1919 erhöll. Utnämningen hade då länge blivit fördröjd, dels på grund av professurens olyckliga omfattning, dels på svårigheten att i Sverige erhålla sakkunnig bedömning inom en så färsk vetenskap som den experimentella pedagogiken. J:s undervisnings- och examinationsskyldighet kom att omfatta psykologi, pedagogik och praktisk filo:ofi, vilket krävde en omfattande mångsidighet och stor arbetskapacitet. Hans verksamhet begränsades dock mer och mer till den pedagogiska delen av professuren. Han var negativt inställd till den sv universitetsfilosofin och till filosofihistoriskt bestämda problemställningar. Genom experimentalpsykologiska undersökningar försökte han i stället lämna bidrag till filosofiska frågors lösning.

J utvecklade under 1910-talet den sv psykologin i helt nya banor bort från den tyska strukturalistiska och elementistiska psykologin såsom den utlärdes av Alrutz i Uppsala och Herrlin i Lund och mot den anglosaxiska, genetiskt och funktionalistiskt inriktade (Handlingen som erfarenhetens organisatör. Inledning till en genetisk psykologi och en biologisk erfarenhetsteori, 1—2, 1918). Den komparativa djurpsykologin introducerades efter förebild från Lloyd Morgan och E L Thorndike. Metodiskt visade han sig också som föregångare för den matematiska statistikens användning på pedagogiska och psykologiska problem. Han argumenterade för mätbarheten och det naturvetenskapliga arbetssättet som ett ideal även inom psykologin.

Men den kvantitativa psykologin var endast en del av J:s arbetsfält, fastän dominerande. Han intresserade sig också mycket för den medicinska psykologin. I Till teorien för föreställningsförloppet (Psyke 1912) upptog han den psykoanalytiska teorin till nor-malpsykologisk utprövning och i en opublicerad religionspsykologisk studie (Till skuldens problem) tillämpade han Alfred Adlers teori om faderskomplexet på Martin Luthers utveckling. Adler hörde till de psykologer som starkast influerade J. Det är mycket sannolikt att rent personliga orsaker här spelade in och att J såg egna svåra personliga konflikter som en bekräftelse på Adlers personlighetsteori. I brev berör J sin ärftligt betingade nervositet och de tidiga upplevelser som kom att bestämma hans liv och personliga relationer: "Min barndom var bokstavligen ett helvete. Skola och hem, båda voro fiendeland, och jag själv min hätskaste fiende."

Under sin docenttid i Lund hade J under Herrlins överinseende och efter mönster från Alrutz i Uppsala byggt upp ett psykologiskt laboratorium för undervisning och forskning. Ett laboratorium inrättades också i Gbg under 1910-talet, och genom J:s institution utvecklades det till ett yrkes- och skolpedagogiskt centrum i Sverige. J var en socialt medveten psykolog, som väl förstod att utveckla både de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga sidorna av psykologin. Han arbetade målmedvetet för psykologins och pedagogikens skiljande från universitetsfilosofin och sökte göra dem till positivt verksamma faktorer i samhällsutvecklingen. Det vittnar väl om både hans personlighet och hans kapacitet, att han ofta lyckades få fullt förtroende från myndigheter, företagare och praktiskt arbetande skolman i en tid då experimentell beteendevetenskap sågs med misstänksamhet. Under flera vistelser i USA under 1920-talet inhämtade han kunskaper i psykoteknik och tillämpningsproblem, och vid hemkomsten verkade han för psykologins tillämpning inom industri, handel och skolor. Under J:s ledning utarbetades i Gbg tester och prover för hjälp- och folkskolor under 1920-talet, och 1926 utgav han under nära medverkan från bl a Filip Holmqvists handelsinstitut ett arbete om försäljningspsykologi (även på tyska).

J:s arbete visar prov på en ovanlig intellektuell rörlighet. Han orienterade sig rastlöst efter nya strömningar inom sin vetenskap och besatt en imponerande uppslagsrikedom. Tyvärr fick detta till följd, att han splittrade sina krafter på alltför många uppgifter och många av hans undersökningar förblev opublicerade. Till dessa hör vad han själv betraktade som sitt livsverk: en barn-psykologisk undersökning, där Piagets fenomenologiska metod tillämpades (Studies in the personality and character of the pre-school age). En stor del av hans material hade insamlats under ett års forskning vid ett barnpsykologiskt institut i Chicago 1926 —27. Även en större musikpsykologisk studie grundad på C E Seashores undersökningar låg ofullbordad vid J:s död 1936.

J var en särpräglad och komplicerad person. Kolleger och elever har vittnat om hans oroliga temperament och misstänksamhet, men också om den hjärtlighet och stimulans han kunde utstråla. Hans konstitution var utpräglat neurastenisk, och personliga lidanden, återkommande depressioner och dålig hälsa förvärrade ofta hans arbetssituation men för att undkomma de personliga pro- blemen drevs han också vetenskapliga arbetet.

Författare

Ingemar Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från J i KB (bl a 15 st till O Järte), i UUB (bl a 19 st till Hjalmar Öhrvall), i LUB (bl a 84 st till E Liljeqvist) o i GUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se GHM 1916—1941, Göteborg 1942, s 96 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handhar rör tillsättandet av prof:en i filosofi o pedagogik vid GH, 1914 —15, Sakk:s utlåtande rör tillsättandet av prof:en i filosofi o pedagogik vid Gbgs högsk 1918, GUB.

I Anderson, Otto Järte — en man för sig (1965); J Elmgren, nekr över J (Theoria 1937, nr 3); GHM 1916—1941 (1942); Inbjudn till prof :installationen vid GH 17 sept 1919; C Skottsberg, nekr över A J i Minnestal i VVS 1933—37 (1937); F Ström, Min ungdoms strider (1940), s 142, 166, 168, 180, 185.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav A Jaederholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12022
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav A Jaederholm, urn:sbl:12022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se