Johannes W Jaeger

Född:1832-11-16 – Tyskland (i Berlin)
Död:1908-10-10 – Tyskland (i Berlin)

Fotograf


Band 20 (1973-1975), sida 89.

Meriter

Jaeger, Johannes Wilhelm, f 16 nov 1832 i Berlin, d 10 okt 1908 där. Föräldrar: köpmannen Wilhelm J o Kristine Sophie Eleonore Kerkner. Studerade måleri vid konst-akad i Berlin 48—51, resande fotograf i Tyskland, Danmark o Sverige, fotograf i Jönköping sept 59—nov 60, i Örebro nov 60—1 maj 61, bosatt i Sthlm 1 maj 61— 90, sv medborgare 6 okt 63, k hovfotograf 65 o fotograf vid NM. — Litt et art 76.

G 16 aug 64 (—90) i Khvn, Trinitatis, m Laurine Wilhelmine Möller, f 13 febr 32 där, Födselsstiftelsen, d 18 okt 14 i Sthlm, Ty, dtr till arbetaren M o Hanne Marie Lillie samt förut g Mölby; 2) 91 m Anna Sofia Emgardt.

Biografi

Johannes J började som 16-åring en treårig studietid vid konstakademin i Berlin. Samtidigt lärde han sig fotografering, som han snart kom att yrkesmässigt ägna sig åt. Då han 28 maj 1858 för första gången annonserade om sin verksamhet i Sverige, kallade han sig porträttmålare och fotograf från Berlin. Under den ljusa årstiden reste han omkring i Sverige och fotograferade landskap, stadsvyer, slott och herresäten från Mälardalen upp till Luleå och Nederkalix (fotografier från denna tid bortauktionerades 1961 o hamnade på olika sv museer). 1861 bosatte sig J i Sthlm, där hans första ateljé var inrymd i huset Malmtorgsgatan 8. Den andra låg på Regeringsgatan 11. Rörelsen expanderade emellertid mycket snabbt, och J måste snart hyra två ateljéer, den ena på Fredsgatan 13 och den andra i närheten med adress Drottninggatan 5.

J var en skicklig och mångsidig fotograf och följde noga med utvecklingen inom yrket. Han deltog i en rad sv och internationella utställningar och prisbelönades för sina bildkollektioner. Förutom porträttfotografering, där han nådde mycket långt, fotograferade han stadsvyer, heminteriörer och konst. Mest intressanta av stadsvyerna är de nu mycket svåråtkomliga s k cyklorama, en serie från Kastellholmen tagna vidvinkels-fotografier som täcker hela Sthlms horisont. Tidigt fick han möjligheter att fotografera de k slotten och de kungliga. Av Karl XV utnämndes han redan 1865 till hovfotograf, och därefter stod dörrarna öppna för att fotografera societeten.

Då den stora konst- och industriutställningen 1866 i Kungsträdgården öppnades 15 juni kl 12, tog J en översiktsbild av stora hallen, medan drottning Lovisa förklarade utställningen öppnad. Några timmar senare kunde han sälja kopior av detta fotografi, som har kallats vårt lands första reportagebild. Serier av minnesfotografier, ofta stereoskopiska, av olika delar av utställningen var en nyhet som J introducerade. Huvudhallen dominerades av Molins fontän i gipsmodell. Bilder av modellen och detaljer av de mytologiska figurerna avbildades, masskopierades och klistrades i boken Molins fontän i fotografi. Då J även var en mycket skicklig tavel- och föremålsfotograf, knöts han till det nyöppnade Nationalmuseum och utgav en katalog med över 700 fotografiska avbildningar av konstverk. Efter denna kunde allmänheten direkt eller genom J:s agenter ute i landet beställa kopior i olika storlekar till humana priser. Hos uppfinnaren Josef Albert i München lärde sig J ljuskopieringsmetoden och förvärvade även rätten att utnyttja den i Sverige. Tack vare denna metod blev det möjligt för honom att till billiga priser sprida sina fotografier i stora upplagor.

1890 sålde J sin omfattande verksamhet, som sysselsatte 30 personer, till fotografen Valentin Wolfenstein för 60 000 kr. Det J:ska namnet har sedan av olika innehavare bibehållits. 1970 upphörde dock verksamheten, då hovfotograf Herman Bergne drog sig tillbaka. J återvände till sitt hemland och försökte etablera sig i Stuttgart och Düsseldorf men misslyckades. De sista åren bodde han i födelsestaden Berlin, där han avled i armod.

J samlade ett omfattande bibl fotolitt, som han 1890 skänkte till den tio år tidigare bildade Fotografiska fören. Dessa böcker blev grunden till ett fotohist bibi på c:a 3 000 vol, som fören skänkt till KTH (saml dep hos Fotografiska mus, Sthlm). Det anses vara ett av de förnämsta i Europa. — En mycket stor saml fotografier i negativ o kopior från Ateljé J under olika perioder i Sthlms stadsmus.

Författare

Harald Althin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep :s konseljakter 6 okt 1863, nr 4, RA.

[B Hähnel,] Fotokonstnär o affärsman (DN 9 mars 1958); A Jonason, Ateljé J (Fotografisk tidskr 1890); B Lagercrantz, Ateljé J 1858—1958 (Nord mus, utställn:kat, 1958); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes W Jaeger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12023, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Althin), hämtad 2019-02-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12023
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes W Jaeger, urn:sbl:12023, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Althin), hämtad 2019-02-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se