Birgitta (Betty) K Janson

Född:1836-09-02 – Edsleskogs församling, Älvsborgs län (i Bräcketorp)
Död:1927-07-19 – Åmåls stadsförsamling, Älvsborgs län

Författare


Band 20 (1973-1975), sida 139.

Meriter

2 Janson, Birgitta (Betty) Katarina, dtr till J 1, f 2 sept 1836 i Bräcketorp, Edsle-skog, Älvsb, d 19 juli 1927 i Åmål. Handarbetslärarinna vid folkskolan i Åmål 68— 78, lärarinna i missionsfören:s söndagsskola, dess föreståndarinna 91—01, ordf i Åmåls kristna kvinnofören 92. — Förf. — Ogift.

Biografi

Betty J tog under uppväxttiden djupa intryck av sin far och av vad han bl a under sina husandakter hade att lära ut om moraliskt ansvar och religionens väsen. Efter föräldrarnas död flyttade hon till Åmål, där hon 1868 tillträdde en befattning som lärarinna i handarbete vid folkskolan. 1870 greps hon av den frikyrkliga väckelsen och kom snart att inta en framskjuten plats i stadens missionsförening och nattvardsförening. Hon blev också en omtyckt lärarinna i söndagsskolan. Alla dessa aktiviteter sågs med oblida ögon av skolrådet, som 19 febr 1878 beslöt att J och småskollärarinnan Selma Nygren skulle avskedas från sina befattningar. Som skäl angavs att de förvillat ungdomen genom att verka vid söndagsskolor, "vilka hållas jämväl på söndagsförmiddagarna under pågående gudstjänst, att de skilt sig från församlingen sålunda, att de icke vidare deltaga i lutherska kyrkans nattvard utan vänt sig till den nådesförvaltning, som kolportörer och andra för församlingens myndigheter främmande personer företagit sig att i enskilda hus utöva".

J hade tidigt börjat skriva dikter och berättelser och efter avskedandet från slöjdskolan kom hon att mera målmedvetet ägna sig åt författarskap. Sin första bok, romanen Hemmets solsken, utgav hon dock först 1884 under signaturen Betty. Denna signatur, som skulle göra henne känd och avhållen särskilt i frikyrkliga kretsar, använde hon för hela sin mycket omfattande produktion. Hennes böcker utkom oftast med undertiteln "sv originalberättelse". Beteckningarna romar och novell ville hon undvika såsom alltföi världsliga.

I Hemmets solsken talar J om det ljus som utstrålar från människor med gudsgemenskap, medan synden och egenrättfärdigheten är "orsaken till allt det onda på jorden". Till det onda räknade hon också den moderna "själsmördande" romanläsningen: "att söka tröst och lisa i denna läsning tycktes mig vara sak samma, som att en stackars drinkare söker glömska av sitt elände i brännvinsglas et". J återkommer till detta ämne i flera sammanhang. I romanen En gammal adelsgård — närmast en utläggning av "Söken först efter Guds rike" — utdöms den moderna litteraturen, därför att den kastat överbord "sedlighet och moral, för att inte rätt och slätt säga kristendom", och i romanen Varför?, som behandlar människors olika villkor och lidanden, använder hon ordet skönlitteratur ironiskt om författarnas upphöjande av den sinnliga kärleken. Vad J i stället eftersträvade med sina böcker var att de skulle bli vad hon kallade en "verksamhet för Kristus". Hennes huvudmotiv blev därvid den gudomliga nåden och den religiösa omvändelsen, och utifrån egna erfarenheter beskrev hon gärna förföljelserna mot dem som föraktfullt kallades "läsare" och "vinkelpredikanter". Mot storstadens frestelser med dryckenskap och osedlighet ställde hon i skarp kontrast naturens rogivande skönhet, dess blommor och djurvärld, andan på syföreningsmöten och i söndagsskolor liksom missionsföreningarnas verksamhet för "ett nytt liv med rena seder, nykterhet och ordning". Det industrialiserade samhällets förödande konflikter skulle kunna undvikas, "om de bara ville vända sig till Gud allihop — både arbetare och arbetsgivare".

J:s bibelkunskap var stor och i sitt författarskap exemplifierade hon ofta bibelordens andemening. Också Schartau, Fjellstedt och Rosenius hade hon läst med utbyte, medan hon i den nya bibelkritiken såg otrons modemaste vapen. Hon skrev utan litterära anspråk och hennes — ibland romantiska — förenklingar av alla problem kan inte sällan verka besvärande, men hon hade en naturlig berättargåva och en enkel och lättläst stil som är en av förklaringarna till att hennes böcker gick ut i flera upplagor. En annan är att de återspeglar hennes blida personlighet med dess ljusa och förtröstansfulla syn på livet.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1884—1926 se E Bergman, Betty-bibliografi (Hembygden. Utg av Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, 1928, [Åmål, tr] Göteborg, s 100—103). Dessutom: Kära namn eller födelsedagsbok. Med ett bibelspråk för hvarje dag i året samt verser. Örebro 1901. 174 s. [Pseud.] — Trohet mot Kristus. Berättelser för ungdom. Örebro (tr Sthlm) 1903. 20 s. [Pseud.] — Vid hemmets härd. Berättelser. Köping (tr Sthlm) 1910. 171 s. (Tills med M Friman mfl; pseud bidrag.) — Plikt och kärlek. Berättelser. Örebro (tr Norrköping) 1925. 176 s. (D:o.) — Hermine. Berättelser. Örebro (tr Skövde) 1927. 176 s. (D:o.) —Den starkaste makten. Berättelser. Örebro (tr Skövde) 1928. 85 s. (D:o.) — Dyrköpt lycka. [Ny uppl] Sthlm 1948. 189 s. [Pseud.] — Pseud: Betty.

Källor och litteratur

Källor o litt: Avo, En kristen författarinna (Missionsförb 1926); E Bergman, ovan a a; dens, Sign Betty (Biblioteksbladet 1928); A G Bördh, Dalsländsk diktn (Färgelanda. Tidskr för Dalslands folkhögskolefören 1926); E J Ekman, Inre missionens hist, 3 (ny, rev uppl, utarb av N P Ollen, 1922), s 994 f; [B Hultén,] Deo soli gloria eller ett besök i "Bettys" hem. Skildring af Berta (1914); dens, Författarinnan "Betty" (Idun 1914); C Johansson, Betty. Några glimtar ur ett människoliv (1941); K K[arlsso]n, Några banbrytare på den sv söndagsskolans fält (1922); O Lövgren, Författarinnan Betty (Friska vindar 1937, nr 15); Minnesskr utg med anledn av Åmåls missionsförs:s 50-års-jubileum (1931); E Schölin, B J (Hembygden 1928); Sv folkrörelser, 2 (1937). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Birgitta (Betty) K Janson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12039, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12039
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Birgitta (Betty) K Janson, urn:sbl:12039, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se