B Gunnar Jeanson

Född:1898-10-10 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1939-01-20 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Musikvetare


Band 20 (1973-1975), sida 147.

Meriter

Jeanson, Bo Gunnar, f 10 okt 1898 i Gbg, Domk, d 20 jan 1939 i Sthlm., Hedv El. Föräldrar: insp Gustaf Mauritz J o Alma Göthilda Jörgensen. Studerade piano vid musikkonservatoriet 13—18, kontrapunkt 17 —20, studentex vid Whitlockska skolan vt 17, inskr vid UU ht 17, FK där 15 dec 21, studier i Wien 21—22, FL vid StH 25 april 25, sekr vid Konsertfören, Sthlm, 25—30, disp 1 mars 26, docent i musikhist med musikteori vid StH 7 juli 26, FD 21 maj 27, musikkritiker i GHT 30—32, VD för Konsertfören från 33. — Ogift.

Biografi

Gunnar J hörde till de sv musikforskare som på 1920-talet byggde vidare på den väg som utstakats genom Tobias Norlinds pionjärinsatser under de två föregående decennierna. Musikvetenskapens ställning som självständig akademisk disciplin var ännu långt ifrån tryggad. Efter att Norlind lämnat den oavlönade docentur i "litteratur- och musikhistoria" han sedan 1909 uppehållit i Lund och 1918 blivit lärare i "musikens historia och estetik" vid musikkonservatoriet i Sthlm, var ämnet tills vidare orepresenterat på universitetsnivå och studenterna hänvisade till föreläsningarna på konservatoriet. Liksom flera av sina generationskamrater fick J sin grundläggande musikvetenskapliga skolning för Norlind, kompletterad i ett par perioder med studier utomlands. 1924 lyckades Norlind få en reguljär studieplan i "musikhistoria med musikteori" fastställd vid StH, och 1924—27 tillkom tre doktorsavhandlingar (av B Anrep-Nordin, J själv o C-A Moberg). När J efter disputationen 1926 erhöll docentur vid högskolan, innebar detta en bekräftelse på de framflyttade positionerna. Den egentliga undervisningen förblev dock liten till omfattningen, och vid J:s död 1939 upphörde den åter helt. Flera av J:s studenter kom att göra värdefulla insatser som musikkritiker och skriftställare. Däremot förefaller den forskningsmässiga sidan ha blivit sämre tillgodosedd.

J:s egen vetenskapliga produktion härrör också till övervägande del från tiden före 1930, då han för två år flyttade till Gbg som musikanmälare i GHT. Avhandlingen, Söderman-biografin från 1926, som jämte studien över Gunnar Wennerberg är J:s mest betydande arbete, utmärks bl a av strävan till stilpsykologisk karakteristik och en fin känsla för kvaliteterna i Södermans tonkonst. Dess förtjänster, som understryks av det levande framställningssättet, påverkas inte av att bilden av Söderman som den i nationalromantisk anda genuint svenske tonsättaren kan behöva modifieras. — Bland J:s bidrag till Sv tidskrift för musikforskning kan nämnas uppsatsen om Gunnar Wennerbergs oratorier (1926), en förstudie till boken några år senare. 1927—30 var J dessutom tidskriftens huvudredaktör, och han kvarstod därefter som medlem av redaktionen och som styrelseledamot i Sv samf för musikforskning till sin död. En annan vetenskaplig uppgift som sysselsatte honom även efter återkomsten från Gbg var musikkommentarerna till den sk standardupplagan av Bellmans samlade skrifter.

En mellanställning mellan J:s rent vetenskapliga och hans mer uttalat populariserande författarskap intar den omfångsrika handboken Musiken genom tiderna, där J svarade för merparten. Den var trots ojämnheter och sitt beroende av främst Adlers motsvarande tyska arbete ett väsentligt bidrag till den sparsamma sv musiklitteraturen, och används alltjämt i grundutbildningen vid de musikvetenskapliga universitetsinstitutionerna.

Redan från tjugotalets början kombinerade J sin vetenskapliga verksamhet med insatser för det samtida musiklivet, som kritiker och musikskribent, sekreterare i Konsertföreningen — varvid en serie populära tonsättarporträtt för skolungdom tillkom — så småningom också vid enstaka tillfällen som föredragshållare i radio. Om J som forskare med förkärlek sökte sig till det sv 1800-talet, framträdde han som skriftställare och administratör som engagerad förkämpe för den nya musiken. Han blev tidigt intresserad av Arnold Schönberg och den s k wienskolan, som han presenterade i två artiklar i Ur nutidens musikliv 1920 och 1923. Det var knappast någon tillfällighet, att han vid studieresan 1921—22 sökte sig till Wien och Egon Wellesz, som inte bara var en framstående musikhistoriker utan också radikal tonsättare och medlem av Schönbergkretsen. På J:s initiativ blev Sverige 1923 en av de 12 medlemsnationerna i det nybildade International society for contemporary music, och som ordf i dess sv sektion stod han tillsammans med bl a Hilding Rosenberg bakom en serie på drygt tjugotalet konserter i Sthlm under en tioårsperiod med radikalt inriktad repertoar.

1933 tillträdde J posten som direktör för Konsertföreningen. Förstedirigent var 1926 —36 tjecken Václav Talich, vars konstnärliga målsättning till stor del sammanföll med J:s. Dennes direktörstid präglades av en okonventionell och framsynt repertoarpolitik (även vad beträffar den äldre repertoaren). Denna väckte åtskilligt ont blod, men gjorde jämte kraven på en hög konstnärlig nivå Konsertföreningen till en vital och expansiv institution i 30-talets sv musikliv. Ett samarbetsavtal med Radiotjänst 1937 ledde också till en avsevärd förbättring av musikernas ekonomiska villkor. Mot slutet av 30-talet började J:s krafter avta, och han avled efter en längre sjukdomstid litet över fyrtio år gammal.

Författare

Anders Lönn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s ppr i Konsertfören :s i Sthlm arkiv o i Sv samf:s för musikforskn arkiv, RA. Brev o självbiografiska anteckn:ar i Musikhist mus. Brev från J till S Taube, f Wennerberg, i UUB. Inspeln ur radioprogram om musiklyssnande 17 febr 1934 i SR:s inspelningsarkiv (utg på grammofonskivan Sv musikforskar-röster, bil till STM 51, 1969).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vår första opera och den Rosidorska teatertruppen i Sverige (STM, årg 1, 1919, Sthlm (tr Lund) 1920, s 4—39). — Giovanni Belletti (ibid, 2, 1920, s 214— 233). — Arnold Schönberg — en framtidsmusiker (Ur nutidens musikliv, årg 1, 1920, Sthlm (tr Lund), s 39-43, 72—79). — [Musikkommentar i resp kommentardel] (C M Bellman, Skrifter. Standarduppl utg av Bellmanssällskapet, d 2—7, Sthlm 1922—38: 2. Fredmans sånger, 1922, s 42—237, passim; 3. Bacchanaliska qwäden och En stuf rim, 1925, s 17—197, passim; 4. Bacchi orden, 1932, s 80—306, passim; 5. Bacchi tempel. (Bacchi orden 2,) 1935, s 215—225; 6. Dramatiska arbeten, 1936, s 249—268; 7. Dikter till Gustaf III och konungahuset, 1938, s 187—209). — Några riktlinjer inom den nutida musiken (Ur nutidens musikliv, 4, 1923, s 86—91). — August Söderman (Musik, [aarg 1,] 1924—1925, Kristiania 19[24—] 25, 4:o, s 250—252). — August Söderman. En svensk tondiktares liv och verk. [Även:] Akad avh. Sthlm 1926. XII, 354 s, 1 bilaga. — Hur vårt nya konserthus kom till. En återblick (Musikern, årg 19, 1926, Sthlm, 4:o, s 106—110). — Gunnar Wennerbergs oratoriska verk. Några stilhistoriska synpunkter (STM, 8, 1926, Sthlm 1927, s 65—80). — Musiken genom tiderna. En populär framställning av den västerländska tonkonstens historia. D 1—2. Sthlm (tr Upps & Sthlm) 1927—31. 4:o. 1. Tr Sthlm 1927. XIII, 280 s, 8 pl. 2. Tr Uppsala 1931. XIV, 376 s. (Tills med J Rabe.) [1/2:] 2. uppl rev av J Rabe. Sthlm (tr Upps) 1945. 678 s, 5 pl, 12 portr. 3. uppl 1946. [Ny rev uppl:] D 1—3. Sthlm (tr Falköping; även Hfors, deluppl) 1966—67. (Geber pocket.) 1. Från grekisk antik till högbarock. 1966. 211 s, 10 pl-bl. 2. Bach—Schubert. 1966. 255 s, 14 pl-bl. 3. Wagner—Bartök. 1967. 221 s, 16 pl-bl. 2. tr 1968. [D 1—2:] 3. tr 1970. — Allmänkarakteristik av August Söderman och hans verk (Vår sång, årg 1, 1928, Sthlm (tr Jönköping), 4:o, s 27—29). — Gunnar Wennerberg som musiker. En monografi. Utg på föranstaltande av Gunnar Wennerberg-sällskapet. Sthlm (tr Upps) 1929. 259 s, 8 portr o pl. — Ulfåsamarschens fader (Julskeppet, 1933, Göteborg, fol, s 35—37). — Carl Nielsen och Jean Sibelius. En jämförande studie (Nordens kalender 1934, Göteborg 1933, 4:o, s 44—54). — Något om de musikaliska formerna [1—2*] (Vår sång, 13, 1940, Sthlm, s 97—99, 110—113). — Artiklar o rec i bi a Orfeus. Tidskrift för litteratur, musik, teater, årg 1—2, 1924—1925, Sthlm, 4:o; Scenen, årg 11—13,1925—1927, Sthlm, 4:o; Konsertföreningens konserter för skolungdom. Program, 1927/1928—1932/1933, Sthlm 1928—32; GHT 1930—1932, 1936, Göteborg. — Red av STM, årg 9—20, 1927 —1938 (huvudred 1927—30; rec i årg 12, 1930, o 18, 1936), Sthlm. översatt: A Halm, Harmonilära, Uppsala ... 1925, 121, XXXI s.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Bengtsson, Sv samf för mu-sikforskn 50 år (1919—1968) (STM 51, 1969); Norlind; B Wallner, ISCM-konserter-na i Sthlm 1923—1931 (STM 33, 1957); dens, Vår tids musik i Norden (1968); H Åstrand, Sveriges stämma i ISCM — detta musikens FN (Sv musikperspektiv, 1971). — Nekr:er i STM 21, 1939, av G Brodin o C-A Moberg.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Gunnar Jeanson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12059, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lönn), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12059
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Gunnar Jeanson, urn:sbl:12059, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lönn), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se