Biografi

Jennings, ursprungligen borgerlig släkt från Belfast på Irland. Kommerserådet Frans J (J 1), som blev sv adelsman 1742, var far till hovmarskalken John J (J 2). Dennes brorson Johan (John) Jacob Frans J (1762—1828) blev hovjunkare 1780 o efter tjänstgöring i inrikes civilexpeditionen 2:e sekreterare i presidentkontoret 1787 samt 1:e sekreterare där 1789. Hösten 1787 följde han Gustav III på den resa till Sydsverige som ledde till dennes besök i Khvn (Hochschild). I jan 1788 sändes J av konungen till sv ministern i London med förslag till en hemlig försvars- o subsidietraktat med England (Koersner), o på sommaren s å följde han Gustav till Finland (Ehrenström) o Dalarna (Hochschild). 1790 blev han ambassadsekreterare i S:t Petersburg o 1794 kammarjunkare. Febr—maj 1797 användes J flera gånger som kurir mellan denna stad o Sthlm under de sista förhandlingarna rörande Gustav IV Adolfs planerade äktenskap med Alexandra av Ryssland (Hochschild; H E Charlotta). 1821 blev han hovmarskalk. Hans bror Philippe J (1774—1803) deltog 1790 i slaget vid Svensksund o följde 1796 hovstallmästaren W G v Schwerin, då denne sändes i förväg till S:t Petersburg för att tillkännage Gustav IV Adolfs förestående ankomst dit (Adlerbeth; jfr E 5416 o 5424, RA; av Hochschild förväxlad med brodern John). 1802 blev han major. Hans sondtr Sara Sofia (Sophie) Johanna Georgina J (1835—1922), g m överste Hack d'Ailly, hade 1859—60 varit hovfröken hos drottning Desideria, o hennes anteckningar o berättelser om dennas skildringar ur sitt liv publicerades av hennes dtrson regissören U Bränder (bd 5) i boken Bernadotternas stammoder intime (1923). Släkten J dog ut på manssidan 1929. Det av J 1 instiftade fideikommisset Skånellaholm i Skånela, Sth, förvandlades till fideikommisskapital 1918.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Sköldebrevsaml. Muscovitica, vol 452—56, 459—60, 465—66, K kansliets ämbets- o tjänstemän samt vakt-betjänte 1714—1801, 2, RA.

G G Adlerbeth, Hist ant:ar, 2 (1893), s 152; U Bränder, En krönikör från Karl Johans-tiden (Hågkomster o livsintryck, 7, 1926); S Carlsson, Sverige o Storbritannien 1787—90 (1944), s 64, 70; H E Charlottas dagbok, 2, 5, 6 (1903—27); J A Ehrenströms efterlemnade hist ant:ar, 1 (1882), s 153, 343; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 1—2 (1878); E Falkenberg, Schröderheims (1955); J J Hedrén, Tal vid . . . John Jacob Frans J:s jordfästning (1828); R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 119, 152, 3 (1909), s 203—07, 236—40, 243 f, 250; H O Indebetou, Nyköpings minnen, 3 (1874); P V Koersner, Gustaf III:s yttre politik (1882), s 38, 43; M Montgomery-Silfverstolpes memoarer, 1 (2 uppl, 1914)—4 (1920); Slott o herresäten i Sverige. Uppland, 2 (1967), s 160—68; H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); Undersökning om herr Frantz J o herr Robert Finlay efter föregifwande wärke-ligen härstamma, den förre ifrån en adelig engelsk, o den senare ifrån en skåtsk familia ... (1771).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jennings, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12069, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12069
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jennings, släkt, urn:sbl:12069, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-12.