Meriter

Jensen, Albert Otto, f 29 juni 1879 i Landskrona, d 9 april 1957 i Nacka. Föräldrar: verkmästaren Christian J o Anna Nilsson. Expeditör för Landskrona-kuriren 01—04, red för Brand 02—04 o 11—12, deltog i bildandet av SAC 10, red för Direkte Aktion, Kristiania, 13—14, utrikesred för Solidaritet, Khvn, 18—19, red för Röda fanor 20—21, deltog i bildandet av syndikalistiska internationalen (IAA) 22, utrikesred för Arbetaren 22—25, red för Syndikalismen 25 —29 o 39—50, chefred för Arbetaren 28— jan 51.

G 1) 26 okt 01 (formellt till 30) i Landskrona m Josefina Albertina Nilsson, f 6 dec 77 där, d 16 maj 57 där, dtr till arbetaren Jöns Nilsson o Carolina Larsson; 2) 15—45 (vigda 10 okt 31, Sthlm, Bromma) m sexualpsykologen Elise Ottesen, f 2 jan 86 i Hojland, Rogaland, Norge, d 4 sept 73 i Sthlm, Kungsh, dtr till prosten Immanuel O o Karen Aarselle Marie Essendrop; 3) från 46 m Alfa Viola Claque, f 8 nov 08 i Torsåker, Gävl, dtr till valsverksarbetaren Anders Leonard Klack o Johanna Sofia Forsberg.

Biografi

Albert J blev tidigt föräldralös och växte upp under mycket fattiga förhållanden i Landskrona. Efter perioder som lärling i olika hantverksyrken kom han 1901 till den nystartade arbetartidningen Landskronakuriren som expeditör. Redan 1899 hade J bevistat Socialistiska ungdomsförbundets första kongress i Norrköping som representant för den ungsocialistiska klubben i Landskrona. Då centralkommittén 1900— 04 residerade i Landskrona, blev J dess sekreterare och samtidigt knuten till tidningen Brand, från 1902 som redaktör.

I Brand drev J tidigt en intensiv anti-parlamentarisk propaganda och anslöt sig vid ungdomsförbundets splittring 1903 till den radikalare majoriteten under Hinke Bergegren. Hans medarbetarskap i Brand fortfor även sedan Bergegren utsetts till redaktör vid tidningens överflyttning till Sthlm hösten 1904. 1911—12 var j åter en kort tid redaktör och ingick även i redaktionskommittén för Brand 1917 under G J Björklunds och Ivan Oljelunds fängelsevistelse. J medverkade med artiklar i Brand i flera omgångar in på 20-talet.

Efter sin första period i Brand bedrev J 1904—05 bok- och tidskriftsförsäljning i Norrköping, arbetade inom Norrköpings ungsocialistiska klubb samt inledde en omfattande agitationsverksamhet, vilken vid fyra tillfällen 1905—12 ådrog honom fängelsestraff. Redan i Brand 1902—04 framstår J i sin antiparlamentariska agitation med förespråkande av generalstrejken som kampmedel som anarkosyndikalistiskt påverkad, en orientering som befästes under hans resor i Europa 1907—14 och genom läsning av i synnerhet Sorel och Krapotkin. Särskilt torde vistelserna i Frankrike 1908 och 1910— 11 — då han i Paris upplevde järnvägsstrejken — ha satt sin prägel på hans syndikalistiska åskådning. På den konstituerande kongressen i Sthlm i juni 1910 deltog J i grundandet av Sveriges arbetares centralorganisation (SAC), varmed den fackliga syndikalismen framträdde som rörelse i Sverige. 1912—15 — efter sin andra korta period i Brand — bedrev J syndikalistisk propoganda i Norge, 1913—14 som redaktör för Fagoppositionens tidning Direkte Aktion i Kristiania. 1918—19 verkade han som utrikesredaktör för den likaledes syndikalistiska Solidaritet i Khvn. 1915 blev J utvisad från Norge och 1919 från Danmark. Vid hemkomsten avtjänade han 1919 ett kortare resterande fängelsestraff. Han hade deltagit i den första internationella syndikalistkongressen i London 1913, och även som stadigvarande bosatt i Sverige från hösten 1919 behöll han sina goda förbindelser med den internationella syndikalismen och medverkade i bildandet av den syndikalistiska internationalen (IAA) i Berlin 1922. Vid sidan av deltagande i de internationella syndikalistkongresserna och kontakter med internationella anarkister som Augustin Souchy synes J under 20-talet ha uppehållit särskilt nära förbindelser med Rudolf Rocker och den tyska syndikalismen, under 30-talet med den spanska anarkosyndikalismen. Efter en kort tid som redaktör för den ungsocialistiska tidskriften Röda fanor kom J:s fortsatta publicistiska verksamhet att ske helt inom ramen för den organiserade sv syndikalismen. I jan 1922 tillträdde han posten som utrikesredaktör för den nystartade syndikalistiska sexdagarstidningen Arbetaren i Sthlm, efterföljare till den nedlagda Syndikalisten. Mindre benägen för taktiska hänsynstaganden än chefredaktören Frans Severin och redaktionssekreteraren Ragnar Casparsson lämnade J tidningen 1925 i samband med en intern polemik i den s k Ottar-affären, som berörde J: s dåvarande hustru. J, som i motsats till Severin principiellt förespråkade en organisatoriskt fristående syndikalistisk rörelse, efterträdde emellertid redan 1928 den senare som chefredaktör för Arbetaren. På Sthlms lokala samorganisations möte 1929 och på SAC-kongressen s å verkade också J kraftigt — mot förhandlingsdelegationens och arbetsutskottets majoritet — för den segrande linje, som avvisade projektet om samgående med LO.

Arbetaren utvecklades under J:s chefredaktörskap till ett ideologiskt ledande organ för den syndikalistiska rörelsen. J:s häftiga motvilja mot alla totalitära tendenser ledde under 30-talet till ett intensivt deltagande i opinionsbildningen kring spanska inbördeskriget samt till en kompromisslös antinazistisk och i ännu högre grad antimilitaristisk hållning, som under andra världskrigets första år — då även Ture Nermans Trots allt! trycktes på Arbetarens tryckeri — resulterade i ett stort antal beslag. Efter kriget drev J i Arbetaren en konsekvent kritik av stalinismen i Sovjet, ett fullföljande av den negativa hållning till utvecklingen av den ryska revolutionen, som J intagit sedan 20-talets början. Markeringen av det antibyrå-kratiska elementet i syndikalismen kom efter kriget till uttryck i tidningens engagemang i den sk rättsrötedebatten. J:s avgång från chefredaktörsposten på nyåret 1951 innebar ett markant generationsskifte i tidningens ledning. Samtidigt nedlades den renodlade idétidskriften Syndikalismen, som med J som redaktör utkommit från 1925 med ett uppehåll 1929—39.

J ägnade sig under hela sin aktiva tid åt författande, framför allt av talrika politiska debattskrifter men också av biografier över och översättningar av anarkistiska och syn-dikalistiska teoretiker. Som ledande ideolog inom den sv syndikalismen under särskilt 30- och 40-talen har J kännetecknats av en stark dogmatism förenad med en framstående språklig förmåga. Hans opposition mot alla former av statlig centralism och byråkrati kom att utvecklas till en frontställning mot i första hand den i regeringsställning etablerade socialdemokratin, medan det socialt humanitära draget med betonande av individens intresse gentemot staten i debatten medförde beröringspunkter med den liberala pressen. Personligen tillbakadragen har J i sin politiska verksamhet varit dominerande och stridbar och kännetecknats av en påtaglig osmidighet, vilket vid några tillfällen synes ha förorsakat praktiska samarbetssvårigheter och genomgående en viss personlig isolering.

Författare

Leif Gidlöf

Arkivuppgifter

Strödda ms, excerpter o utkast till moarer, fragment av korresp samt brev bl a H Bergegren 1900—17 i AA, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kamp mot kriget. En stridsskrift. [Omsl.] Landskrona 1907. 16 s. — Generalsträjken. Ett diskussionsinlägg och en antikritik av Brantings kritik. Fragment ur ett föredrag av A Jenssen [!]. [Omsl.] Helsingborg 1907. 16 s. [Ny uppl] Lysekil 1908. — Ungsocialism — socialdemokrati. Landskrona 1908. 24 s. (Sv. soc. ungdomsförbundets småskrifter, 3.) 2. rev. uppl Sthlm (tr Södertälje) 1910. 32 s. 3. rev uppl Sthlm 1917. 47 s. — Politikens orimlighet. (L'absurdité de la politique.) Bearb från franskan. Lysekil 1908. 16 s. [Ny uppl] Norrköping (tr Oskarshamn) 1910. 16 s. (Socialistiska ströskrifter [omsl].) — Fackföreningarna och soc.-dem. partiet. [Rubr.] [Norrköping, tr] Lysekil 1909. 8 s. [Anon.] — Sabottage. Rättegången i Karlskrona. [Norrköping, tr] Lysekil 1909. 32 s. —¦ Avtalslagarna. De nyaste klasslagarna. En principiell vidräkning. [Omsl.] Norrköping (tr Oskarshamn) 1910. 16 s. (Socialistiska ströskr.) — Den svenska fackföreningsrörelsen i blixtbelysning från [omsl: den förfuskade] generalsträjken 1909. Norrköping (tr Oskarshamn) 1910. 128 s. — Förord (A Briand, Generalsträjken och revolutionen, tal hållet av nuvarande franske ministerpresidenten . . . vid franska socialistiska partiets allmänna kongress december 1899, Sthlm (tr Oskarshamn) 1910, s 3—10). — Från klasskampens Frankrike (den stora järnvägssträjken 1910—1911). Sthlm 1911. 142 s. — Tyranniet i Japan. Norrköping (tr Sthlm) 1911. 40 s. — Vad är sabotage. En undersökning. Sthlm 1912. 40 s. — Tom Mann. En kort biografi (T Mann, Varför jag är syndikalist, Sthlm (tr Falköping) 1912, s 7—17, 2. uppl 1913; 3. uppl Örebro (tr Falköping) 1919, s 5—16, 4. uppl 1920). —¦ Amaltheamännen. Lund 1913. 31 s. [Ny uppl] Malmö 1913. 32 s. — Världskriget och proletariatet. För soldaten i arbetareblusen och arbetaren i soldatrocken. Sthlm (tr Falköping) 1913. 104 s. — Låt ryssen ta oss! Ofosterländsk broschyr för gratissprid-ning. Sthlm 1914. 17 s. — Krig och militarism som kapitalistiska affärer. Oskarshamn 1914. 39 s. Norsk övers s å. — Europas självmord och proletariatet som masslaktare av proletariatet. Göteborg (tr Falköping) 1914. 32 s. — På andra sidan barrikaden. Sthlm 1914. 101 s. — Voldgiftsloven og dens bekjsempelse. Utg av den norske fagopposition. Trondhjem 1914. 40 s. — Havets arbetare och syndikalismen. Utg av Svenska sjömans-unionen. Göteborg 1915. 32 s. — Den faglige situation 1916. Kristiania 1915. 15 s. [Omsl.] — Peter Krapotkin, hans liv och idéer. Sthlm (tr Falköping) 1915. 48 s, 1 portr. ([Omsl:] Revolutionens förkämpar, 1.) 2. omarb uppl 1921. 78 s, 2 portr. — Louise Michel (den röda jungfrun). Bearb efter K v Lewetzow. Sthlm (Falköping) 1915. 30 s, 2 portr. (Ibid, 3.) Norsk övers 1920. — Josef Hillström, sångaren och rebellen som mördades av Utahs mormonkapitalism den 19 nov. 1915. Sthlm 1916. 24 s. — En anonym nidskrift får ett ärligt och öppet svar. [Göteborg, tr] Malmö 1916. 18 s. — William Godwin, anarkismens förste vetenskaplige teoretiker och apostel. Sthlm (tr Falköping) 1916. 40 s, 1 portr. (Revolutionens förkämpar, 5.) — Max Stir-ner. Den anarkistiska individualismens djärvaste apostel. Hans liv och åskådning. Sthlm (tr Falköping) 1916. 71 s, 1 portr. (Ibid, 6.) — Alexander Herzen, en av den ryska revolutionens föregångsmän. Sthlm (tr Falköping) 1917. 48 s, 1 portr. (Ibid, 8.) — Vad vill fackoppositionen? Utg av svenska fackoppositionen. Sthlm 1917. 40 s. — Tvångströjan eller Lagen mot fackföreningsrörelsen. Sthlm 1917. 38 s. — Socialiseringen. Sthlm (tr Örebro) 1920. 247 s. — Storstrejk? Ett ord till kamraterna i fackföreningarna. [Örebro 1920.] lös. — Bolsjevism — syndikalism. Sthlm (tr Örebro) 1921[—22]. 143 s. Norsk övers 1921. — Tvångslagstiftning mot strejkrätten. Strejkbrytarregeringen fortsätter stripa-politiken mot arbetarna. Sthlm 1927. 47 s. — Ulricehamnsblockaden och kampen mot Svält-kommissionen. L.O:s och A.K:s gemensamma lönenedpressningsförsök. S. A. C:s kamp för de arbetslösa. Sthlm 1930. 31 s. [Anon.] — Errico Malatesta. Ett utvecklingsskede från republikan till kommunistisk anarkist. Sthlm 1932. 63 s. ([Omsl:] Frihetens banbrytare, 2.) — Regeringens tredjemanslag. [Rubr.] Sthlm 1934. 32 s. — Vad kostar en regering? Sthlm 1936. 47 s. — Den franska strejkrörelsen. 40 timmarsvecka, 14 dagars semester, höjda löner genom direkt aktion. Sthlm 1936. 24 s. — Sanktionskrig genom Folkförbundet eller fred genom neutralitetspolitik. [Omsl: Sanktions- krig eller fred.] Sthlm 1936. 31 s. — Rättvisa åt Spanien! Noninterventionen trampar Spaniens folkrätt under fötterna. Sthlm 1937. 40 s. — Arbetare, Spanien kallar! Gratisbroschyr utg av SAC. Sthlm 1938. 12 s. [Anon.] — I sista minuten! Varför föll Barcelona? Tal i Viktoriasalen, Stockholm den 31 januari 1939. Sthlm 1939. 16 s. — Fackföreningsrörelsen i fara. Utg av Sverges arbetares centralorganisation. Sthlm 1940. 20 s. — Den politiska situationen. Inledningsanförande vid G.K.-mötet i april 1941. Sthlm 1941. 20 s. — Arbetarklassen inför kriget. Sthlm 1942. 31 s. — Demokrati eller diktatur inom arbetarrörelsen? Gratisbroschyr utg av Sverges arbetares centralorganisation. Sthlm 1944, 16 s. [Anon.] — Ned med kriget! Sthlm 1947. 32 s. —¦ [Tal] (Den kommunistiska terrorn i Bulgarien, tal hållna vid protestmöte i Stockholm torsdagen den 9 oktober 1947, gratisbroschyr utg av Sverges arbetares centralorganisation, Sthlm 1947, s 5—12). — I frihetens och fredens tjänst. Sthlm 1949. 287 s, 1 portr. — Vad vill syndikalismen. Sthlm 1949. 48 s. — Mindre agitationsskrifter; flera övers till norska o danska. översatt: E Reclus, Anarkismens seger, föredrag hållet i en frimurareloge i Briissel, Gävle 1908, 20 s (Anarkismen, 2); P Krapot-kin, Pariserkommunen, Falun 1910, 16 s (ibid, 3); [j G Schmidt, pseud] M Stirner, Den ende och hans egendom. Med förord av G Brändes, Nybro (tr Oskarshamn) 1910 [—11], 461 s; [R Grossman, pseud] P Ramus, Generalsträjk och direkt aktion i den prole-tariska klasskampen, med särskilt fäst hänseende till den svenska storsträjken och den tyska gruvarbetarsträjken i Mansfeld . . . försedd med förord och noter, Malmö (tr Lund) 1913, 74 s; G Hervé, Antipatriotismen, ett försvarstal inför domstolen i Paris, Sthlm 1913, 31 s (omsl); G Gerschuni, Den dödsdömde. En skildring av Rysslands terrorister, Sthlm (tr Falköping) 1915, 176 s, 1 portr (anon); E Malatesta, Några ord till jordens arbetare [omsl: Den revolutionära socialismen. Världen för arbetarne], Sthlm 1916, 37 s (anon), [ny uppl] 1917, 39 s; P Krapotkin, Staten och dess historiska gärning, Sthlm 1917, 82 s; dens, Den modärna staten, Sthlm 1918, 127 s; J Grave, Nationernas samfund och förslag till regler för ett folkförbund, Sthlm 1919, 36 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml i Sveriges pressarkiv o pressmuseum o i AA, Sthlm; Register över Brand, med kort presentation av P Cornell (Litt o samhälle, stencil, Uppsala).

Art:ar i Arbetaren, jubileumsnr 31 dec 1926, 3 jan 1942 o julläsn 1959; K Bergkvist, Sveriges arbetares centralorganisation 1910—1935 (1935); K Bergkvist o E Arvidsson, SAC 1910—60 (1960); R Casparsson, LO under fem årtionden, 2, 1924—1947 (1948); dens, Land du välsignade (1962); K Fernström, Ungsocialismen. En krönika (1950); K Molin, Antimilitarism o anti-fascism. Sv syndikalism inför det fascistiska hotet 1935—42 (Från medeltid till dataålder. Festskr till S U Palme, 1972); T Nerman, Allt var rött (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albert O Jensen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12073
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albert O Jensen, urn:sbl:12073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2024-04-25.