J G Adolf Jochnick, af

Född:1870-03-20 – Ledsjö församling, Skaraborgs län (på Kyrkebo)
Död:1943-03-19 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Pensionsstyrelsechef, Försäkringsdirektör


Band 20 (1973-1975), sida 179.

Meriter

af Jochnick, Johan Gustaf Adolf, f 20 mars 1870 på Kyrkebo, Ledsjö, Skar, d 19 mars 1943 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: lantbrukaren Caspar Fredrik Robert af J o Amalia Wilhelmina (Mimmie) Brandelius. Mogenhetsex vid h a l i Skara vt 88, sergeant vid Skaraborgs reg 1 juni 89, elev vid Krigsskolan 17 juli 89, underlöjtn vid reg 25 sept 91, löjtn i reg 4 okt 95, avsked med tillstånd att kvarstå i reg:s reserv 19 maj 99, dir för livförsäkr:bol Standards sv avd 92—00, VD i Sv arbetareförsäkr:anstalten Trygg (från 1905 Sv lifförsäkr:anstalten Trygg) 99—13 o 30—41, i återförsäkr:ab Atlas 07—13, led av styr för ab Norrlandsbanken 10—16, generaldir o chef för pensionsstyr 18 juli 13—31 jan 30, led av styr för Skandinaviska kreditab 16—17, ordf i pensionsfullm 16—30, bankofullm o ordf i riksbanksstyr 17—41, ordf i bankkomm 22 sept 17—12 mars 18, ordf i komm för socialförsäkr:ens organisation 11 okt 20—6 dec 22, ordf i Sv sällsk för med forskn från 20, led av styr för rasbiologiska inst 21—34, ordf i styr för försäkr:bolagen Trygg o Atlas från 26, i Fylgia från 28, i brandförsäkr:ab Trygg från 39, i försäkr:ab Valkyrian 42.

G 1) 7 nov 93 i Skara m Emilie Catharina Hammarstrand, f 19 febr 70 där, d 6 april 26 i Djursholm, dtr till fabrikören Leonard H o Augusta Palmgren; 2) 2 okt 32 i Jönköping m Ida Elisabeth Cassel, f 9 jan 86 i Risinge, Ög, d 1 juni 73 i Sthlm, Högalid, dtr till kontraktsprosten Johan Magnus C o Anna Magdalena Elisabeth (Lissi) Gustafva Tullberg.

Biografi

Efter mogenhetsexamen skaffade sig Adolf af J militär utbildning vid Karlberg och blev 1891 underlöjtnant vid Skaraborgs regemente. 1899 lämnade han den aktiva militärtjänsten och övergick i reserven. Han hade då sedan 1892 varit generalagent för det engelska livförsäkringsbolaget Standard och ämnade i fortsättningen helt ägna sig åt försäkringsbanan. Under de åtta år J verkade för Standard Life studerade han ivrigt livförsäkringens utveckling i Tyskland och England. Han fann, att en folkförsäkring liknande den som bedrevs av Prudential och Victoria zu Berlin borde kunna drivas även i Sverige, där industrialismen och arbetarrörelsen redan var på kraftig frammarsch. På hans initiativ startades så 1899 Sv arbetare-försäkringsanstalten Trygg och som stöd för denna ett förlagsbolag med ett aktiekapital av minst 100 000 och högst 300 000 kr. Båda stod under J:s ledning. Vid denna tidpunkt hade ett stort antal ömsesidiga livförsäkringsföretag framträtt, vanligen med forntida gudanamn. Trots trevande föregångares kapitala misslyckanden blev Trygg tack vare J:s organisationstalang snabbt ett stort företag och fick bl a ett sådant bolags behov av återförsäkring. Samtidigt bildades på J:s initiativ folkförsäkringsbolag enligt Tryggs mönster i de nordiska grannländerna, vilka bolag avtalsenligt lämnade återförsäkringskvoter till Trygg. J fann det snart lämpligt överflytta Tryggs hela återförsäkringsverksamhet på ett fristående företag och bildade därför 1907 Tryggs dotterbolag, återförsäkringsab Atlas, och blev dess VD.

När 1913 års riksdag beslutat lagen om allmän pensionsförsäkring, som trädde i kraft 1 jan 1914, gällde det att finna en man som på några månader kunde skapa ett nytt stort ämbetsverk, uppbygga en fältorganisation i hela landet och tillsätta pensionsnämnder i varje kommun. Man lyckades förmå J att åta sig det krävande uppdraget. I sept 1913 tillträdde han generaldirektörsämbetet och vid 1914 års ingång var hela den stora apparaten färdig att träda i funktion.

Under de nära 17 år J var pensionsstyrelsens chef och ordf i den stora folkpensionsfonden genomdrev han ständiga administrativa förbättringar och tog initiativ till bl a en omfattande invaliditetsförebyggande verksamhet genom anläggning av kuranstalterna i Nynäs, Tranås och Åre samt särskilda paviljonger vid ett antal landsortslasarett. 1930 lämnade J pensionsstyrelsen och återtog den direkta ledningen av Trygg. Två år tidigare hade han lyckats knyta försäkringsab Fylgia och dess dotterbolag Valkyrian till Tryggkoncernen, som 1939 vidgade sin verksamhet genom bildandet av ett nytt dotterbolag, brandförsäkringsab Trygg.

J var 1917—41 ordf i riksbankens styrelse, och vid hans död skrev generaldirektör Anders Örne: "Under hans långa tid som ordförande i riksbankens styrelse hade banken att rida ut flera svåra stormar — inflation och deflation, övergivande av guldstandarden 1931, Kreugerkraschen och det nya världskrigets utbrott. Det trygga lugn, som präglade hans personlighet, var därvid honom själv och hans medhjälpare ett säkert stöd. Hans medfödda goda omdöme och hans måttfullhet har på de utsatta poster, där han stått, varit landet till gagn."

J:s gärning är intressant och imponerande ur många synpunkter, framför allt genom de stora linjerna, de samtidigt ideella och praktiska greppen. Han förstod tidigt värdet av att privat- och socialförsäkringen skulle få komplettera varandra och gemensamt skänka folkets stora lager ett första skydd. När han 1941 valdes till hedersledamot i Sv försäkringsföreningen, framhöll han i ett tacktal: "Ett statsmonopol skulle aldrig kunna fylla den stora samhälleliga uppgift som ett fritt verkande försäkringsväsende förmår. Frihet är försäkringsrörelsens livsluft." Det är som folkförsäkringens (såväl folkliv- som folkpensionsförsäkringens) banbrytare J:s namn framför allt kommit att lysa i sv och nordisk försäkringshistoria.

Författare

Åke Grenholm



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från J i RA o KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska lifförsäkringsanstalten Trygg 1899—1909. Minnesskrift. Sthlm 1910. 4:o. 239 s. [Föret.] — Allmännyttiga och sjukvårdande uppgifter inom pensionsförsäkringsverksamheten. Några anteckningar med anledning av professor Gösta Bagges kritik av socialförsäkringen (Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen, årg 9, 1923, Sthlm, s 135—157; även sep, 25 s; [ny uppl] 1924). — [Hyllning] (Carel Al-brecht Meyjes 1870 25/7 1940. En hyllning på 7 O-årsdagen från hängivna medarbetare och vänner, Sthlm 1940, 4:o, s 17 f). — [Från industriella sammanslutningar] (Vänners hyllning till J. Sigfrid Edström på sjuttioårsdagen den 21 november 1940, Sthlm (tr Upps) 1940, 4:o, s 280 f). — I red-komm för Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen, årg 1—15, 1915—1929, Sthlm 1916— 29 (talrika bidrag).

Källor och litteratur

Källor o litt: A af J 1870 20/3 1940 (1940); A Grenholm, Filip Lundberg. Förgrundsman i sv livförsäkr (1969); nekr i Gjallarhornet, Nordisk försäkr:tidn 1943; [W Odhnoff,] Framtiden livförsäkr:ab. Minnesskrift (1972); Skara h a l:s lärjungar 1870—1910 (1922); Sveriges riksbank, 5 (1931); Sv försäkr:Å 1933.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J G Adolf Jochnick, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12097, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Grenholm), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12097
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J G Adolf Jochnick, af, urn:sbl:12097, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Grenholm), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se