Johan Henriksson

Död:troligen 1592

Kunglig kanslist


Band 20 (1973-1975), sida 203.

Meriter

Johan (Johannes, Hans) Henriksson, d trol 1592. Anställd vid hertig Johans kansli 59— 63, skeppsskrivare senast 16 april 64 o ännu juli 67, sekr hos Johan III 68—90.

G 1) 1578 m Anna Magnusdtr, förut g m borgaren i Sthlm Jakob Sleman o kanslitjänstemannen Hans Eriksson jämte; 2) m Cordela Nilsdtr, f mellan 00 o 07, dtr till Nils orgellekare o Margareta Persdtr (Simla) o förut g m Axel Bengtsson, kansliförvanten Bengt Teit o kamreraren Jöns Månsson.

Biografi

J finns 1559 upptagen bland kansliskrivarna vid hertig Johans hov i Åbo. 1562 fick han följa med sekreteraren Ezechias Gepfart (bd 17) till Polen, då denne förhandlade om Johans giftermål med Katarina Jagellonica. Vid Johans trontillträde tillhörde han de främsta i kungens sv kansli och intog i fortsättningen som chef för kansliet ställningen som en av Johans mest betrodda och högst avlönade ofrälse rådgivare. I några diplomatresor till utlandet deltog han ej. Hans uppgift synes ha varit att handha Johans mer personliga handlingar — han förvarade nyckeln till kungens personliga "kista" med hemliga akter — och att fungera som ett slags säkerhetschef, varvid Johan fördomsfritt utnyttjade hans hänsynslösa effektivitet. Han ledde övervakningen och förhören — ofta under tortyr — vid de många sammansvärjningarna mot Johan för att befria Erik, hans hand spåras i de fullmakter väktarna erhöll att om nödvändigt taga Erik av daga, och strax före dennes död 1577 hade J själv på Örbyhus övertagit fångvaktarskapet. De misstankar som redan samtiden uttalade om att J förgiftat den k fången styrkes av att hans lön 1578 ökades från 356 till 458 daler samtidigt som han fick Ulleråkers häradshövdingedöme.

Som katolik understödde J på allt sätt Klosterlasses kamouflerade jesuitskola i Sthlm. Han följde den påvlige legaten Possevino, då denne reste från Sverige i maj 1578, och han förde med sig hem flera unga jesuiter från Braunsberg i Ostpreussen. Som censor librorum övervakade han införseln av religiös litteratur. Men han blev också en av orsakerna till Johans brytning med jesuiterna. I aug 1576 inträffade i huvudstaden ett mord under mystiska omständigheter. Tjänstemannen vid kansliet Hans Eriksson Jämte (ej mag Johannes Kempe, såsom ofta uppgives i litteraturen) dödades av J:s tjänare. Med skäl kunde J misstänkas som uppdragsgivare. Hans Eriksson, som var k agent i utlandet och bl a tjänstgjort vid Anders Lorichs ambassad i Polen, hade av J berövats ej blott hus i Sthlm utan även sin hustru, som J sedan flera år sammanlevde med. Rättegången mörklades (tankeboken nämner endast "Johannis Hinrici excusation"), och Klosterlasse gav honom 1578 påvlig giftermålsdispens. Följden blev att ärkebiskopen, som nu fick upp ögonen för den av Johan gynnade jesuitmissionen, ingrep mot Klosterlasse och råkade i hård konflikt med kungen.

1590 slutade J:s bana i onåd, varvid även kungen erkände hans "ogudaktiga leverne" och den "misshandel vi honom med beslagit". Han levde ännu 8 okt 1592 men är i ett förläningsregister 1592 antecknad död, enligt ryktet av omåttlig spritförtäring.

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I kansliets koncept finns hans snabba hand i otaliga ändringar o tillägg. I Sandbergska saml: Ä, f 321 ff, en fullständig tablå över hans inkomster 1569—90.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, RKB, Förlänings- o beställningsregister, Röda nummer 133, Pro-viantet: Sthlm 1591, Kanslitjänstemäns konc o mottagna skriv, Skeppsgårdshandl 1564: 1, 1566: 2 o 1567: 1, RA.

A Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan den tredjes regering, 1 (1864); dens, Erik XIV:s sista lef-nadsår (1878), s 122 ff; I Andersson, Erik XIV (1937); L A Anjou, Sv kyrkoreformationens hist, 3 (1851), s 149; A Brandrud, Klosterlasse (1895), s 143, 146 ff; Documenta historica . . ., IV, ed H Biaudet (1912), s 447 ff; N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1523—1594) (1899), s 206 f; H Gillingstam, Rasmus Ludvigssons o hans hustrurs släktförbindelser (SoH 1950), s 95 f; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912), s 38, 349, 462; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946), s 116 ff; SRA 3: 1 (1894), s 448; STb 1568— 1600 (1941—53); A Theiner, Schweden und seine Stellung zum heiligen Stuhl unter Johan III, Sigismund III und Karl IX, 1 (1838), s 544 ff; F Ödberg, Om Anders Lo-richs o hans tid 1569—84 (1893), s 20, 54; dens, Om stämplingarna mot Johan III åren 1572—75 (1897), s 13, 168.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Henriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12104
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Henriksson, urn:sbl:12104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se