K Albin A Johansson

Född:1886-02-11 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1968-08-28

Kooperatör, Företagsledare


Band 20 (1973-1975), sida 239.

Meriter

Johansson, Karl Albin Abraham, f 11 febr 1886 i Sthlm, Ad Fredr, d 28 aug 1968 där, Kat. Föräldrar: byggnadsförmannen Carl Johan J o Augusta Nilsdtr. Springpojke o handelsbiträde i Militärekiperingsab (MEA) i Sthlm 00—02, biträde i Tanto handelsfören där 24 april 03—24 april 04, förest där 13 nov 05—24 sept 07, förest för Kooperativa förbundets (KF) soliditetsavd 07—15, ex-traelev vid Ffandelshögsk i Sthlm 10 o 12, studieresor (till Schweiz o Tyskland 11 o 13, initiativtagare till Konsumtionsfören Sthlm (KFS) o dess affärschef 15—17, led av styr för KFS 16—17, av KFS:s förvaltn:råd 18—57, kassachef i KF 18—20, led av centralstyr för Internat kooperativa alliansen 19—63, affärschef i KF 20—24, v ordf i Nordisk Andelsforbund 20—32, ordf där 32—58, led av styr för försäkringsanstalterna Folket o Samarbete samt ordf i den sistnämnda 20—25, led av komm ang mellanhandssystemet i livsmedelshandeln sept 20—juni 22, av styr för Internat kooperativa partihandelsfören 20—56, VD i KF samt ordf i KF:s o dess dtrföretags styr:er 24— 57, led av styr för Sthlms frihamnsab 25— 57, led av Sthlms stads handels- o sjöfartsnämnd 29—57, av styr för Sv tobaksmonopolet 31—44, ordf i styr för K Dramatiska teatern 33, i styr för K teatern 33—40 (led 48—56), led av aktiebolagskomm juni 33— mars 35, av 1936 års näringsorganisations-sakk juni 36—dec 40, ordf i Sv uppfinnare-fören 40—60, i styr för Kooperationens pensionskassa 42—51, i styr för Kooperationens pensionsstiftelse 42—56, i Centralförb Folk o försvar 44—58, i styr för Sveriges oljekonsumenters riksförb 45—53, i styr för Internat kooperativa oljeförb 46—60, led av styr för Internat kooperativa partihandels-komm 56—60, ordf i styr för Internat kooperativa banken 56—64. — LIVA 36, Hed-LIVA 51, ekon hedersdr vid Handelshögsk i Sthlm 30 maj 56.

G 30 april 15 i Spånga, Sth (nu Sthlm), m Linnea Vilhelmina Carlsson, f 26 juli 92 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till kassören Erik Vilhelm C o Vilhelmina Henrietta Bjurström.

Biografi

Albin J:s föräldrar flyttade på 1880-talet från Värmland till Sthlm. 1901 byggde fadern, som till yrket var murarbas, efterhand byggförman, med familjemedlemmarnas hjälp en villa i Bromsten, som blev J:s hem under tiden före första världskriget. Efter att ha genomgått Adolf Fredriks folkskola, såväl den egentliga som dess högre avdelning, med utmärkta vitsord särskilt i ämnena räkning, bokföring och historia, fick J på nyåret 1900 anställning som springpojke på MEA. Han ansåg själv, att han härigenom fick sin första kontakt med kooperationen, ty trots bolagsformen hade MEA en kooperativ organisation med talrika delägare, som hade begränsad rösträtt och fick återbäring på sina köp genom företaget.

Efter några biträdesanställningar blev J vid nitton års ålder föreståndare för Tanto handelsförening under ett par år. Han fick även kontakt med Kooperativa förbundet (KF), vars entusiastiska unga sekreterare Martin Sundell slutgiltigt vann honom för de konsumentkooperativa idéerna och såg till, att han 1907 anställdes där.

Under åren 1910 och 1912 bereddes J tillfälle att följa undervisningen i vissa ämnen på Flandelshögskolan i Sthlm. Be lärare som betydde mest för honom var professorerna Ernst Walb (bokföring), Eli F Heckscher (nationalekonomi) och Martin Fehr (juridik). Redan 1911 gav han ut en handbok i bokföring, som blev mycket spridd inom folkrörelserna. Den gav kassörer och bokförare med lekmannauppdrag i sina organisationer de grundläggande kunskaperna. Kontakten med Heckscher vidgade J:s ekonomiskt-historiska kunskaper och befäste hans tidigt vunna övertygelse om gagnet av konsumenternas sammanslutningar i fri tävlan med andra företagsformer. Av stor betydelse för J:s kommande insatser var också hans studier av den tyska kooperationen 1913.

I KF var J verksam under femtio år med undantag för åren 1915—17, då han verkade i sthlmskooperationens tjänst och lade grunden för Konsum Sthlm (KFS), som efter hand utvecklades till att bli världens största kooperativa konsumentförening. Tack vare sin uppslagsrikedom, energi och organisationstalang kom J att utöva starkt inflytande på konsumentkooperationens utveckling. Medlemsantalet i konsumentföreningarna växte 1910—56 från 73 500 till 1,1 milj, försäljningen från 23 till 2 778 milj kronor. Samtidigt växte KF:s försäljning från 4,5 till 1 700 milj kr och omsättningen i de KF-ägda industriföretagen till 883 milj kr. På detaljhandelsområdet var J, särskilt i sin egenskap av den första uppbyggaren av KFS, en vägröjare för mångfilialsystemet. Exemplet följdes av konsumentföreningarna i andra delar av landet. Kooperationen gick därjämte i spetsen för kampen mot konsumtionskrediten i butiksledet, varigenom såväl medlemshushållens som deras föreningars ekonomi stabiliserades. Efter andra världskriget infördes på J:s initiativ självbetjäningssystemet inom detaljhandeln.

J var en handlingskraftig ledare, men han hade redan i den lilla Tantoföreningen lärt sig uppskatta det demokratiska styrelsesättet, och han var under hela sitt liv mån om att konsumentintresset och medlemsinflytandet skulle göra sig effektivt gällande i den kooperativa folkrörelsen, liksom inom andra grenar av samhällslivet. Han sökte därför främja ett omfattande demokratiskt och ekonomiskt upplysnings- och utbildningsarbete. Han var en bestämd motståndare till kartellväsen och andra monopoliseringstendenser inom näringslivet och inriktade KF:s industriella insatser så att de skulle motverka eller omintetgöra alla försök att exploatera varuköparna genom höga priser, möjliggjorda genom behärskning av marknaden. I denna anda tog J initiativet till ett flertal KF-fabriker: margarinfabrik 1921, storkvarnar from 1922, gummifabrik 1926, glödlampsfabrik 1930, produktion av kassaregister 1931, oljefabrik 1933, porslinsfabrik 1937, för att välja några exempel från tiden mellan de två världskrigen. I regel innebar dessa industriella ingripanden att karteller sprängdes, priserna föll, produktionen växte och arbetstillfällena utökades. På kassaregisterområdet, där Sverige tidigare inte haft egen produktion och där ingripandet riktades mot en utländsk koncern, som eftersträvade världsmonopol och förde en utpräglad högprispolitik, blev Sverige efterhand världens största exportör.

J var sedan unga år en övertygad frihandlare och verkade för att kooperationen skulle göra aktiva insatser i handelsutbytet över gränserna. Redan 1918 tog han jämte sin danska kollega Frederik Nielsen initiativet till Nordisk Andelsforbund (NAF), som tjänstgör som de nordiska kooperativa förbundens central i Khvn (med filialkontor i flera världsdelar) för inköp av i första hand kolonialvaror. NAF fick snart en betydande omfattning och är sedan flera år ett av Europas största importföretag på sina områden.

Även inom Internationella kooperativa alliansen (IKA), som är de olika kooperationsarternas international, var J en aktiv kraft i första ledet. Redan till IKA:s kongress i Sthlm 1927 utarbetade han en uppmärksammad rapport om kooperationens grundsatser i praktisk tillämpning. 1948 lade han fram ett program för den internationella kooperationens praktiskt-ekonomiska verksamhet. Omedelbart efter andra världskriget väckte J idén att bilda Internationella kooperativa oljeförbundet (ICPA), som tillkom 1946, och han var förbundets ordf från starten och fram till 1960. Sv medlemsorganisation i ICPA är Sveriges oljekonsumenters riksförbund (OK). Detta bildades 1945 på initiativ av J, som var styrelsens första ordf.

Redan tidigt visade J stort intresse för fredsfrågan. Han hävdade i flera skrifter och talrika föredrag (bl a inför Lunds studentkår 1943), att kooperationen anvisade en väg att finna en fredlig lösning på kampen om råvarorna i världen. Olje- och malmfyndigheter borde betraktas som mänsklighetens gemensamma egendom och förvaltas av samkooperativa företag i syfte att åstadkomma rikast möjliga behovstäckning bland världens konsumenter. Efter sin pensionering 1957 ägnade sig J i första hand åt fredsforskning och företog flera omfattande resor, bl a till Indien, för att studera de världsekonomiska problemen. Han kritiserade starkt de suveräna staternas national-egoistiska politik, som oberoende av deras samhällsskick ofta går ut på att åstadkomma vinst för egen räkning, även om det sker på andra folks bekostnad. J var en varm anhängare av strävandena att stärka Förenta nationerna och att utveckla denna institution till en världsfederation.

J ägnade sig inte åt partipolitisk verksamhet och eftersträvade aldrig att erhålla höga politiska uppdrag, trots att han fick erbjudanden härom. Han ägnade sig helt åt sina uppgifter som främsta representant för den partipolitiskt neutrala konsumentkooperativa rörelsen, som i sig samlat mellan en tredjedel och hälften av alla hushåll i en demokratisk strävan att ta hand om sin egen varuanskaffning och den bakomliggande produktionen.

Redan i unga år visade J teknisk uppfinningsrikedom och han släppte aldrig sitt intresse för nydanande teknisk verksamhet. 1936 blev han ledamot av IVA och 1940 ordf i Sv uppfinnareföreningen, där han vann stor uppskattning bland medlemmarna inte bara som uppfinningsrik mötesarrangör utan framförallt som energisk företrädare för uppfinnarkåren och dess intressen.

J var begåvad med en rik fantasi, samtidigt som han hade en ovanlig förmåga att omsätta sina uppslag i det praktiska livet. Det fanns inte så litet av skådespelare och konstnär hos J, och det tedde sig för den skull inte orimligt, även om det förvånade många, när han åtog sig ordförandeskapet i de k teatrarnas styrelser. Han tillhörde operans styrelse under femton år. Inte ens en så skicklig ekonom som J kunde dock få debet och kredit att gå ihop, men han trivdes utmärkt bland skådespelarna och var en inspirerande kraft i organisationsarbetet.

Under J:s tid lades grunden till KF som landets största företag. Hans motto var "tjäna varandra, ej tjäna på andra", och han var alltid mån om att hålla sin egen ekonomiska ersättning på låg nivå. Trots den skarpa konkurrens som KF under J:s ledning bedrev mot den privata affärsverksamheten och trots den hårda kritik, som han riktade mot byråkratism och stelbenthet i den offentliga förvaltningen, åtnjöt han allmän aktning och popularitet.

Författare

Herman Stolpe



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Procent-tabell för kooperativa föreningar utarb. Sthlm [tr Oskarshamn] 1910. 36 s. — Handbok i bokföring för konsumtionsföreningar. Sthlm (tr Oskarshamn) 1911. 4:o. 202 s. [2. uppl] 1917. 199 s. — Räntetabeller. Sthlm 1913. 4:o. 168 s. (Tills med I Hultman.) 2. uppl 1924. — Om varulager, inventarier och kassakontroll. [Sthlm, tr] Oskarshamn 1913. 22 s. (Kooperativa förbundets småskrifter [serie 1], 14.) 2. omarb uppl: Affärsverksamhetens och kontrollens skötsel. Några råd till konsumtionsföreningarnas styrelser. 1914. 30 s. — Kontroll av kooperativa föreningar. En handledning för styrelser, revisorer och föreståndare. Sthlm (tr Oskarshamn) 1913. 35 s. 2. uppl s å: Va- rukontroll. En handledning ... 38 s. 3. uppl 1915. 39 s. 4. uppl Sthlm (tr Hälsingborg) 1917. — Vägarna till förbättring. Den svenska kooperationens finansiella ställning och metoderna för kapitalanskaffning (A Örne o A J, Kooperationens kapitalfråga, utredning till Kooperativa förbundets tjugu-första kongress, [Sthlm] 1920, s 25—59). — Reseberättelse från Norge (SOU 1922:20 (Jordbruksdep): Mellanhandssakkunniges betänkande . . ., Sthlm 1922, 4:o, s 211—226). — En Norrlandsfråga av KAAJ. Sthlm 1926. 15 s. [Sign.] — Aktuella kooperativa problem. Föredrag vid Internationella kooperativa alliansens kongress i Stockholm 1927. Sthlm 1927. 60 s. [2. uppl] 1930. 71 s. 3.— 10. uppl [omsl] 1931, 1931, 1932, 1932, 1934, 1935, 1936, 1937. 11. uppl [omsl] 1941. 64 s. — Kartellproblemet. Anförande hållet vid Kooperativa förbundets tjugunionde kongress. Sthlm 1928. 23 s. [Ny uppl] 1929. 22 s. 3.-4. uppl 1931, 1933. — Inledning (Registrering av kartellavtal, Sthlm 1928, s 5—24). — Höga löner vägen till ekonomiskt välstånd? [Rubr.] Sthlm 1931. 15 s. — En samhällsarbetare (Axel Ax:son Johnson . . . 19 25/7 36, [Sthlm] 1936, 4:o, s 190 f). — Föredrag vid Arosmässan i Västerås 23 oktober 1937. [Omsl.] Sthlm 1937. 60 s. [Kor-rekturuppl.] [Utvidgad uppl så:] Synpunkter på ekonomiska konjunkturer. Föredrag ... 64 s. 2. uppl s å. — Kooperativa förbundet [ref av föredrag 6.4.1937] ([Stockholms köpmansklubb (omsl),] Medlemsförteckning, Sthlm 1938, s 44—46). — En iakttagelse (Hyllningsskrift till Bertil Almgren ... 26 december 1938, Sthlm (tr Upps) 1938, 4:o, s 439—442). — What happened, when Swedish cooperatives decided to change from credit to cash. [Radioföredrag i USA.] [Sthlm 1938.] (8) s. — Ordnad tävlan. Sthlm 1940. 16 s. — Kooperationens medverkan till att säkerställa folkförsörjningen. Tal . . . vid Kooperativa förbundets kongress 1941. Sthlm 1941. 28 s. ¦— Varupriser, tvångshushållning och frihet. Föredrag den 12/10 1941 för styrelserna inom de till Kooperativa förbundet anslutna distrikten . . . Sthlm 1941. 31 s. 2. uppl, utökad med: Fredsförberedelser inom näringslivet, 1942. 42 s. 3.-4. uppl 1942, 1943. — Kooperativa förbundet och cellullfrågan (Skandinavisk tidskrift för textilindustri, årg 39, 1941, Borås, s 117—119). — Ett fredsproblem. Anförande hållet vid Akademiska föreningens i Lund studentafton fredagen den 19 november 1943. Sthlm 1943. 32 s. [Nya tr] 1944. Övers: A peace problem. An address delivered . . . Sthlm 1951. 26 s. [Ny uppl, utökad med: Öppna gränser löser fredsfrågan. Anförande i Akademiska föreningen i Lund FN-dagen 1954:] Fredsproblem. Två anföranden i Akademiska föreningen i Lund 1943 och 1954. [Sthlm, tr] Jönköping 1955. 48 s. — Teknik och kemi kunna lösa jordbrukets svårigheter. Sthlm 1943. 14 s. [Ur Skånska dagbl 28.12.1942.] — Kristen moral och ekonomisk (Kultur och kristendom. En vänbok till Harry Blomberg . .., Sthlm 1943, s 64—68). — AB Cellull — ett exempel på samverkan mellan olika industrier (TT, årg 73, 1943, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, Allm avd, s 264—266; omtr i Svensk industri på frammarsch. Radioserie våren 1943 red av H Nordström, Sthlm (tr Norrköping) 1943, s 142—149). — Kooperativa förbundets organisation (ibid, 75, 1945, s 409—412). — Försäljningsvillkor för konsumtions- och produktionsvaror. Sthlm 1944. 19 s. 2. tr s å. Även i Kooperationens förmedling av produktionsvaror, Sthlm 1944, s 22—47, [ny uppl] 1945. — Effektiv priskontroll. [Rubr.] Sthlm 1944. 32 s. Annan uppl u å. 4:o. Övers: Effective price control. [Rubr.] Sthlm 1944. 30 s. — Kooperationen och handelsagenterna (Festskrift för Svenska handelsagenters förening utg vid dess 30-års-jubileum den 23 oktober 1944, Sthlm 1944, 4:o, s 235—238). — Kooperationen och världshandeln (M ellanf olkligt samarbete, årg 14, 1944, Sthlm, s 168—174). — De anställdas lönesättning. [Rubr.] Sthlm 1945. 4:o. 5 s. [Ur Kooperatören.] — Frihetsgaranti — skapande samverkan. Sthlm 1945. 165 s. — Konsumentkooperationen och jordbruket [föredrag vid Ultuna 26.1.1945] (Rationaliseringsproblem inom jordbruket. Föredrag vid fortbildningskurser . . ., Sthlm 1945, s 166—174; även sep, 5 s). — Hall-ordning och hall-rätt. En fram till 1846 statskontrollerad industri. [Omsl.] Sthlm 1946. (50) s. [Korrekturuppl.] — Kronans värde måste skyddas. Sthlm 1947. 15 s. — Mamma och vi den tiden (Min mor. Ny saml . . . under red av I Oljelund, Upps (tr Sthlm) 1947, s 119—126). — Nordiskt ekonomiskt samarbete. Sthlm 1948. 104 s. —¦ Ett prak-tiskt-ekonomiskt program för den internationella kooperationen. [Omsl.] Sthlm 1948. 26 s. [Handledning för gruppverksamheten.] — "Bären varandras bördor" [svar på polemik; ur GHT 12., 19. o 31.12.1947] (E Clemedt-son, Om faran av att bilda aktiebolag . . ., Göteborg 1948, s 6—8). — Företal (Skrifter utg av Föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred [Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolkligt samarbete], nr 40: Internationell handel. En redogörelse för Havannastadgan, Sthlm 1948, s 5—7). — Lagbunden ordning inom näringslivet (Företagande, ekonomi och teknik, studier tillägnade Marcus Wallenberg, Sthlm 1949, 4:o, s 165—169). — Nordiskt ekonomiskt samarbete (Vårt ekonomiska läge 1949. Red av T Wallén, Sthlm

1949, s 51—62). — Nordiskt samarbete. Föredrag hållet på Krogerups högskola och utsänt i dansk radio den 13 juli 1950. Sthlm

1950. 4:o. Ils. — Rationalisering och levnadsstandard. Försök till jämförelse mellan jordbrukets, industrins och handelns utveckling. Sthlm 1951. 28 s. — Johannes Lindberg under läro- och vandringsåren (I folkbildningens tjänst . . . Till Johannes Lindberg på sjuttioårsdagen 22.9.1951, Sthlm 1951, s 61— 64). — Nordiskt ekonomiskt samarbete (Vårt ekonomiska läge 1951. Red G Lannfelt, 1951, s 106—112). — Låt Norden få tullfrihet! (Samtid och framtid. Tidskr för idépolitik och kultur, årg 8, 1951, Sthlm, 4:o, s 451—456; även sep, 6 s). — Diskussionsunderlag angående aktuella ekonomiska problem inom svensk kooperation. Kan vi dra nytta av erfarenheter från tiden under och efter första världskriget? Sthlm 1952. 40 s. — Gränserna måste öppnas för nordiskt ekonomiskt samarbete (Hushåll i samverkan. Från konsumtionsföreningarna till alla hem i Jönköpings län, Jönköping 1953, fol, s 1 f). — Skolpojke på 90-talet [radioföredrag 26.12.1952] (Hörde ni, årg 6, 1953, Sthlm, s 95—101). — Nordiskt ekonomiskt samarbete. Föredrag vid Svenska uppfinnareföreningens sammanträde den 17 dec. 1952 (Industritidningen Norden, årg 81, 1953, Sthlm, 4:o, s 32 f). — Öresundsbron. Anförande vid möte i Köpenhamn den 10 februari 1953 (ibid, s 120 f). — Ledning och kontroll av statsägda företag (Tiden, årg 45, 1953, Sthlm, s 264—267). — Är detta rätt? (Världshorisont. Utg av Svenska FN-förbundet, årg 7, 1953, Sthlm, 4:o, nr 11, s 6—8; även sep, 3 s). — Oförnuftig självtillräcklighet (ibid, 9, 1955, nr 12, s 14 f). — Organiserad tävlan. [Rubr.] Sthlm 1955. 15 s. [2 var.] — Anförande . . . vid Kooperativa förbundets kongress, Stockholm, 5 juni 1955. Sthlm 1955. 23 s. [Utvidg uppl s å:] Kooperationen och prisbildningen. Anföranden . . . kongress 1955. 30 s. — Varuvägar (Aktuella samhällsfrågor. Utg av Centralförbundet för socialt arbete. [Förtit:] Social årsbok [1952/55], Sthlm 1955, s 76—83). — Inkomststegring och ekonomisk stabilitet (Fackföreningsrörelsen, årg 35, 1955, Sthlm, 4:o, [bd 2,] s 13—15). — Trade barriers and liv-ing standards. [Sthlm, tr] Örebro 1955. 12 s. [Omtr ur Review of international cooperation s å, London.] — På sjuttioårsdagen. [Rubr.] Sthlm 1956. 7 s. [Tr som manuskr.] — Det Stockholm som försvunnit. Några minnen från tiden för Konsums bildande (K. Eriksson m fl, Efter 40 år. Några blad ur Konsumtionsföreningen Stockholms tillkomsthistoria, Sthlm

1956, s 25—33). — Från sekelskiftet fram till — när? (Folket vid varuflöden . . . Utg av Svenska handelsarbetareförbundet vid dess 50-årsjubileum. Red av E Holmqvist o A Alsterdal, Malmö 1956, s 251—255). — De ekonomiska nationella gränserna måste bort! (Industritidningen Norden, 84, 1956, s 45 f, 62). — Kooperationen i den världsekonomiska utvecklingen och freden. Föredrag . . . vid Internationella kooperativa alliansens kongress i Stockholm den 4—7 augusti 1957. Sthlm

1957. 51 s. [Korrekturuppl.] [Utvidgad uppl så:] Internationell kooperation och fred. Några synpunkter. Föredrag . . . Sthlm (tr Uddevalla) 1957. 70 s. Övers: International cooperation and peace. Some viewpoints. Rev ed of paper delivered to the International co-operative alliance congress in Stockholm, Au- gust 4—7, 1957. Chicago, 111., 1959, 60 s. — En historik om KF:s lokaler i Stockholm (Föreningsledaren. Medlemsblad för för-eningsledarsektionen inom KFF, [årg 9,] 1958, [Norrviken, tr] Katrineholm, 4:o, dec, s 2— 6). — Kapten Knut Lindmarks iakttagelser under promenad till Mosebacke 1880 (Levande stad. En bok om Stockholm tillägnad Carl Albert Anderson den 19 juli 1959, Sthlm 1959, 4:o, s 137—152). — [Produktivitetens inflytande på levnadsstandarden:] Vem beror framgången på (Samtid och framtid, 18, 1961, s 22—26). — Hjälp till självhjälp (ibid, s 150—155). — Nödens huvudorsak i u-länderna (ibid, 19, 1962, s 87 f). — Betan som söndrar världen (ibid, s 196—206). — Öppna gränser — harmonisk samverkan mellan folken (Jordbruket och livsmedelshandeln i Europamarknaden, red P-Å Thuresson, Sthlm [1962], s 121—129). — Ett sextiårsju-bileum. Ö.K.F. [Öregrunds konsumtionsförening] rik, K.F. fattigt. [Rubr.] Östhammar [1964]. (8) s. [Anon.] — Barndomsminnen från 1890-talets Stockholm (Vårt Stockholm [omsl]. Stockholmsgillet 50 år 1914—1964, Sthlm 1964, s 35—46; även sep, 12 s). — Betan som vållar nöd i u-länderna (Ymer, årg 84, 1964, Sthlm 1964—65, s 206—218). — Rör eller beta för socker och u-landshjälp (Tiden, 58, 1966, s 606—615). — Världens livsmedelsproblem (Världshorisont, 20, 1966, nr 6, s 15 f). — Världens livsmedelsbehov (ibid, nr 7, s 17 f). — Stabilt penningvärde ett villkor för sund ekonomi (Svensk sparbankstidskrift, årg 51, 1967, Sthlm, s 31— 37). — Ekonomi och världsfred (Världshorisont, 23, 1969, nr 3, s 13). — Världens livsmedelsproblem (ibid, nr 7—8, s 13—16). — What the earth provides. [Omsl.] Sthlm (tr Göteborg) 1969. Tv-4:o. 15 s. [Bilaga:] Världens livsmedelsproblem. [Rubr.] [Sthlm 1969.] Tv-4:o. (4) s. — Medarb i Kooperatörernas almanack [omsl], 1911—1912, 1914—1916, tr 1910—15, o a kooperativa publikationer, främst Kooperatören 1912 o från [ny följd,] årg 1, 1914, Konsumentbladet, från 1937 Vi, årg 2—53, 1915—66, o KFF, medlemsblad för Kooperativa föreståndarnas förbund, Sthlm, samt bl a uti Review of international cooperation, London; diskussionsinlägg i bl a Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1955, 1957 o 1962 samt Stockholms köpmansklubb, Medlemsförteckning, 1940; art i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Apelqvist, A J. Ett porträtt till 50-årsdagen (Konsumentbladet 1936:6); dens, A J (i dens, Människor kring en idé, 1945); H Stolpe o S Stolpe, Boken om A J, 1—2 (1969); H Stolpe, Albin i närbild (1973).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Albin A Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12127, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Stolpe), hämtad 2020-02-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12127
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Albin A Johansson, urn:sbl:12127, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Stolpe), hämtad 2020-02-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se