Meriter

Johansson, Johan, f 14 sept 1868 i Forsa, Gävl, d 22 juni 1928 vid en järnvägsolycka nära Bollnäs, enl db för Forsa. Föräldrar: hemmansägaren Johan J o Karin Ersdtr. Elev vid Gävleborgs folkhögsk 87—88, led av AK 07—08 o från 22 (led av bevillnmtsk 22—23, särsk utsk 23—24 o 28, 2:a lagutsk 25—26, l:a särsk utsk 25—28, opinionsnämnden 25), landstingsman 19—27, led av FK 19—21 (led av särsk utsk 19—20, kon-stit:utsk 20—21), led av taxeringssakk sept 20—maj 21, av komm ang fri skolmateriel dec 20—jan 23, ordf i bondeförb:s riksdagsgrupp från 22, ordf i dess riksorganisation från 24, led av kasernkomm från 6 nov 25.

G 20 maj 97 i Forsa m Brita Eriksdtr, f 17 sept 71 i Bjuråker, Gävl, d 27 juni 40 i Forsa, dtr till bonden Erik Persson o Carin Persdtr.

Biografi

J:s utbildning bestod av folkskola, folkhögskola och självstudier. Efter sin svärfar övertog han hemmanet Kälkebo i Forsa. Han blev tidigt offentligt engagerad som kommunalordf, landstingsman och ledamot av styrelsen för Forsa folkhögskola. Han hyste också starka religiösa och nykterhetspolitiska intressen. Under sin första riksdags-sejour tillhörde han liberala samlingspartiet och representerade de frisinnade i Enångers och Forsa tingslag. Han var en av de liberala riksdagsmän, som stödde den lindmanska rösträttsreformen vid 1907 års riksdag. 1917 anslöt han sig till bonderörelsen och invaldes i riksdagen som bondeförbundets representant för Gävleborgs län vid det urtima valet efter FK:s upplösning 1919 och överflyttades tre år senare till AK.

Som riksdagsledamot och i sin övriga politiska verksamhet framstår J som en typisk representant för sitt partis bonderomantiska, nationella, antikapitalistiska, antibyråkratiska och sparsamhetssinnade politik. Han verkade för att jorden i största möjliga utsträckning skulle stanna i böndernas ägo och ej överlåtas åt bolag. En noggrann kontroll av truster och andra monopolistiska sammanslutningar borde införas, t ex inom kvarnindustrin. Jordbruket borde skyddas från utländsk konkurrens genom höjda tullar. J arbetade för sparsamhet inom statsförvaltningen genom restriktiv lönepolitik och indragning av tjänster eller hela ämbetsverk, t ex riksräkenskapsverket, vars inrättande han 1920 hade motsatt sig.

J var motståndare till skattestreckens slopande som villkor för rösträtt och valbarhet. Vid 1926 års riksdag motionerade han om fullgjord skatteplikt som villkor för rösträtt och valbarhet vid AK-val och om en skärpning av detta krav för rösträtt och valbarhet vid kommunala val till att gälla för de senaste tre åren.

Vid försvarsfrågans lösning vid mitten av 1920-talet spelade J en viss roll, bl a som utskottsledamot. Vid 1924 års riksdag framfördes i en bondeförbundsmotion (dock ej undertecknad av J) förslag om återgång till systemet före 1901, dvs till systemet med stam och beväring. Tillsammans med partikollegan C A Reuterskiöld reserverade sig J i särskilda utskottet för försvarsfrågor till förmån för denna motion. 1925 framlades åter en bondeförbundsmotion i försvarsfrågan, denna gång undertecknad av J och i det hela identisk med bondeförbundsrepre-sentanternas reservation från försvarsutskottet föregående år. Den krävde en organdsa-tionsram, som var tillräcklig för att kunna utnyttja hela folkets värnkraft i händelse av krig. Bygderegementena borde bevaras. Som avlöningssystem föreslogs ett moderniserat indelningsverk.

J erhöll mycket snabbt ledande poster inom sitt parti. Sina befattningar tycks han dock delvis ha fått för att man därigenom kunde undvika strid mellan betydligt starkare och inflytelserikare personer inom partiet. Han var ingen bländande partiledare som dominerade parti och riksdagsgrupp. Därtill var han alltför stillsam och tillbakadragen. Hans framställningssätt var föga fascinerande. Han ägde ett representativt yttre, och hans personliga egenskaper gjorde, att han tillvann sig vidsträckt sympati och aktning. Han var anspråkslös och försynt och beskrivs som ovanligt fri från personlig maktlystnad och politiska intriger.

Författare

Gustaf Jonasson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Bondeförb :s riksstämmoprot 1923—1928, Centerpartiets arkiv, Sthlm; G Jonasson, Bondeförb (opubl, avsedd att ingå i H Gollwitzer, Europäische Bauerndemokrati im 20. Jahrhundert), hos förf.

Bondeförb:s 25-årsjubileum (1936); Bröder låtom oss enas! En krönika i ord o bild om bondeförb i sv politik under fyra årtionden, ed G Jonnergård (1950); Riksdagstrycket 1907—08 o 1919—28; R Torstendahl, Mellan nykonservatism o liberalism (1969); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—-1939 (1939); H Wieslander, I nedrustningens tecken. Intressen o aktiviteter kring försvarsfrågan 1918—1925 (1966). — Arf.ar i By och bygd, Vårt land o folk o Sv landsbygden.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12151
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Johansson, urn:sbl:12151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2024-04-23.