Samuel A Johansson

Född:1837-05-14 – Bäckseda församling, Jönköpings län
Död:1917-02-13 – Göteborgs Annedals församling, Västra Götalands län

Tidningsredaktör, Frikyrkopredikant


Band 20 (1973-1975), sida 310.

Meriter

Johansson, Samuel August, f 14 maj 1837 i Bäckseda, Jönk, d 13 febr 1917 i Gbg, Annedal. Föräldrar: hemmansäg Johannes Andersson o Anna Lena Johansdtr. Folkskollä-rarex vid Växjö seminarium 57, vik lärare i Korsberga folkskola 57—59, kolportör för Vetlanda traktatsällsk 60—65, predikant i Jönköpings missionsfören 66—84, led av styr i Sv missionsförb 78—79 o 86—04, predikant i Gbgs evangeliska missionsfören I okt 84—1 okt 09, red för Gbgs veckotidn 25 okt 92—09, församlingsföreståndare i Betlehemskyrkan i Gbg från 25 mars 95.

G 29 nov 74 i Eksjö m Amanda Charlotta Aurora Johansson, f 9 juli 50 där, d 11 juni 23 i Gbg, Haga, dtr till gårdfarihandl Jakob J o Anna Sophia Stång.

Biografi

Samuel J växte upp som yngste son i ett fattigt småbrukarhem. I barndomen drabbades han hårt av engelska sjukan och kom därför att bli oförmögen till tyngre kroppsarbete. Då han visade en omisskännlig studiebegåvning, ansågs det att han borde "läsa till präst", men de knappa ekonomiska villkoren i hemmet tvingade honom att istället välja den mindre tids- och kostnadskrävande lärarbanan. Efter genomgången seminarieutbildning var hans mål att med tiden få en ordinarie folkskollärartjänst. Hans liv skulle dock snart få en annan inriktning.

Under hela uppväxttiden hade J varit starkt religiöst påverkad i schartauansk riktning utan att dock ha nått fram till någon klarhet i andliga frågor. Detta skedde inte förrän han som ung lärare hösten 1857 kom i kontakt med den rosenianska nyevangelismen. Han upplevde då ett religiöst genombrott och antog inbjudningar att vittna om sin nyvunna erfarenhet. Någon framtid som predikant tänkte han sig dock inte ännu. Predikouppdragen blev emellertid allt flera, och snart måste han ge vika för sin "påträngande kallelse". En helt improviserad och lyckligt genomförd "pastoralexamen" för den tio år äldre uppburne predikanten Swening Johansson redde ut lärobegreppen för honom och öppnade samtidigt väg till alla kretsar av troende.

Mot en begynnande årslön av 150 kr och försäljning av religiösa småskrifter som extrainkomst verkade J 1860—84 som kolportör i södra Sverige. Till 1866 var han i tjänst hos Vetlanda traktatsällskap och därefter hos Jönköpings missionsförening. Med sin redan från början klart frikyrkliga inställning satte han alltid det kristna livet framför den teoretiska läroåskådningen och var så mån om att bevara samhörigheten med evangeliskt sinnade statskyrkokretsar, att han åtminstone till en början var beredd till vissa eftergifter, t ex i nattvardsfrågan.

Senare nödgades han alltmer inse nödvändigheten av fastare linjer i läran, och att sådana måste leda till krav på fri församlingsbildning. Trogen sin eftertänksamma natur tog han steget över på P P Waldenströms sida först efter långvarig prövning. Han kämpade sig därunder fram till en egen tolkning av försoningsproblemet, där han starkare än Waldenström betonade betydelsen av Kristi insats för individens frälsning. Men när han väl valt position, stod han orubbligt fast vid sin ståndpunkt.

Den jämnt kvartsekellånga verksamheten i Gbgs evangeliska missionsförening (1884— 1909) blev slutet och höjdpunkten på J:s livsgärning. I Betlehemskyrkans talarstol fann han en vidsträckt plattform för sin förkunnelse. Gbgs veckotidnings ledarspalt, som han fyllde nästan varje torsdagsnummer (sign S A J-n), gjorde han till ett språkrör för sina fortlöpande kommentarer till tidens allmänna frågor. Ur för det mesta konservativ synvinkel behandlade han olika sociala och religiösa problem. I arbetarfrågan visade han en anmärkningsvärd framsynthet, bl a genom att erkänna strejkrätten. Men han hävdade också den enskilde arbetarens rätt gentemot fackföreningens kollektiv. Han lämnade också rapporter i tidningen från sina predikoresor ute i landet och lät trycka sina predikningar.

Närmast in på livet kommer man J i den självbiografiska artikelserien Ur minnet, publicerad 1896—1906 i 108 avsnitt, utgiven i bokform 1911 (ny utgåva 1937 av sonen J E Lundahl). Efter en sakrik, kulturhistoriskt intressant skildring av folklivet i hembygden redogör J ingående för sin egen religiösa utveckling, frikyrklighetens framväxt och samfundsbildningen på det lokala planet med pregnanta personporträtt, lärostridernas orsaker och resultat, i allt en fyndgruva för utforskare av detta kyrkohistoriskt viktiga skede.

J har kallats "den lille mannen med det stora evangeliet" (Oscar Ahnfelt). Han var liten till växten, bredaxlad och nästan puc-kelryggig. Hans stämma var klar och genomträngande, och han var en andlig förkunnare av stora mått. Som få andra har han banat väg för den fria samfundsbildningen i Sverige.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bibelföredrag, hållet i Jönköpings missionshus den 30 nov. 1870. Jönköping 1873. 30 s. — De kristnas enhet af S. A. J-n. Jönköping 1876. 28 s. [Sign.] 2. uppl 1877. — Den gode herdens får. Af S. A. J-n. Sthlm (tr Gefle) 1878. 30 s. [Sign.] — "Följ mig!" Math. 9:9, Marc. 1: 17. Af S. A. J-n. Jönköping 1880. 46 s. [Sign.] — Good-templarnes A. B. C.-bok innehållande tvänne rimrader för hvarje bokstaf i svenska alfabetet . . . af S. A. J-n. [Omsl.] Borgholm [1883]. 8 s. [Sign.] — Tungans missbruk. Af S. A. J-n. Jönköping 1884. 21 s. [Sign.] — Guds nåd. Betraktelser öfver Tit. 2: 11—13. Sthlm 1884. 54 s. — "Jag kände eder aldrig". Betraktelser öfver Matt. 7: 22—27 af S. A. J-n. Göteborg (tr Jönköping) 1888. 29 s. [Sign.] — Vår kallelse. Ett ord till hvarje kristen. Sthlm 1895. 26 s. — Sorgen efter Guds sinne och världens sorg. Af S. A. J-n. Jönköping 1895. 16 s. [Sign.] — Andens gåfvor i församlingen enligt Ef. 4: 11 och 1. Kor. 12 kap. med särskild tillämpning på vår tid. Göteborg 1897. 189 s. 2. bearb uppl Jönköping 1908. [Omsl tr 1910.] 153 s, 1 portr. — Tungans rätta bruk. Sthlm 1900. 4 s. [Undert: S. A. J-n.] — Ur minnet. Skildringar och erfarenheter från andliga brytningstiden i vårt land under midten och senare hälften af förra århundradet. Eksjö 1911. 406 s. [Omtr ur Göteborgs veckotidning.] [Ny uppl (utan sista kap):] Minnen. Till 100-årsdagen af författarens födelse. Under red av J. E. Lundahl. Sthlm 1937. 361 s. — God karaktär. Ord till de unga. Göteborg 1917. 15 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: W Bredberg, P P Waldenströms verksamhet till 1878 (1948); E J Ekman, Inre missionens hist, 3: 2 (1902), s 2427—2436; dens o N P Ollen, Inre missionens hist, 3 (2 uppl, 1922), s 778—784; K Elmgren, Jönköpings missionsfören:s hist (1920—21), s 94 f; Evangeliska missionsför-en:s i Gbg uppkomst o femtioåriga utveckl 1860—1910 (1910); Evangeliska missionsför-en i Gbg. Minnesskrift 1860—1935 (1935), s 112—114; F Hägg, Sv alliansmissionen genom hundra år (1953); J E Lundahl, Jag mötte dem på vägen (1943), s 10—49; Sv folkrörelser, 2 (1937). — Nekr i Gbgs vecko-tidn 1917, nr 7, art i 1915, nr 8, o nekr i Sv morgonbl 14 febr 1917.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel A Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12164, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2020-07-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12164
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel A Johansson, urn:sbl:12164, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2020-07-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se