Sven C Johansson

Född:1880-01-30 – Karlshamns församling, Blekinge län
Död:1959-10-28 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Kirurg


Band 20 (1973-1975), sida 315.

Meriter

Johansson, Sven Christian, f 30 jan 1880 i Karlshamn, d 28 okt 1959 i Gbg, Domk. Föräldrar: handl Peter Johan J o Hilda Charlotta Petersson. Mogenhetsex vid h a l i Karlskrona 8 juni 97, inskr vid LU ht 97, amanuens vid fysiologiska instit 99—02, MK 10 maj 02, amanuens vid bakteriologiska instit i sept 04—31 aug 05, vid kir kliniken 1 juni 05—31 maj 06, ML 31 maj 07, allt vid LU, amanuens vid kir avd på Sabbatsbergs sjukhus, Sthlm, 1 april—31 dec 08, vid gy-nekologiska avd 15 febr—15 nov 10, under-läk vid Maria sjukhus, Sthlm, 1 juni 13'—30 april 14, överläk vid Gbgs barnsjukhus kir avd 14, led av stadsfullm i Gbg 19—22 o 35—42, ordf i hälsovårdsnämnden där 20— 30, tf överläk vid Sahlgrenska sjukhusets kir avd, Gbg, 17 febr 24, disp vid Karol inst 31 maj 24, MD 31 maj 24, överläk vid Sahlgrenska sjukhusets kir avd 1 juli 26—45, vid kir avd I från 36, led av pensionsförsäkr: komm juli 28—april 34, av komm rör pen-sionsstyns invaliditetsförebyggande verksamhet april 36—juli 37. — LWS 35, prof:s namn 23 okt 36, fil hedersdr vid GH 21 okt 50.

G 28 nov 25 i Gbg, Oskar Fredr, m Betzy Katarina Bergman, f 24 sept 96 i Gbg, Masthugg, dtr till tullvaktmästaren Adolf Birger B o Katarina Andersdtr.

Biografi

Sven J arbetade hos M Blix och J Forssman på fysiologiska resp bakteriologiska institutionen innan han lärde sig kirurgi under J Borelius, Emil Perman och E Key samt gynekologi hos F Westermark. Han trivdes med det operativa arbetet och siktade på lasarettsläkarbanan. Ungdomsbreven till G Petrén vittnar om, att det inte var lätt att koppla om från det fria och glada studentlivet till den dygnen runt bundne sjukhusläkarens arbete. Omkr 1912 började J skriva kliniska uppsatser. Detta roade honom under hela hans aktiva tid; likaså höll han gärna föredrag.

1914 kom J som kirurg till Gbgs barnsjukhus. Här märkte han snart att läkekonsten kommer till korta, när sjukdom ytterst bottnar i vidriga levnadsförhållanden. För att om möjligt röja undan de sociala orsakerna till vanskötsel och sjukdom borde läkaren engagera sig i socialt och politiskt arbete. J gick själv i spetsen och blev stadsfullmäktig och ordf i hälsovårdsnämnden. Som student i Lund var han radikal, men det röda bleknade med åren och blev till ett humanitärt frisinne med en stark social känsla. Under nazisttiden var han med i vänkretsen kring T Segerstedt.

Led- och bentuberkulosen var en av tidens stora sjukdomar, och den ansågs ha ökat i omfattning under första världskrigets svältår. J:s doktorsavhandling utgjorde en efterundersökning av drygt 400 fall behandlade i Gbg sedan 1909. Materialet hämtade han från den dispensär, som han organiserat för dessa patienter. Avhandlingen var okonventionell; utöver medicinska data innehöll den sociala uppgifter om patienterna och synpunkter på vårdens ekonomi och organisation. Föga anade man när avhandlingen kom ut, att ben- och ledtuberkulosen snart skulle vara en utrotad sjukdom.

I stället kom J:s andra insatser att peka framåt. Resultaten vid behandling av benbrott var inte tillfredsställande, och J ville följa J Risslers linje med operativ rättställning av frakturen, följd av sammanfogning av benändarna med skruv, spik eller metallplattor. Dessa metoder hade svårt att slå igenom på grund av risken för infektion. Fraktur av lårbenshalsen är en vanlig skada hos äldre. När behandling var möjlig, var den långvarig och slutresultatet var dåligt. 1925 hade den norsk-amerikanske kirurgen M N Smith-Petersen börjat fixera frakturen med en trevingad spik. Metoden var effektiv men innebar en stor operation. J gjorde den till ett enkelt ingrepp. Svårigheten var att få spiken i rätt läge men genom att göra spikens axel till ett rör löste J detta problem. Sedan frakturen lagts rätt, borrade han in en trådborr ("strumpsticka") och kontrollerade genom röntgenundersökning, att borren låg där spiken skulle sitta. Sedan trädde han spiken på borren, slog in den och drog ut borren. Den första spikningen gjordes 1932 och innebar en revolution i behandlingen av dessa frakturer. Metoden spred sig snabbt och ligger till grund för de ännu världen över använda behandlingsmetoderna. J förbättrade med åren tekniken, och resultaten av de första tio årens spik-ningar redovisades 1947 av G Oden. J:s spikning blev en av utgångspunkterna för en rad olika "märgspikningar". Han hade, mot gängse åsikter, klar blick för att de färska skelettskadorna, och inte bara invaliditetstillstånden, bör skötas av ortoped.

Stål som lämnas kvar i kroppen rostar, vilket skadar vävnaderna. J gav sig i kast med detta metallurgiska problem, utarbetade en metod för att bestämma olika stålsorters benägenhet att rosta och kom fram till vilket stål, som kirurgen bör använda. Han gav också anvisning på rostskyddsmedel och rostborttagningsmedel, vilka sedan framställdes industriellt. J var händig och hade praktisk blick för de verktyg en kirurg behöver. Tillsammans med instrumentmakaren Axel Ericson utarbetade och förbättrade han en rad av de instrument, som ingår i en operationsavdelnings standardutrustning.

Det som mer än allt annat upptog J:s fantasi var drömmen om effektiva medel mot kräftsjukdomarna. Han slukade litteratur i ämnet och prövade en mängd medel i hopp om att ett under skulle inträffa. Men som den realist han var, startade han också en cancerdispensär där de sjuka kunde få medicinsk och social hjälp. De båda dispensärer J organiserade gav upphov till att sjukhusen fick kuratorer.

J var forskare och sökare. Han var odogmatisk, och hans kriterium var vad som praktiskt visat sig vara bäst att använda. Utåt stod han som den framgångsrike kirurgen; inför kamraterna talade han om att de grova stympande kirurgiska ingreppen måste ersättas av enklare behandlingar, vunna genom framsteg inom biokemin. Han knöt J Lehmann till Sahlgrenska sjukhuset som forskande biokemist. J väckte liv i den gamla tanken om medicinsk undervisning i Gbg och var föreläsare vid de fortsättningskurser för läkare, ur vilka den medicinska fakulteten växte fram. Han tillhörde i alla år ledningen för Carlanderska sjukhemmet och värnade dess fria ställning.

Det som först föll i ögonen då man mötte J var hans klokhet och hans breda och enkla mänsklighet. Han charmerade alla med sitt goda humör och sin rappa tunga. Han var en auktoritet i staden och på sjukhuset inte genom påbud utan genom sitt lätta sätt att vara. Intet mänskligt fick vara främmande för det konstnärliga och bohemiska i hans natur. Den övermänskliga arbetsbörda han bar tyngde honom till synes inte. Hans liv fylldes av yttre framgångar; själv var han blygsam och tvekande, en sensibel känslomänniska, glad bland glada, djupt förtvivlad vid familjesorger och ständigt spörjande inför tillvarons mystik.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av J:s arkiv i Biomed bibi i Gbg o i Sahlgrenska sjukhusets mus. Brev till Fabian Månsson i RA, till G Petrén (c:a 80 st) i LTJB o enstaka i GUB, KB, Kl o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, F 4, d 2, Sthlm

1932, s 556 f. Dessutom: Kort redogörelse för Carlanderska sjukhemmets [Göteborg] tillkomst (Svenska läkartidningen, årg 24, 1927, s 1071 f, 1088—91). — Eine kombinierte Repositions- und Lagerrungsschiene fur Un-terschenkelfrakturen (Zentralblatt fur Ghi-rurgie, Jahrg 59, 1932, Leipzig, s 205— 208). — Zur Technik der Osteosynthese der Fract. colli femoris. (Vorläufige Mitteilung) (ibid, s 2019—2023, 60, 1933, s 864). — De olika principerna för behandling av skaftfrakturer å de långa rörbenen (Förhandlingar vid nordiska kirurgiska föreningens 19de möte i Stockholm 28de—30de juni 1933, Hfors 1933, [tillägg,] 44 s). — Tio års frakturstatistik från Allm. och Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska avdelning (1922 t. o. m. 1931), jämte redogörelse för efter-undersökning av 274 fall av skaftfrakturer behandlade under åren 1925, t. o. m. 1930 (ibid, [tillägg,] 12 s). — The operative treatment of collum femoris fractures. Khvn (tr Gbg) 1934, 148 s. [övers:] Operative Behandlung von Schenkelhalsfrakturen. Khvn & Leipzig (tr Gbg) 1934. 150 s. — Kort historik över Styrsö kustsjukhus. Tal. . . hållet den 26 sept. 1933 (Nationalföreningen mot tuberkulos. Kvartalsskrift, årg 39, 1934, Sthlm, s 20— 27; även sep, 8 s). — Osteosyntesteknik (Hy-giea, årg 100, 1938, bd 1, s 363—386). — Några ord om behandling av fotleds-frakturer (ibid, bd 2, s 248—254, (6) pl-bl). — En metod att bestämma järns och ståls korrosionsbeständighet (JKA, årg 124, 1940, Uppsala, s 629—631). — Metod för undersökning av korrosionshastigheten hos stål (ibid, 125, 1941, s 599—614). — Hur man prövar olika stålsorters rostningsbestän-dighet (Svenska läkartidningen, årg 40, 1943, Sthlm, s 520—523). — Sahlgrenska sjukhuset. En rapsodisk återblick. Tal ... 3 juli 1943 (ibid, s 1985—1989). — I trombos-emboli-frågan. En summarisk redogörelse för en 20-årsperiod (Göteborgs läkaresällskap. 1845 27/3 1945, Göteborg 1945, s 47—57; tills med S Holmdahl). — De senaste 100 årens kirurgi. Föredrag (Svensk sjukkassetidning, årg 38, 1945, Sthlm, s 346—351; även sep, 6 s). — Kirurgien vid Sahlgrenska sjukhuset under de första hundra åren (1782—1882). Föredrag . . . (Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 52, Uppsala 1946—1947, s 207—222). — Eternarkosens 100-årsminne. Göteborg 1946 8 s. [Ur GHT så 16/10.] — Kirurgien av i dag. Föredrag... (Sv läkar-tidn, 44, 1947, s 642—651). — Till minnet av Christopher Carlanders död den 8 maj 1848 (ibid, 45, 1948, s 2557—71). — De medicinska högskolorna i Sverige förr och nu. Göteborg 1949. 8 s. [Ur GHT s å.] — Carlanderska sjukhemmet i Göteborg. Kort historik och redogörelse för verksamheten under första 25-årsperioden. [Rubr.] [Omsl:] Carlanderska sjukhemmet i Göteborg. Utg av Föreningen Carlanderska sjukhemmets vänner. Göteborg 1952. 14 s. — Bidrag i Acta chirurgica Scandinavica, vol 67, 71, 74, 78, 81, 84, 88, 91, Sthlm 1930—44; Acta orthopedica Scandinavica, vol 3—6, 1932—1935, Khvn; Nordisk medicin, bd 12—13, 1941—42, 16—17, 1942—43, 20, 1943, 25, 1945, 29, 1945, 40— 41, 1948—49, 44, 1950, Sthlm (tr Hfors & Göteborg), 4:o.

Redigerat: Göteborgs läkaresällskap. 1845 2.7/3 1945. Göteborg 1945. 500 s, 9 bil. [Ur Nordisk medicin s å; tills m S Eckerström, M Odin o A Westerborn.] — Svenska sjukhus. En översikt av det svenska sjukhusväsendets utveckling till 1900-talets mitt. D 1—2. Sthlm 1948. 4:o. 416 s, 1 pl-bl, 409 s. (Tills m E Eden.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Dossier ang J i GHT:s arkiv.

M Fahl, Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2 (1963); J V Johansson, minnesteckn över J i Minnestal hållna i VVS ... 1958—1966 (1965); G Kuntscher, Die Marknagelung von Knockenbriichen (Archiv fur klinische Chi-rurgie, bd 200, 1940, s 443—455, engelsk övers, Clinical orthopaedics, vol 60, 1968, s 5—12); B Moberg, Nekr över S J (Nord med, bd 63, 1960, s 397—400); H Nilsonne, Notes at the 50th anniversary of the Scandinavian orthopaedic society and the 40th anniversary of Acta orthopaedica Scandinavica (Acta or-thopaedica bd 41, 1970, s 1—7); G Oden, Final results of osteosynthesis of fractures of . . . the femoral neck ad modum S J. A study of a ten-year material (Acta chirurgica Scandinavica, suppl 131, 1947); A Rietz, Något om dispensärverksamheten för den kir tuberkulosen i Gbg (Sv sjukskötersketidn 1923); SLH 4: 2 (1932); A Wallgren, Här hemma o där ute (1972); L Öberg, Gbgsläkare (1961).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven C Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12167, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12167
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven C Johansson, urn:sbl:12167, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se