Tor W Jonson

Född:1880-11-13 – Edsvära församling, Skaraborgs län
Död:1949-05-14 – Danderyds församling, Stockholms län

Skogsforskare, Föreläsare


Band 20 (1973-1975), sida 375.

Meriter

Jonson, Tor William, f 13 nov 1880 i Edsvära, Skar, d 14 maj 1949 i Danderyd, Sth. Föräldrar: godsäg Karl Albert J o Emma Göthilda Lagergren. Mogenhetsex vid h a l i Skara vt 99, elev vid Skogsinst 1 juli 01, utex 16 juni 03, skogstaxator o assistent vid Bergvik & Ala ab:s skogsförvaltn i Hälsingland 03—04, extra jägmästare i Domänverket o assistent i V Hälsinglands revir 16 juni 04, i Gävle-Dala distr 05, i Asele revir 25 jan 06, tf lektor i matematik o skogsindeln vid Skogsinst 1 jan 08—31 dec 14, anlitad för finansstatistiska utredn:ar inom finansdep 10—12, lär i bl a skogsuppskattn vid lantmäteriundervisn:s kulturtekn kurs 10—17, inskr vid StH 24 jan 13, studier i matematik, statistik o nationalekonomi där vt:na 13—15, expert i skogsbokföringskomm nov 13—17, prof i skogsuppskattn o skogs-indeln vid Skogshögsk 30 juli 15 (tf 1 jan 15) —44, led av kolonisationskomm juni 16—maj 22, av skogstaxeringssakk okt 17—¦ febr 24, av skogsbeskattningskomm sept 20 —dec 22, av kommunalskattekomm jan 23 —24, av riksskogstaxeringsnämnderna okt 24—okt 32 o sept 37—dec 46, rektor vid Skogshögsk 27—36, led av 1936 års skogs-utredn 36^3. — LLA 21 (ordf i skogs- o trädgårdsavd 31—44), LIVA 34, HedLLA 39, HedLIVA 45.

G 31 dec 07 i Ljusdal, Gävl, m Svea Hildur Berna Löfstrand, f 8 dec 81 i Ramsjö, Gävl, dtr till förvaltaren Per L o Adele Hilma Johanna Östlund.

Biografi

Tor J:s banbrytande insatser inom sv skogsforskning och skogsundervisning liksom även för hela det praktiska skogsbruket kom att i stora drag sammanfalla med det betydelsefulla skede, under vilket exploateringen av de stora naturskogstillgångarna i norra Sverige successivt började avlösas av ett skogsbruk baserat på ett mera uthålligt utnyttjande av skogsmarkernas produktionsförmåga.

Eftersom sågtimret vid början av 1900-talet representerade den värdefullaste inkomstkällan från den sv skogen, föll det sig naturligt, att J som ung och vetgirig forskare gav sig i kast med en rad problem rörande skogsträdens form och volym. Tilllika med grovleken — som regel brösthöjdsdiametern — och höjden utgör nämligen kännedom om trädets form, dvs den successiva avsmalningen mot toppen, en förutsättning för att man på stående träd skall kunna beräkna trädstammens volym jämte dimensioner och volymer av de virkessortiment, som teoretiskt kan beräknas erhållas ur trädet. J konstaterade, att en av telegrafingenjören A G Höjer omkring sekelskiftet publicerad logaritmisk ekvation för stamkurvan efter vissa modifikationer kunde användas för att schematiskt återge trädstammens avsmalning. Genom att utnyttja den modifierade stamkurveekvationen kunde J upprätta tabeller, enligt vilka det blev möjligt beräkna ett träds volym med kännedom enbart om brösthöjdsdiametern, trädhöjden jämte en formbestämmande faktor — den ur den s k formpunktshöjden härledda formkvoten. De aktuella tabellerna sammanställde han på ett mycket överskådligt sätt i arbetet Massatabeller för träduppskattning. Detta verk, som kan betraktas som ett dåtida standardverk för skogsuppskattning, innehöll även en serie tabeller för bestämning av skogsträdens tillväxt enligt en metodik, som ävenledes utformats av J. Massatabellerna kom att under flera decennier få en omfattande användning för taxatoriska ändamål. Den metodik som J utformade som underlag för sina avsmalnings- och volymtabeller har också tilldragit sig internationellt intresse. Så har stamkurveekvationer av samma typ som Höjer—J:s publicerats flerstädes utomlands. Under en lång följd av år ägnade sig J åt att vidareutveckla metoderna för beräkning av stamvolym och tillväxt hos stående träd. Fram emot 1940-talet och några år därefter började dock J:s tabeller ersättas med avsmalnings- och volymtabeller, baserade på regressionsanalytisk bearbetning av ett omfattande empiriskt observationsmaterial.

I olika skogliga sammanhang har man ett starkt framträdande behov av siffermässiga uttryck för ståndortens virkesproducerande förmåga, den s k boniteten. Vid början av detta sekel hade man här i landet förhållandevis oklara föreställningar om denna för många skogliga ändamål mycket betydelsefulla ståndortskaraktär. För att tillgodose det praktiska skogsbrukets behov av ett enhetligt och praktiskt tillämpbart boniterings-system publicerade J 1914 en artikel betitlad Om bonitering av skogsmark. Det boniteringssystem, som J däri framlade, var uppbyggt på ett relativt begränsat undersökningsmaterial och borde enligt honom närmast betraktas som ett provisorium. Även om numera, som ett resultat av långvariga och omfattande undersökningar, en ny metod för bonitering börjat vinna insteg, används emellertid i viss utsträckning J:s 60- åriga boniteringssystem alltjämt inom det praktiska skogsbruket.

En genomgång av J:s över 50 skrifter ger vid handen att dessa visserligen huvudsakligast behandlar skogsuppskattningsproblem, men att han med stor sakkunskap även uttalat sig i frågor rörande skogsindelning, dvs skogsbrukets långsiktiga planering, skogsekonomi, skogsbeskattning, skogsskötsel m m. Hans mycket omfattande kunskaper, erfarenheter och nyskapande förmåga togs vid flera tillfällen i anspråk för olika utredningar med skoglig bakgrund, såsom uppskattning av skogens andel i Sveriges nationalförmögenhet, nya grunder för fastighetstaxering av skog, skogsbeskattning, virkesmätning m m. Som ledamot av 1924—32 och 1937—46 års riksskogstaxeringsnämnder gjorde han en bestående insats. Särskilt 1920-talets riksskogstaxering, enligt vilken hela landets skogstillgångar för första gången allsidigt inventerades, byggde till väsentlig del på av honom utformad metodik för bestämning av skogens volym, tillväxt m m. I egenskap av konsult och delägare i W Trahns skogsbyrå kunde han under en lång följd av år hålla en nära kontakt med det praktiska skogsbruket. På initiativ av honom genomfördes redan 1930 den första fotogrammetriska skogskartläggningen, ett initiativ som vittnar om stort förutseende och intuitiv känsla för den framtida utvecklingen, eftersom praktiskt taget alla sv skogskartor sedan ett par årtionden tillbaka upprättas med ledning av flygbilder.

Som lärare under tre decennier först som lektor vid Skogsinstitutet och sedan som prof i skogsuppskattning och skogsindelning vid Skogshögskolan, där han dessutom under tio år beklädde posten som rektor, blev J i sällsynt grad föremål för sina elevers och medarbetares beundran, aktning och tillgivenhet. Hans föreläsningar, som ibland ägde rum ute i skogen, präglades av lärdom, klarhet och logisk skärpa.

Författare

Bo Eklund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om uppskattning af skog. [Rubr.] Sthlm 1908. 32 s. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter. No 15.) — Uppskattning af hela Sveriges skogar — ett stor-artadt projekt [ur SvD 2.5.] (Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1909, [Östersund, tr] Sthlm, 2, s 226—231). — Massatabeller för träduppskattning. Stora uppl. Sthlm 1911. 64 s. Supplement innehål- lande afsmalnings- och tillväxttabeller, 1912. 22 s. [2. uppl (endast tit nytr)] 1912. 3.-4. större uppl 1915. 86 s. 5. rev o utök uppl 1929. 99 s. [Nya tr, även kallade:] 6. uppl 1949, 7. oförändr uppl 1963. [Mindre uppl, med tit:] Massa- och sortimentstabeller för träduppskattning. [Rubr.] [Sthlm 1911.] 15 s. [Ny uppl av s 2—3 1914.] — Afverkning-ens förhållande till virkesförrådet (Årsskr från Fören för skogsv i Norrland för år 1912, s 5—28). — Värdet av Sverges skogar (Finansstatistiska utredningar utg genom Kungl. finansdepartementet, 5. [I. Flodström,] Sverges nationalförmögenhet omkring år 1908 . .., Sthlm 1912, 4:o, s 451—467 [bilaga H 2], även sep i K. G. G. Norling, Försök till värdering av Sverges skogar . . ., o T J, Värdet . . ., Sthlm 1913, s 7—23). — Gallringars och ljushuggningars inflytande på beståndets utveckling och värdealstring. Föredrag hållet vid Kungl. landtbruksakade-miens sammanträde den 10 april 1916 (LAH och tidskrift, årg 55, 1916, Sthlm, s 487— 506). — Tabell n:o 3 för närmelsevis uppskattning av ståndskog i kubikmeter. Sthlm 1917. (4) s. [2. uppl:] . . . kubikmeter (inklusive bark). 1948. — Försök till grundlinjer för det svenska skogsbrukets ekonomi (Skogshögskolan 1917, festskrift vid Skogshögskolans invigning 3 maj . . ., Sthlm 1917, 4:o, s 333—362). — Avsmalningskurvor för tall och gran i 6 godhetsklasser, upprättade år 1918. Sthlm 1918. Tv-fol. 12 bl. — Normer för uppskattning av skador och intrång, som förorsakats genom framdragande av elektriska kraftledningar genom skogsmark. Motala 1923. Fol. 4 s. (Tills med A Maass o N Schager.) [Rev uppl] Sthlm 1936. [Nya tr] 1945, 1953. [Även 1925 som bil till Utlåtande .. ., se nedan.] — Är vår framtida virkesförsörjning tryggad? Föredrag ... 14 april 1924 (LAH o tidskr, 63, 1924, s 469—484). — P.M. angående skogsbeskattning genom fastighetsskatt eller genom skogsaccis (SOU 1924: 53—54. 1921 års kommunalskattekommittés betänkande . . ., Sthlm 1924, s 629— 647 [bil nr 4]). — Utlåtande angående väntade skador å skogsmark och skog vid reglering av sjön Vänern (Tekniska meddelanden från Kungl. vattenfallsstyrelsen, Ser. B, n:r 4 a. Ansökan till Västerbygdens vattendomstol om tillstånd till Vänerns reglering. Text, Sthlm 1925, s 441—446; tills med H Hessel-man). — Bilaga 2. Förslag till normer vid värdering av väntade skador å skogsmark och växande skog uppkommande genom reglering av Vänern (ibid, s 469—474). — Bilaga 3. Normer för uppskattning av skador och intrång . . . (ibid, s 475—484; tills med A Maass o N Schager, se ovan 1923). — P. M. angående räntefotens höjd vid beräkning av taxeringsvärdet å skogsfastighet (Bi-hang till Riksdagens protokoll ... år 1927, Saml 1, bd 8. Kungl. maj:ts proposition nr 102, Sthlm 1927, s 143*—146* [bil 9]). — Stamformsproblemet. Några synpunkter och siffror till dess belysning (Meddelande från Statens skogsförsöksanstalt, h 23, 1926—27, Sthlm 1927, s 495—586 [nr 8]). — Några nya metoder för beräkning av stamvolym och tillväxt hos stående träd (Festskrift utg med anledning av Skogshögskolans 100-årsjubi-leum 1828—1928, Sthlm 1928, 4:o, s 167— 257). — Skogsbrukets kartbehov samt önskemål beträffande ekonomiska kartan. Föredrag ... 19 oktober 1931 (LAH o tidskr, 71, 1932, s 1051—63). — Beräkningar rörande de svenska skogarnas framtida avkastningsmöjligheter (SOU 1938:58. Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge . . ., 2. Åtgärder för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion, Sthlm 1939, s 386— 413 [bil A]; tills med A Modin). — Bränslekrisen och våra skogar (Sveriges träbränsleförsörjning. Red av: T J, E Wiel-Berggren, E. H. Larsson, Sthlm 1942, s 5—10). — Artiklar i: (från 1927: Svenska) Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1906, 1908, 1910, 1913, 1914, 1919, 1920, 1925, 1928 (1910—13 även i avd Fackuppsatser), Skogen, populär tidskr, utg av Sv skogsvårdsfören, 1914, 1916, 1918, 1921, 1923, 1925, 1930, 1934, Skogsvännen, utg af Norrlands skogsvårdsförbund, 1916, Trävaruindustrien, 1923, nr 29—30, 1925, nr 9, o 1937, Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1924, 1929, 1937, Nordisk statistisk tidskrift, bd 3—5, 1924—1926, TT, 1926, Allm avd, Landtmannen, 1928, Svenskt land, 1934, allt Sthlm; Journal of forestry, 1925, Washington, Tidsskrift for skogsbruk, 1928, Oslo, Skogsbrukeren, 1930, Oslo. Ett antal kompendier i skogsvärdering osv vid Skogshögskolan.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Erlandsson, Skara hal:s lärjungar åren 1870—1910 (1922); Samze-lius; Skogshögsk 1917. Festskr ... (1917); T Streyffert, T J in memoriam (SvD 20 maj 1949); T J 60 år (Skogen 1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Tor W Jonson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12196, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Eklund), hämtad 2020-06-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12196
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Tor W Jonson, urn:sbl:12196, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Eklund), hämtad 2020-06-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se