Meriter

Jonsson, Sven August Adolf, f 8 juli 1872 i Vagnhester, Alseda, Jönk, d 3 maj 1945 i Sthlm, Klara. Föräldrar: lantbrukaren Jonas August Svensson o Gustava Charlotta Andersdtr. Utbildn som träbildhuggare i Virserum, Kalm, studier vid Tekn skolan, Sthlm, 93–95, studier vid Académie Colarossi, Paris, 99–02, studieresa till Tyskland, Frankrike o Italien 02–03, verksam i Rom 04–14, i Sthlm från 14. Skulptör. — Ogift.

Biografi

Adolf J växte upp i ett småbrukarhem i Vetlandabygden. Efter att ha arbetat tre år som träbildhuggare på en möbelfabrik i Virserum, reste han 1893 till Sthlm, där han studerade vid Tekniska skolan till 1895. Hans ambition drev honom emellertid vidare, och utan att kunna franska reste han till Paris med en reskassa om c:a 50 kr. Han drog sig fram genom att hjälpa till i ateljéer och lärde sig skulptera hos Injalbert och Rolland. Umbärandena under denna tid inspirerade honom till hans första större arbete, Misère, en ung kvinna som knäfaller i förtvivlan. Det antogs till världsutställningen 1900 och fick ett gott mottagande. Men ekonomiskt hade J det svårt, och han återvände till Sverige. Där fann han en mecenat i konsul Oscar Ekman, gjorde med understöd från honom en lång studieresa på kontinenten och slog sig därefter ner i Rom.

På de internationella utställningarna i Rom fram till första världskriget vann han stora framgångar. Bland hans kompositioner kan nämnas Kristus i Örtagården, Tankens makt, Morgon, en grupp av hans mor och honom själv, Helvetesdansen och Ormtjuserskan. Han gjorde också flera porträttbyster i brons bl a av senator Alfredo Baccelli, prof Giovanni Bovio, kardinal Vincenzo Vannutelli och prinsessan Maria Pavlovna. I hemlandet började han också uppskattas. Bl a utförde han byster i marmor av Svante Arrhenius (VA), Sven Hedin (privat saml), Sixten v Friesen (Stadshuset, Sthlm) och Oscar Ekman (GH).

Efter att ha återvänt till Sverige i och med första världskriget fick han uppdraget att göra en marmorbyst av Gustav V (Frimurarordens Oscarssal, kop på K slottet). En rad framstående svenskar avbildades också, P P Waldenström (Missionsskolan, Lidingö), Hjalmar Branting (en gåva på Brantings 60-årsdag från sv arbetare, i Södertälje folkpark) samt flera riksdagsmän och politiker. Han utförde också ett stort antal porträttmedaljonger för gravmonument och arbetade även någon gång i olja.

Av swedenborgianer i Amerika fick J i uppdrag att göra ett monument över Emanuel Swedenborg. J utgick dels från samtida bilder i olja, bl a av Per Krafft, och dels från vetenskapliga rapporter rörande Swedenborgs skalle. 1917 gjordes det första utkastet i lera, och sju år senare kunde monumentet avtäckas i Lincoln Park i Chicago. Enligt J:s beskrivning är Swedenborg framställd just i det ögonblick då han från en ängel mottagit ett dokument med förklaringen: "Inträd nu i hemligheten av det hittills förborgade Ordet..." Runt sockeln går en relief, som enligt J symboliserar Swedenborgs idé om människosläktets vandring, styrd av försynen mot himlen.

Ett av J:s större arbeten är en fontän i Lindesberg, bestående av tre symboliska bronsgrupper. Centralmotivet är en ung kvinna med svan, som skall symbolisera den moderna kvinnans sanningskrav. Flera av J:s verk har kyrklig anknytning. Han utförde bl a ett triumfkrucifix för Lannaskede kyrka, en dopfunt för Karl Johanskyrkan i Gbg och huvudfigurerna på biskopskräklan i Strängnäs stift. Ett av hans sista arbeten, ett gravmonument på Nävelsjö kyrkogård, präglat av ljus uppståndelsetro, gjordes till minne av modern, som han var varmt fäst vid.

J:s omfattande produktion byggde på gediget tekniskt kunnande antingen det gällde att återge människors karakteristiska drag eller att sammanfoga figurer till kompositioner som skulle bära fram ett idébudskap.

Författare

Gun Björkman

Arkivuppgifter

Några brev från J till Sven Lidman i KB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: S Allvin, Vetlandabygdens konstnärer (1953); En sv skulptör i rövarhänder (Vecko-Journalen 1916); H Sachs, En sv konstnär i Rom (Idun 1910, nr 29); SKL; Vårt land, 2 (1907), h 2.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S A Adolf Jonsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gun Björkman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12197
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S A Adolf Jonsson, urn:sbl:12197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gun Björkman), hämtad 2024-04-25.