P Torsten Jovinge

Född:1898-06-17 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1936-07-20 – Spanien (i Sevilla) (Sankt Görans församling, Stockholms län)

Målare, Tecknare


Band 20 (1973-1975), sida 443.

Meriter

Jovinge, Per Torsten, f 17 juni 1898 i Sthlm, Maria, d 20 juli 1936 i Sevilla, Spanien (enl db för S:t Göran, Sthlm). Föräldrar: kamreraren Per Edvard J o Anna Birgitta Petersson. Studentex i Sthlm vt 19, inskr vid StH ht 19—vt 21, studier vid Althins målarskola i Sthlm, vid Carl Wilhelmsons målarskola där 23—25, studier i Paris o Sydfrankrike 25—27, vistades huvudsakl i Båstad o Khvn 33—35, resa till Marocko o Spanien 36. Målare, tecknare.

G 12 juni 26 i Paris (enl vb för Kungsh, Sthlm) m konstnärinnan Stella Margareta Falkner, f 11 mars 04 i Sthlm, Hedv El, dtr till handlanden Frans Nilsson F o Anna Neta Hansen samt senare omg Söderberg.

Biografi

Torsten J fick sin grundläggande konstnärsutbildning vid Carl Wilhelmsons målarskola. Denna utbildning, som bl a innebar en första skolning i kubistisk formdisciplin, avrundades med ett halvårs studier hos André Lhote i Paris och omfattande självstudier på museer och konstgallerier. J kom här i kontakt med den internationella avantgardekonsten i nysaklig och postkubistisk anda som kom att bilda utgångspunkten för hans eget mogna måleri.

Efter sitt giftermål 1926 vistades han under ett år vid franska Rivieran, först i Menton, där han blev medlem av en liten sv konstnärskoloni, bestående av förutom hustrun Stella, Jerome och Märta Zetterqvist, Bo E:son v Zweigbergk och som centralgestalt Martin Åberg. Under några månader i Cagnes med bl a Helge Linden lärde han känna arkitekten Nils Einar Eriksson och konstkritikern Gotthard Johansson — några år senare ivriga förkämpar för den funktionalistiska arkitekturriktningen, som också för J:s konst innebar en vändpunkt.

Återkommen till Sthlm sommaren 1927 utförde J ett antal målningar, delvis efter skisser från Frankrike, som markerar inledningen till en självständig och särpräglad utveckling. Han släpper efterhand kravet på detaljtrogen naturåtergivning, som under studieåren uppenbart berett honom mycken möda. I stället framträder allt tydligare en subtil känslighet för rumsbildningsproblemen och för bildskapandets arkitektoniska värden. Han finner i den samtida industri-och bostadsarkitekturen i Sthlm och dess närmaste omgivningar en motivkrets som svarar mot hans strävan till abstrakt bildkonstruktion och samtidigt kan förmedla den rumsupplevelse som alltmer framstår som det centrala temat i hans konst. Den stundtals våldsamma uttrycksviljan resulterar redan nu i några verk av en ovanlig intensitet (Bryggeriskorsten, 1928) men leder ofta till deformeringar av motivet och skärande färgkontraster som ger ett disharmoniskt helhetsintryck.

Det är det funktionalistiska genombrottet, manifesterat i Sthlmsutställningen 1930 och i framväxten av en radikalt ny arkitektur i Sthlm under 30-talets första år, som för J medför den definitiva befriande upple- velsen. Snabbt uppfattar han sin djupa väsensfrändskap med den funktionalistiska estetikens intentioner och låter den nya arkitekturen bli det centrala motivet för sina bildkonstruktioner (Den nya staden, Från Centralpalatset, Fabrik och ledningsstolpar mfl). Men i J:s vision förvandlas floran av moderna affärspalats och hyresfastigheter till en abstrakt drömvärld, där arkitekturen och gaturummet i väl avvägt samspel lever ett subtilt egenliv. Bildmässigt innebär de nya målningarna en syntes mellan strävan till tredimensionell verklighetsbeskrivning och plan bildkonstruktion. Den anspända rörelsen i de tidigare bilderna ersätts av ett avklarat lugn, som kunde kallas klassiskt. Också den högt uppdrivna färgskalan med kontrasteringar av spektralfärger i hela plan bringas nu att klinga rent och klart. Gotthard Johansson har beskrivit J:s måleri från denna lyckliga period som en oöverträffad tolkning av de trosvissa stämningar och optimistiska förhoppningar om en ny och bättre värld, som besjälade den funktionalistiska pionjärgenerationen.

Dessa målningar kom att utgöra tyngdpunkten i J:s debututställning i Josefsons konsthall i Sthlm våren 1933. Varken ekonomiskt eller kritikmässigt blev utställningen den framgång J hade väntat. Orsaken härtill torde delvis varit, att hans särart knappast stod i samklang med de nya stilströmningarna vid 30-talets början. I själva verket innebar dessa en reaktion mot de konstruktivistiska tendenser som J tagit upp och vidareutvecklat. Efter 1933 övergick han därför mer eller mindre till ett naturalistiskt akvarellmåleri i en närmast impressionistisk teknik. Trots en betydande friskhet och spänst når dessa akvareller konstnärligt sett inte upp till hans tidigare produktion. Ett par mindre utställningar under de följande åren ledde inte heller ekonomiskt till någon egentlig förbättring och en brytning med hustrun torde ytterligare ha försvårat J:s situation. Våren 1936 företog han i sällskap med arkitekten Olle Santesson en resa till Spanien. Han avled där i juli s å på sitt hotellrum i Sevilla. En minnesutställning på Konstnärshuset våren 1937, anordnad av hustrun, medförde ett senkommet erkännande av hans betydelse och roll i sv konstliv. Stilhistoriskt brukar J:s måleri hänföras till purismen. Det stilmässiga sambandet med den ursprungliga purismen i Ozenfants och Le Corbusiers anda bör emellertid inte överbetonas. J:s konst har sina rötter mera allmänt i 20-talets postkubistiska strömningar. Lika litet träffande är den sammanställning som brukar göras med den sv 30-talspurismen, med företrädare som Helge Linden, Tor Hörlin och Erik Byström — även om J otvivelaktigt hade personliga relationer till denna grupp. I sv konst förblir J en isolerad gestalt. De närmaste parallellerna finner man i den ultrarealism som odlades av en del amerikanska konstnärer under mellankrigstiden, t ex Charles Sheeler.

Författare

Per G Råberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Kärnan i J:s produktion utgörs av ett 30-tal oljemålningar på duk, huvudsakl i privat ägo. Repr på Moderna mus, Gbgs konstmus o Sthlms stadsmus. Skissmaterial, korresp m m hos Stella Falkner-Söderberg, Sundbyberg.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Råberg, J:s purism o dess förutsättn:ar (otr) Konstvetensk institutionen, StU.

O G Carlsund, J (Konstrevy 1937); F Hol-mér, Sthlm sett av 1900-talets målare (SAK:s publ 71, 1962); G Johansson, art om J (SvD 2 april 1937); Konst i sv hem, 1 (1942—43); Lexikon för konst (1957—60); Nutida sv måleri (N F, 1948—49); L Seth, Sthlm i modernt måleri (Studiekamraten 1938); SKL; Sv konstkrönika under 100 år (1944); R Söderberg, Den sv konsten under 1900-talet (1955); B Wennberg, Sv måleri i Moderna museet (1960).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Torsten Jovinge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12223, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per G Råberg), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12223
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Torsten Jovinge, urn:sbl:12223, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per G Råberg), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se