Melchior Jung

Död:1678-11-30 – Katarina församling, Stockholms län (begraven i Katarina)

Glasmästare


Band 20 (1973-1975), sida 466.

Meriter

Jung, Melchior, f omkr 1615, d 30 nov 1678 i Sthlm, begr i Kat. Son till köpmannen o k faktorn Påvel J i Nyköping o Sthlm. Burskap som klädeshandlare i Sthlm 11 sept 39, erhöll privilegium att inrätta ett glasbruk där 2 mars 41. Glasbruksidkare.

G 1) 28 juni 44 i Sthlm, Nik, m Sofia Lorentzdtr Stormhatt, begr 11 aug 55 där, Maria, dtr till överstelöjtn Lorentz Eriksson Stormhatt o Maria Fiedler; 2) 22 aug 58 i Sthlm, Nik, m Elsa Michelsdtr Böök, själaringn 3 juni 97 där, ibid, samt senare omg m handelsmannen Peter Munck.

Biografi

Ehuru J saknade all kunskap om glastillverkning, beslöt han 1640 att anlägga ett glasbruk i Sthlm — enligt sonens uppgift därtill uppmanad av Axel Oxenstierna. Han engagerade 1641 i Paris några italienska glasblåsare och lät på sommaren 1642 bygga en glashytta på Munkelägret (Kungsholmen) enligt deras anvisningar. Misshälligheter föranledde honom att avskeda italienarna och i deras ställe införskriva glasblåsare från Frankrike. Även dessa måste han dock avskeda, och det var först det tredje försöket 1647 att anställa utländska glasarbetare, denna gång i Brüssel, som gav ett mer varaktigt resultat. Dessa, som av namnen att döma var italienare, stannade troligen fem år eller mer och skulle lära upp sv glasarbetare. Därefter använde J enligt egen uppgift inga utlänningar i sin tjänst. Glashyttan förstördes genom vådeld i mars 1652. Den återuppfördes på en nyförvärvad tomt på Södermalm mellan Saltsjön och sedermera Glasbruksgatan, ungefär 150 m rakt öster om Södra stadshuset. Där var J verksam till sin död 1678.

J tillverkade under 1660- och 70-talen glasvaror av de mest skilda slag, från fönsterglas, flaskor och enklare dricksglas till fina pokaler och kredensglas av vit kristall, allehanda "ädla stenar" av glas, både vitt och färgat, glaspärlor eller "koraller" etc. Han har även tillverkat och monterat ljuskronor av glas, tydligen med hjälp av metalldelar som beställts hos någon i Sthlm verksam gälbgjutare eller gördelmakare. Om arbetsstyrkan vid glasbruket saknas exakta uppgifter, men J uppgav 1664 att mer än 40 familjer "sin föda därav hava", och 1675 sysselsatte han åtta mästare och tio hantlangare.

De uppgifter om produktionen, som J själv lämnat till KM:t och kommerskollegium, har i stort sett verifierats av de tre ämbetsmän som 23 dec 1675 besiktigade glasbruket och till kollegiet inlämnade en rapport. De hade funnit "förutom ljuskronor allehanda slag av glas . . ., varibland de efter venedigske fasonen gjorde fine kredensglas, det vite berg kristallet och allehanda slags stenar, helt väl och skönt utarbetade voro . . .". Av allt att döma är det en av dessa hos J tillverkade ljuskronor som ännu hänger i Kungssalen på Skokloster, där den enligt en inventarieförteckning fanns redan 1672. Den består av pärlor, kulor, rosetter och kläppar av klart och färgat glas, monterade på en stomme av grövre och finare metalltrådar samt åtta ljusarmar av försilvrad mässing. Alla ofärgade glasdelar har genom långt framskriden glassjuka blivit matta och ogenomskinliga.

Bland J:s medarbetare synes glasblåsaren mäster Hans Frisal (f i Sthlm 1694) ha varit den mest mångkunnige. Han hade arbetat hos J sedan 1662—63 och tillverkat kredenser o a glas av kristall, ljuskronor etc men 1676 blivit tubbad av äventyraren Scapitta att övergå till Nya glasbruket (sedermera Kungsholms glasbruk). Då Scapitta några månader senare sökte fly ur landet tillsammans med Frisal, blev denne arresterad i Gbg och återförpassad till J.

J:s främste medarbetare under 1670-talet var sannolikt sonen Gustaf J. Denne som var född 1645 hade vid 21 års ålder begivit sig ut på en sex års gesällvandring på kontinenten, halva tiden med ett k stipendium. Han hade därvid enligt egen uppgift arbetat vid åtskilliga främmande glasbruk och tillägnat sig nya tekniska metoder och kunskaper om glasmassans blandning och om olika färger.

Efter J:s död 1678 ville sonen överta ledningen av glasbruket, men då han inte kunde komma överens med sin styvmoder och inte heller med ledningen av Nya glasbruket, flyttade han följande år till Nystad i Finland och byggde där en glashytta som stod färdig senast 1681. Denna förstördes helt vid stadsbranden 1685, varefter han återvände till Sthlm, där han avled tio år senare.

Författare

Erik Andrén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från j till K M:t, M G De la Gardie o till Adolf Johan i RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll prot 1675, Industri :glastillverkn, RA; Handelskoll prot 1639, Kämnärsrättens prot 1643—1688, bouppteckn 1679, SSA; L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (ms hos förf).

E Andrén, J:s glasbruk i Sthlm 1641— 1678 (SSEÅ 1972/73); G Bolin, rec av Seitz' nedan a a 1933 (Rig 1934); G Cederblom, Något om Sveriges äldsta glastillverkn (Fataburen 1910); A Munthe, V Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); H Seitz, Glaset förr o nu (1933); dens, Äldre sv glas med graverad dekor (NordM:s H, 5, 1936); G H Stråle, Alingsås namnfakturverk (1884). — S Bergh, Drag ur Kungsholmens hist (SSEÅ 1909), s 23 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Melchior Jung, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12245, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Andrén), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12245
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Melchior Jung, urn:sbl:12245, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Andrén), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se