Bengt S Juusten

Död:1609-09-23

Häradshövding, Amiral, Tygmästare


Band 20 (1973-1975), sida 492.

Meriter

2 Juusten, Bengt Söffringsson (Severinsson; oftast nämnd utan släktnamn), brorson till J 1, d 23 sept 1609. Far: kh i Hauho, Tavastehus län, Söfrin Persson Justen. Skeppshövitsman senast hösten 67, slottsfogde på Reval senast 10 juli 75—77, underamiral från mellan 1 juli o 30 okt 78 till hösten 79, befälhavare över den kexholmska skeppsflottan 3 aug 82, riksens överste arkli- mästare 29 juli 91 (ny fullm som överste arkli- o tygmästare i Sverige o Finland 29 juli 94), adlad 13 aug 91 (löfte därom 4 juli o 26 aug 90), häradsh i Masku, Åbo o Björneborgs län, 96, i fångenskap hos hertig Karl 30 sept 97—02.

G 1) m en dtr till frälsemannen Markus Jönsson i Helsinge, Nylands län, o sannolikt dennes enda kända hustru Gertrud Jönsdtr; 2) före 99 (Anthoni 1937, s 84 f) m Brita Eriksdtr, d tidigast 14.

Biografi

I Sthlms tankebok 1578 namnes ett arvskifte mellan J o underamiralen Henrik Arvidssons änka. Hur de var befryndade, är ej säkert känt, men man kan konstatera, att J:s första hustru hade samma relativt ovanliga patronymikon (Markusdtr) som Henrik Arvidssons finländska mor (bd 17, s 523). Av intresse är emellertid, att det vapen J fick vid adlandet var ett helt annat än farbrodern J l:s men har stora likheter med det vapen Henrik Arvidsson fått tjugo år tidigare, och J:s son fick vid sin introduktion på riddarhuset namnet Gyllenlood, medan Henrik Arvidssons son kallades Gyllenanckar. Släktskapen med Henrik Arvidsson torde ha haft betydelse för J:s val av levnadsbana. Av räkenskaper av honom (Skeppsgårdshandl 1569: 1) framgår, att han senhösten 1568 deltog i en av Henrik Arvidsson ledd flottexpedition till Danzig, och även 1570 tjänstgjorde han under denne (Skeppsgårdshandl 1570:2). Våren 1573 var J verksam vid utrustningen av den flotta i Finland, med vilken Herman Fleming och Henrik Arvidsson skulle återuppta blockaden av Narva, och på sommaren s å tjänstgjorde han under dem.

Då Henrik Arvidsson drunknade 1578, blev J hans efterträdare som underamiral och befälhavare för denna flotta. En räkenskap (Kaperiräkenskaper 6: 14) vittnar om att han uppbringat gods i farvattnen utanför Narva 1579. På sommaren s å företog J ett misslyckat anfall mot Narva. På hösten s å underlät han att med flottan understödja Henrik Klassons (Horn) tåg mot samma stad, varigenom detta företag misslyckades. J miste nu sitt befäl, och skuldfrågan blev föremål för en långvarig undersökning av riksrådet. Denna ledde till att Henrik Klasson frikändes 1581. J blev benådad. Sedan Pontus De la Gardie erövrat Kexholm, Narva och en stor del av Ingerman-land, beordrades J sommaren 1582 att med några små skepp bege sig till Ladoga för att där operera mot ryssarna. Hans räkenskaper från de följande stilleståndsåren (Skepps-gårdshandl 1582—83 o 1589—90) vittnar om hans verksamhet vid denna s k kexholmska skeppsflotta. Som den främste i det finländska ståthållarskapets förvaltningsråd under ståthållaren Axel Leijonhufvuds frånvaro 1587 hade J en viktig funktion (Renvall 1949).

Efter sin utnämning till riksens överste arklimästare transporterade J hösten 1591 artilleriet från Finland till Ingermanland för Klas Flemings tåg mot Novgorod men blev försenad, vilket bidrog till att fälttåget misslyckades. Under konflikten mellan Sigismund och hertig Karl tillhörde J den förres anhängare, vilket medförde, att hans förläningar blev indragna (HKR 1596) och hans gods plundrade. Själv blev J tillfångatagen av hertigen vid Åbo slotts kapitulation hösten 1597 och förd i fångenskap till Sverige. Han vittnade mot de anklagade riksråden vid riksdagen i Linköping 1600 men blev frigiven först 1602. Hertigen synes ånyo ha haft misstankar mot J i slutet av 1603 och våren 1606, då denne var bland de finländska frälsemän som kallades till honom. Vid intetdera tillfället kan emellertid beläggas, att aktionen blivit fullföljd.

Hösten 1602 sändes J med alla tillgängliga skepp i Finland och Reval till farvattnen utanför Riga för att upprätthålla blockaden av denna stad. 1604 beordrades han och underamiralen Bengt Larsson att med sex skepp hävda de sv handelsintressena i farvattnen kring Narva. 1607—08 ledde J tillsammans med borgmästaren i Viborg Glemet Sigfridsson anläggningen av vad som långt senare blev Saima kanal. Vid dess södra ända var hans släktgods Juustila beläget.

Flera samtida källuppgifter kan tyda på att J var hänsynslös i ekonomiska sammanhang. 1573 påtalade Johan III, att han "förryckt och bortrappat" en del av de re-stantiegärdespersedlar som fogdarna uppburit av bönderna och som var avsedda för Viborgs befästande. Hösten 1574 kallade konungen J till sig för redovisning av vad som under sommaren kapats från lubeckarna i farvattnen utanför Narva, då han förnummit, att såväl vilt som pärlor, smycken av guld, ädelstenar, guldringar och slagna daler blivit "förryckt och undanstunget". 1597 beskylldes J både av sina meningsfränder och av hertigens folk för att ha undanhållit flera tusen dlr av knektarnas lön (Koskinen), vilket minskat dessas vilja att försvara Åbo. Vid kapitulationen måste han lämna slottet genom en lönnport, varefter hertigen måste skydda honom mot de uppretade knektarna (SRA). Av ett brev från hertig Karl 1604 framgår, att J av bönderna uppburit persedlar för sjöfolket, att han ej fått befallning om denna uppbörd, och att det ej heller kunnat bevisas, att sjöfolket fått nämnda persedlar.

Såsom framgår av J:s testamente 1609 (DGA), torde J:s familj ha blivit hårt drabbad under hans fängelsetid 1597—1602. En av hans döttrar blev våldtagen av en ryttmästare i hertig Karls tjänst, och om en annan uppger han, att hon "för svält och nakenhetsrädslas skull" skall ha "givit sig i mansens våld".

J:s sätesgård Olsböle i Tenala, Nylands län, hade förlänats honom av Johan III 1579 och ärvdes av hans ättlingar ända in på 1700-talet.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Avskr:er av brev till J (vissa tr av Hausen 1917) bl a flera häften, jämte flera brev från honom i Biographica: Gyllenlood, FRA. I FR A även flera andra brev från honom (ett tr Grönblad 1: 3, s 145 ff), bl a till hertig Karl. Brev från J i RA till Johan III (två tr HSH 36, s 173—90 o 204—18), hertig Karl (K 342), Klas Fleming (M 1274), Moritz Leijonhufvud (M 1278), Pontus De la Gardie (avskr Livonica II: 236) o Ivar Arvidsson (Tavast; avskr i Avskr:saml, vol 12, f 100) samt i Kanslitjänstemäns . . . mottagna skr.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1573, f 69v, 72v, 208, 208v, 1574, f 260v, 1578, f 158v, 1581 — 83, f 46, 1590: 1, f 132, 160, 1591, f 140v, 1604, f 140v, 143, HKR 1596 juli—dec, f 123v, K kansliets utg diarier, vol 13, p 190, Adelsbrev, vol 1, Beställningsregister, vol 1— 3, Skeppsgårdshandl 1568:1:2, 1569:1, 1570:2, 1582—83, 1589—90, Kaperiräken-skaper, vol 6, Baltiska fogderäkenskaper: F 365: 1576—77, RA; Meritfört:ar (flottan): ant:ar, KrA.

E Anthoni, Till avveckben av konflikten mellan hertig Carl o Finland, 1 (1935); dens, Konflikten mellan hertig Carl o Finland. Avveckhen o försoningen (1937); A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558—95 (1944), s 76, 257, 267, 282 ff, 293, 300, 350, 354; B C:son Barkman, 1560—1611 (K Svea livgardes hist, 2, 1938—39); Blomstedt, s 114, 393; Hj Bör-jeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); Calen-daria Caroli IX (1903); DGA 5 (1834), s 11—18, 207; H Donner, Vapensköldarna i Tenala kyrka (Finskt museum, 20, 1913), s 83 ff; N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 250, 255; S Grauers, Ätten Wachtmeister. . ., 1 (1941); [E Grönblad,] Urkunder upplysande Finlands öden o tillstånd i slutet af 16:de o början af 17:de århundradet, 1: 1 (1843), s 15, 62, 125, 130 f, 1:2 (1846), s 161, 1:3 (1846), s 145 ff, 2: 1 (1856), s 101; A Hallenberg, Riksdagen i Linköping år 1600 (1908), s 62; Handhar rör Ryska kriget . . . (HSH 36, 1855), s 173—90, 195, 204—18, 225, 235 f; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4—5 (1912—17); Historiallisen osakunnan pöytäkirjat syysk 1868-maalisk 1871 (HArk 3, 1871), s 165; E W J[uvelius], Pentti Seve-rinpoika J (Kansallinen elämäkerrasto, 3, 1930); P Koistinen, Vanha ja uusi Saimaan kanava (1968), s 8 ff; Y Koskinen, Klubbekriget (1864), s 140, 154 f, 299, 319, 322, 329, 331, 333 f; W G Lagus, Critisk undersökning om riks-marsken Clas Flemings dödsdag (Acta soc scient fenn, 2: 1, 1843); K G Leinberg, Grefve Axel Leijonhufvuds diarium öfver utgångna bref (HÄrk 15, 1897), s 68 ff; Lokalf; K R Melander, Oliko Viipurin hippakunnalla oma tuomiokapituli 15 satalu-vun lopussa ja seuraavan vuosisadan ensi vuosina (HArk 12, 1892), s 49; dens, Vuo-kraukset ynnä talojen lyhennykset Suomessa, Käkisalmen läänissä ja Inkerissä vuosina 1617—34 (HArk 16: 1, 1900), s 194 f; O Ni-kula, Tenala o Bromarf socknars hist, 1—2 (1938); S U Palme, Sverige o Danmark 1596—1611 (1942); G Petri, K Första livgre-nadjärreg:s hist, 1 (1926), s 236 f; Prot vid ransakningen på Riksdagen i Linköping år 1600 öfver åtskilliga för otrohet anklagade herrar o män (HSH 19, 1834), s 250, 305 f; Ramsay; A Ramsay, Esbo 1—2 (1924—36); P Renvall, Milloin Klaus Fleming sai Suomen käskynhaltijan valtakirjan? (HAik 1937), s 179; dens, Klaus Fleming und der finnische Adel (1939); dens, Kuninkaanmiehiä ja kapi-noitsijoita (1949), s 139—61; J W R[uuth], Bengt Söfringsson J (FBH, 1903); dens, Vi-borgs stads hist, 1—2 (1906); W v Schulman, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland . . . (1939); H Sommarström, Finland under striderna mellan Sigismund o hertig Karl (1935), s 171, 177, 227, 267, 374; SRA 2 (1899), 4 (1909—38), s 228, 236, 238; STb 1568—83 (1941—45); C G Styffe o P A Gullstrand, Om Sveriges kanalbyggnader intill medlet af adertonde seklet (1846), s 47; V Tawast-stjerna, Suomen sotavoima Juhani III:n ai-kana (HArk 17, 1901), s. 49 f, 56, 67 f, 71, 77 f, 95; dens, Pohjoismaiden viisikolmattavuoti-nen sota, 1—2 (1918—29); dens, Kaarle IX :n ja Sigismundin taistelu Viron ja Liivin-maan omistamisesta (1935); J E Waaranen, Handhar upplysande Finlands hist under Karl IX:s tid, 1—2 (1863—64), 3:1 (1866), s 36; A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890), s 8, 24 f, 73 ff, 77, 434, 436, 450, 453; F Ödberg, Om stämplingarna mot konung Johan III åren 1572—75 (1897), s 227, 240.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt S Juusten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12266
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt S Juusten, urn:sbl:12266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se