Axel V Jäderin

Född:1850-09-07 – Klara församling, Stockholms län
Död:1925-10-26 – Sankt Görans församling, Stockholms län

Författare, Skriftställare, Tidningsredaktör


Band 20 (1973-1975), sida 495.

Meriter

1 Jäderin, Axel Vilhelm, f 7 sept 1850 i Sthlm, Klara, d 26 okt 1925 där, S:t Göran. Föräldrar: poliskommissarien Erik J o Gustafva Charlotta Holm. Studentex vid Sthlms lyceum vt 69, inskr vid UU ht 69, lär vid Motala privata lärov o medarb i Motala Tidn 70—71, red för Tidn från Falköpings stad o Falbygden jan 77—april 78, medarb i DN jan 79—aug 80 o jan 81—okt 82, red:- sekr i Skånska Aftonbl okt—dec 80, i Sthlms Dagbl juli 83—nov 84, huvudred o ansv utg för SvD 8 nov 84—25 nov 88, initiativtagare till Tidn:mannafören 87, ordf där 87—93, red i Sv telegrambyrån 1 jan 93—juni 03, sekr i Allm valmansförb från okt 04, kassaförvaltare där 08—16. — Ogift.

Biografi

Efter anställningar i landsortspressen kom Axel J 1879 som korrekturläsare och riksdagsreferent till Dagens Nyheter men övergick 1883 till Sthlms Dagblad som redaktionssekreterare. 1883—84 lämnade han även s k politiska brev till Nya Pressen i Hfors under dess första tid. Hösten 1884 lämnade J StD för att inträda som ansvarig utgivare och en av två huvudredaktörer för det då grundade konservativa Svenska Dagbladet. Medredaktör var Oscar Norén, som tidigare utgivit veckotidningen Vikingen, organ för den s k rundbäckska falangen inom lantmannapartiet. J och Norén profilerade omedelbart SvD som protektionistisk och nationell i unions- och försvarsfrågorna, vilket fångade upp en vid 80-talets mitt kraftigt växande opinion och gav tidningen en snabb inledande framgång. Möjligt är att J:s övergång till SvD haft ett samband med StD:s tidigt märkbara orientering mot frihandlarna. Noréns anknytning till rundbäckarna, som representerade ett förstadium till den protektionistiska lantmannafraktionen från 1888 års partiklyvning, bildade likaså en naturlig utgångspunkt för tidningens orientering i tullfrågan.

I pressdebatten kom SvD att inta en frontställning mot de frihandelsvänliga StD och Gbgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. GHT representerade även i unionsfrågan en motpol på den sv sidan. Politiskt riktade SvD 1885—86 skarp kritik mot såväl regeringen Themptander som Oscar II personligen för undfallenhet mot norrmännen, särskilt i den aktuella frågan om den ministe-riella konseljen. Themptander stod dessutom frihandlarna närmast. Strindberg ger i ett brev 1886 J omdömet "ganska orädd". J synes dock ha saknat djupare intresse för t ex arbetar- och nykterhetsfrågorna — en linje som på den borgerliga sidan i viss mån togs upp av Sthlms-Tidningen 1889 — liksom för kulturdebatten.

Även om SvD:s ytterst fräna polemik något mildrades i formen, sedan J på hösten 1885 blivit ensam huvudredaktör, och tidningen successivt närmade sig den övriga konservativa pressen, betecknades SvD fram till 1888 allmänt som företrädare för en uppseendeväckande oppositionell och regeringsfientlig konservatism. Schismen med tidningens styrelse, som ledde till J:s avgång i nov 1888, torde ha förorsakats mer av tidningens hårdföra debattmetoder jämte tillstötande ekonomiska svårigheter än av meningsskiljaktigheter i sak.

1881 hade J inträtt i Publicistklubben, som under 80-talet genomgick en krisperiod i form av politisering och talrika utträden. Efter en konflikt med den dåvarande ordf S A Hedlund i GHT om unionspolitiken lämnade J 1888 klubben. Även förhållandet till Rudolf Wall i DN var tidvis spänt. Från 1887 ledde J den protektionistiskt färgade Tidningsmannaföreningen, i realiteten en utbrytargrupp ur PK. Denna upplöstes emellertid redan i början på 90-talet efter tullstridens relativa nedtoning, varefter J en kort tid återinträdde i PK. Efter en tioårsperiod som chef för Sv telegrambyråns redaktionella avdelning lämnade J 1903 det aktiva journalistiska arbetet. Från 80-talets slut och in på 1910-talet lämnade han dock politiska artiklar till konservativa landsortstidningar, bl a till Norrköpings Tidningar, ett av protektionisternas huvudorgan i landsorten.

J:s tidiga engagemang i tullfrågan fördes vidare efter perioden i SvD genom bl a sekreterarskap i de protektionistiska valkommittéerna i båda kamrarna från 1896. Under hela 90-talet arbetade J i centrum av det ännu förvirrade komplexet av konservativa valorganisationer — Tullskyddsvännernas centralkommitté, det protektionistiska Fosterländska förbundet, Sveriges agrar-och lantmannaförbund, frihandlarnas s k moderata valmansföreningar i Sthlm och kamrarnas protektionistiska valkommittéer. Efter högerns klara valnederlag 1902 och den s å tillkomna liberala Frisinnade landsföreningen bildades i okt 1904 Allmänna valmansförbundet, inte minst genom påtryckning från opinionsledande tidningsmän. I de förberedande sammanträdena deltog J, G F Östberg och Gustaf Gustafsson. J valdes till förbundets sekreterare. I denna funktion — sedermera på riksstämmor samt i överstyrelse och arbetsutskott — kvarstod han till sin död.

Som sekreterare i riksorganisationen upprättade J ett omfattande personligt kontaktnät samt tog centrala initiativ till bildandet av ett stort antal lokalförbund, som emellertid i några fall kunde övertas från Fosterländska förbundet. Särskilt före 1909, då Gustaf Gustafsson tillträdde som ombudsman, bar J huvudansvaret för valmansförbundets kursverksamhet, distribution av val-och pressmaterial samt utsändning av talare. De första åren var J även själv aktiv som resetalare och broschyrförfattare, särskilt för den proportionella linjen i rösträttsfrågan, som genomdrevs 1909 av den lindmanska regeringen. J ansvarade även för några av de sk valhandböckerna. I egenskap av valmansförbundets sekreterare deltog han i bildandet av Sv högerpressens förening i jan 1909.

J synes personligen ha haft förmågan att bevara goda relationer även med personer utanför den egna kretsen, t ex med Strindberg, som dock var ungdomsvän från Sthlms lyceum och Runaförbundet i Uppsala. Även till Hjalmar Branting — från 1884 g m J:s syster Anna, den sedan kända signaturen René — synes förhållandet ha varit utan direkta konflikter.

Som i första hand praktisk organisatör med starkt engagemang för samordningstanken inom den begynnande politiska konservatismen framstår J knappast som originell eller drivande på idéplanet. Under 80-talets hårda politiska debattklimat intog han ofta oreserverade ståndpunkter men blev inte personligen kontroversiell eller politiskt aktiv för egen räkning. Efter 80-talet figurerade han relativt sparsamt utåt.

Av J föreligger förutom politiska broschyrer och artiklar en viss skönlitterär produktion. Som signaturer använde J vid olika tillfällen A Jdn, Informator, Run och Träff.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till bl a Gustaf Gustafsson i RA o G F Östberg i UUB samt strödda brev i KB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diktförsök af Run. Sthlm 1870. 70 s. [Pseud.] —Visa för tredje kompaniet af Upplands regementes bevärings-batal-jons första klass år 1872. Uppsala 1872. (4) s. [Anon.] — Några bitar vers och prosa af Träff. Sthlm 1882. 79 s. [Pseud.] — Vid ly-cistmötet å Lidingöbro värdshus den 5 juni 1889. Sthlm 1889. (4) s. [Sign.] — Brottsjöar. Verklighetsteckning. Sthlm 1891. 214 s. — Fädernas föredömen. Roman. Sthlm 1895. 375 s. — Hel och halfproportionalismen. Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Hafva landtmännen intet att frukta af socialisttyranniet? Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Hvarför finnas så få industriid-kare i andra kammaren? Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Borttagande af census nödvändiggör proportionsval. Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Underliga rykten. Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Svar på tal. Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Hvad gäller striden? Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Hvart bär det hän? Sthlm 1905. Fol. (1) s. — Rösträtt och valsätt i kommun och stat m. m. enligt de nya lagstadgandena. Kortfattad redogörelse och handledning. Sthlm 1909. 64 s. [Anon.] [Ny uppl s å.] — När dagsfrågor dryftas af menige man i norrländsk bygd. Sthlm 1911. 24 s. [Anon.] — Fosterland! Dikt. Sthlm 1912. (8) s. — Allmänna val-mansförbundet 1904—1914. En krönika. Sthlm 1914. 159 s. — En undervisningsentusiast och några andra skolminnen (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 2, Upps 1922, s 85—97).

översatt: T H Pantenius, Herrarne Kruse. En roman från det gamla Lifland. Sthlm 1891. 400 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm valmansförb:s arkiv (Moderata saml:partiets dep), Klippsaml i Sveriges pressarkiv, RA.

I Anderson, SvD:s hist, 1, 1884—1940 (1960); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); C Forsstrand, Sthlms lyceum. Skolminnen från 1860-talet (SSEA 1917); G Hasselberg, Rudolf Wall (1945); Lundstedt, 2—3 (1896—1902); V Millqvist, PK:s matr . . . (1901); T Petré, Sv regeringen o de norska frågorna 1884—1886 (SSFU 18, 1944); S Runestam, Förstakammarhögern o rösträttsfrågan 1900—1907 (1966); SPG 16 (ny uppl, 1910); A Strindberg, Brev, ed T Eklund, 6 (1958); Sv högerpressens fören 1909—59 (1959); EN Söderberg, Allm val-mansförb 1904—1929 (1929); A Wåhlstrand, FK:s valnämnd 1890—1910 (SSFU 20, 1944); dens, Allm valmansförb:s tillkomst (SSFU 24, 1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel V Jäderin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12269, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12269
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel V Jäderin, urn:sbl:12269, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se