E Ernfrid Jäfvert

Född:1889-05-13 – Söderbärke församling, Dalarnas län
Död:1960-01-22 – Sankt Görans församling, Stockholms län

Skomakare, Kulturhistoriker


Band 20 (1973-1975), sida 502.

Meriter

Jäfvert, Evald Ehrenfrid (Ernfrid), f 13 maj 1889 i Söderbärke, Kopp, d 22 jan 1960 i Sthlm, S:t Göran. Föräldrar: lancashiresmeden Jacob Edvard J o Carolina Södersten. Skomakarutbildn, flyttade till Sthlm 07, utländska resor som gesäll 07—24, drev antikvarisk bokhandel i Sthlm 24—25, skomakarmästare där 32. Kulturhist forskare o skriftställare.

G 3 febr 32 i Sthlm, Matt, m Ragnhild Hedenstrand, f 16 april 99 i Söderbärke, d 1 aug 56 i Sthlm, S:t Göran, dtr till skomakaren o landstingsmannen Karl Svensson H o Anna Kristina Jakobsson.

Biografi

Ernfrid J kom redan från barndomen att ägna sig åt skomakeriet. Han blev tidigt intresserad för yrkets traditioner och uppmärksammade dem under de vidsträckta resor han som gesäll företog till skilda delar av Europa. Långa tider arbetade han i London och Paris och lärde sig behärska engelska och franska, liksom han redan tidigare lärt sig tyska. Ett par år före första världskriget vistades han i Schweiz och senare i Ryssland, varifrån han på äventyrliga vägar tog sig ut och återvände till Sverige över Tiflis, Novorossijsk och Konstanza.

Det var under en vistelse i Förenta staterna 1924 som hans intresse på allvar väcktes för fotbeklädnadens historia och hans senare resor till Sydamerika, Italien, Syrien och Egypten ägnades i stor utsträckning åt studier i detta ämne i museer, bibliotek och privatsamlingar. Hans intresse fångades först av hantverkets terminologi, och han publicerade åtskilliga artiklar och uppsatser därom i Sv skotidning och andra fackorgan. Härifrån vidgades perspektivet att omfatta yrkestekniken och senare även arbetsorganisationen. Sammanförandet och publiceringen av material belysande skomakeriet bedrevs av J med verklig lidelse.

I arbetet Skomod och skotillverkning från medeltiden till våra dagar (1938) fick J tillfälle att redovisa sitt rika vetande och göra det tillgängligt också utanför den närmaste fackkretsen. Trots att ett stort material sedan dess tillkommit, framför allt i samband med utgrävningarna av medeltida städer, behåller boken sin karaktär av standardverk, både på grund av det där framlagda unika bildmaterialet och genom de lärda och insiktsfulla historiska överblickarna. I två andra böcker En bok om skomakeri (1941) och Skor, en skofabriks historia (1948) gav J liknande framställningar, avsedda för en bredare publik.

Främst kom emellertid J:s kunskaper till synes i de detaljundersökningar han publicerade i olika kulturhistoriska tidskrifter. Han blev också mycket anlitad som expert av forskare och institutioner både i Sverige och i utlandet. Vid sin bortgång var han sysselsatt med ett stort lexikaliskt verk, som ur teknisk och historisk synpunkt skulle belysa den rikt utvecklade terminologin på skoma-keriets område.

1950 utgav J efter ett ms i NordM den kände uppsaliensiske skomakareåldermannen S A Häggs (1817—1904) Levnadsminnen. Även denne hyste ett varmt och verksamt intresse för sitt yrkes historia. J:s insats är dock otvivelaktigt större. Utom hans omfattande språkkunskaper bidrog härtill en minutiös noggrannhet, förenad med kring-synthet och sund kritisk blick för materialets bärighet.

Författare

Gösta Berg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s efterlämnade, mycket omfattande sam-l:ar av ms, brev o anteckn:ar i NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ordbok över facktermer i handskmakeriet, sko- och läderindustrien på svenska, engelska och tyska (Svensk sko tidning, årg 24, 1925, Sthlm, fol, nr 13, s 7 f, 16, s 9, 17, s 9, 18, s 7, 20, s 9 f, 22, s 7, 24, s 9, årg 25, 1926, nr 3, s 7 f, 5, s 6, 7, s 10, 8, s 9 f, 10, s 9 f, 12, s 8 f, 16, s 11, 17, s 5 f, 18, s 9 f, 19, s 6 f, 21, s 5 f, 22, s 9 f, 24, s 8 f, årg 26, 1927, s 8, 23, 40 f, 57, 71 f, 107 f, 139 f, 151 f, 171, 189 f; inledande källförteckning även sep, Sthlm 1925, fol, (2) s. — Om bott-ningsmetoderna och deras ålder (Sveriges läder- och skoindustri, årg 18, 1927, Göteborg, fol, s 27—29). — Skomakeriet i Frankrike år 1767 (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, årg 1, 1926/27, Sthlm 19 [26—] 28, s 53—67). —¦ Reseberättelse avgiven till Längmanska kulturfonden (Sv skotidn, 28, 1929, s 221, 223—225). — Skomakareverkstaden i konsten och verkligheten (Sv läder-o skoindustri, 20, 1929, s 253 f, 271 f). — Gammal skoreklam (ibid, 21, 1930, s 266 f). — En gammal svensk beskrivning över garvar- yrket (Sv skotidn, 29, 1930, s 259, 262 f). — Handskomakarens verktyg år 1931 (ibid, 30, 1931, s 350—352). — Svenska skomakaresigill (Festskrift tillägnad Sigfrid Hansson, [Sthlm 1934,] s 37—43; även sep, 7 s; även publ i Notiser fr Arbetarnas kulturhist sällsk, 9, 1935, tr 19 [35—] 36, s 89—96). — Två gamla ordlistor över skomakeritermer (Rig, årg 17, 1934, Sthlm, 4:o, s 96—105). — Skopriser och skomakarlöner 1450 (Skoarbetaren, årg 47, 1934, Sthlm, nr 1, s 4 f). — Skomakare och skoflickare under 1700-talet (ibid, 4, s 6—8). — Gammalt handskmaken (ibid, 6, s 5—7). — Svenska skomakarebiografier (Sv skotidn, 33, 1934, s 98 f). — Resan till S:t Petersburg sommaren 1870 [ur S A Häggs Levnadsminnen] (ibid, 34, 1935, s 360—362). — Resan till Småland (ibid, 35, 1936, s 36 f). — Skor och skomakeriteknik under medeltiden (Fornv, årg 32, 1937, Sthlm, s 27—58). — Skomakaresigill (Skoarbetaren, 50, 1937, nr 2, s 9 f). — Skomakarestämplar (ibid, 51, 1938, nr 8/9, s 27—31).

— Skomod och skotillverkning från medeltiden till våra dagar. Sthlm 1938. 4:o. 184 s, 48 pl. (NordMH, 10.) — En bok om skoma-keri. På uppdrag av Malmö läderfabriks aktiebolag utarb. Jönköping 1941. 129 s. — Pumpssydd brudsko från Malung (Fataburen,

1942, Sthlm, s 208—210). — Skoreklam och skoannonser (Sv läder- o skoindustri, 34,

1943, Sthlm, 4:o, nr 15, s 3—8). — Kring några reklamtryck (ibid, 18, s 19—23). — Gamla fackmän berättar (ibid, 21, s 5—8). — Garvningen i forna tider (Intet är som läder. En bok för alla vänner av ett ädelt hantverk

— sadelmakeri, Sthlm 1944, 4:o, s 6—9). — Ett ålderdomligt skomakeriredskap (Fataburen, 1946, s 111—118). — Skor. En skofabriks historia. Utg av L. E. Larsson & Co. till företagets femtioårsjubileum. Uppsala 1948. 4:o. 131 s. — Sällsynt detalj på oxmuleskor (Fornv, 43, 1948, s 360—362). — Partisko-makeri och skohandel i Närke (APH [AB A. P. Hallqvist] 75 år, Örebro 1949, s 5—19). —¦ Avsyning av skodon (Läderindustrin, årg 40, 1949, Sthlm, 4:o, nr 8, s 15—17). — Sko-navn og deres opprinnelse (Norsk skotoi, 1950, Oslo, 4:o, nr 2, s 4—7). — Skomakaren i konsten (Skotoyarbeideren, årg 56, 1950, Oslo, 4:o, s 90—95). — Skomakarbilder, skor och skomakeri i London (Läderindustrin, 43, 1952, nr 24, s 17—20). — Skomakaregesäll och skald [J 0'Neil] (Beklädnadsfolket, årg 10, 1953, Sthlm, 4:o, nr 5, s 18 f, 11, s 24 f).

— Lyskulan eller skomakarkulan. Ett bidrag till belysningens historia (Fataburen, 1954, s 161—172). — Glaskula gav skomakaren ljus (Beklädnadsfolket, 14, 1957, nr 12, s 10 f). — Mycket att se för skoforskaren på Europaresa (Läder och skor, årg 49, 1958, Sthlm, 4:o, nr 24, s 10 f). — Tysk ordbok för skobranschen med 1.750 termer [rec]) (ibid, 50, 1959, nr 10, s 14). — Porträttsamlingar har mycket att ge skoforskaren (ibid, 18, s 10—13). Utgivit: SA Hägg, Mina levnadsminnen. Sthlm 1950. 143 s. (Skrifter utg av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, NF. 10.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Berg, nekr över J (SvD 24 jan 1960); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Ernfrid Jäfvert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12272, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12272
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Ernfrid Jäfvert, urn:sbl:12272, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se