Meriter

2 Kahlmeter, Thore Gunnar, f 10 aug 1885 i Sthlm, Hedv El, d 6 okt 1951 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: kollegan vid Katarina lägre a 1 FD Thore K o Armida Wilhelmina Löwenhielm. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm vt 03, inskr vid UU ht 03, med fil ex där 15 sept 04, MK vid Kl 29 maj 07, ML där 29 maj 12, disp där 17 maj 18, MD 31 maj 18, läk vid S:t Eriks sjuk- o vårdhems norra sjukhus nära 4 år under tiden 1 juni 18—30 nov 24, bitr läk i pensionsstyr 1 juni 18—30 sept 30, tf extra överläk vid Sabbatsbergs sjukhus periodvis under tiden 10 dec 19—30 juni 24, led av styr för Sv vanföreanstalternas centralkomm från 22, överläk o dir vid Åsö sjukhus 1 dec 24—43, sekr i Sv nationalkomm för de reumatiska sjukdomarnas bekämpande 25, led av styr för Internat komm för bekämpande av de reumatiska sjukdomarna 26, av styr för Sthlms fattigvårdsanstalt 26—32, sakk vid utredn ang pensionsstyr:s verksamhet nov 26—febr 27, doc i medicin vid Kl 31 maj 27—50, överläk i pensionsstyr 1 okt 30—48, led av internat expertkomm för so-cialförsäkr i Geneve från 32, sekr vid femte internationella reumatologkongressen i Lund 36, led av styr för l'Amitié Franco-Sué-doise från 41, av styr för Alliance francaise i Sthlm från 42, överläk vid en med avd vid Södersjukhuset 44—31 dec 48, prof:s nhov 27 sept 46.

G 25 febr 14 i Lovö, Sth, m Gertrud (Gertie) Ebba Sofia Lindman, f 6 mars 85 i Film, Upps, dtr till ingenjören o bruksförvaltaren Per Sigurd (Sigge) Achates L o Alma Justina Price.

Biografi

Gunnar K:s vetenskapliga produktion var till omfånget synnerligen betydande. C:a 250 större och mindre vetenskapliga och populärvetenskapliga arbeten har utgått från hans hand, de flesta rörande reumatologiska ämnen. Hans intresse för de reumatiska sjukdomarna kom först till uttryck i gradualavhandlingen Bidrag till kännedom om spondylitis deformans (1918). I senare arbeten behandlas ulnardeviationen vid kronisk polyarthrit samt den vita blodkroppsbilden och anemin vid samma sjukdom. K var en av de första som påpekade sänkningsreaktionens betydelse för diagnostiken och bedömningen av reumatologiska fall. Speciellt axelleden intresserade honom, och han beskrev i olika arbeten en särskild symptombild bestående i axelstelhet, vasomotoriska rubbningar i motsvarande hand samt ångestsymptom, en symptombild som fortfarande har vetenskapsmännens intresse. Mest känd internationellt torde K ha blivit genom sina behandlingsförsök med röntgen på angripna leder.

Flera av K:s arbeten behandlade folkpensioneringsfrågor. Han var en av de första som påpekade den stora och deletära roll som de reumatiska sjukdomarna har i socialmedicinskt avseende; "Ledgångsreumatismens nationalekonomiska betydelse" publicerades i Tidskriften för den sv pensionsförsäkringen 1925. Detta och några andra arbeten utkom samtidigt med att det engelska hälsovårdsministeriets motsvarande undersökningar publicerades. Dessa sv-engelska undersökningar väckte stor uppmärksamhet i socialmedicinska kretsar över hela världen och visade på ett påtagligt sätt de kroniska sjukdomarnas samhälleliga betydelse. K:s namn blev nu på en gång internationellt känt.

K var en av de män, som stod i spetsen för uppbyggnaden av den internationella reumatologorganisationen, La Ligue Internationale contre le Rhumatisme, och gav den dess motto: "Varje socialt betydelsefull sjukdom skall bekämpas i början och ej i slutet." Hans livs strävan blev att få reumatologin införd som ord läroämne vid våra medicinska lärosäten, enär den sv läkarkårens kunskaper om de reumatiska sjukdomarna genomsnittligt var mindre tillfredsställande. Han krävde, att obligatorisk undervisning i reumatologi infördes för samtliga medicine kandidater, ett till synes framsynt och anspråkslöst krav som 25 år senare ännu ej gått att uppfylla.

Mest känd under sina sista år blev K som läroboksförfattare och populärvetenskaplig skriftställare. Hans reumatologiska lärobok på franska och kapitlet reumatiska sjukdomar i Nordisk lärobok i internmedicin är föredömligt avfattade. Han ägde en verkligt god stilistisk förmåga och var en utmärkt populärvetenskaplig författare. "De reumatiska sjukdomarna", som utgått i flera upplagor, är en sådan fullödig produkt av hans penna, vittnande om å ena sidan hans stora kunskaper, goda omdöme och rika erfarenhet, å andra sidan hans personlighets lätta elegans.

K var en synnerligen skicklig läkare, avhållen och vördad av otaliga patienter från alla de nordiska länderna. Många är de som han hjälpt från ohälsa och invaliditet. Han var också en hängiven musikens dyrkare och tog gärna plats i sångarnas glada led. Han hade en positiv inställning till livet och ville gärna tyda allt till det bästa.

Författare

Olle Lövgren

Arkivuppgifter

Brev från K till P G Thörnell i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1914—34 se SLH, F 4, d 3, Sthlm 1933, s 11—13, o d 5, Sthlm 1935, s 607. — [Diskussionsinlägg (på franska) i Sv läkaresällskapet 26.2.1935] (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1935, Sthlm 1936, s 232—235). — La lutte contre le rhumatisme en Suéde. Les me-sures prises en Suéde afin d'assurer des soins aux rhumatisants (Revue du rhumatisme, année 3, 1936, Paris, s 381—391; även sep, 11 s). — X-ray therapy in chronic arthritis ([Reports on] Chronic rheumatic diseases, nr 3, London 1937, s 17—29; även sep, 13 s). — Gout (Proceedings of the International congress on rheumatism and hydrology . . . 1938, London (tr London & Ashford) 1938, s 298—301; även sep, (4) s). — Y a-t-il des formes de rhumatisme articulaire et pérarti-culaire d'une nature réellement allergique? (Acta medica Scandinavica, vol 102, Sthlm (tr Hfors) 1939, s 432—443; även sep, 12 s, ingående i Livré d'or. En 1'honneur du pro-fesseur Jörgen Schaumann, Sthlm 1947). — Några ord om de principer efter vilka ansökningar om folkpension för "nervsjuka" böra bedömas (Folkpensioneringen, 1941, Sthlm, s 137—140; även sep, 3 s). — "Allergiska" och allergiserande sjukdomar (Nordisk medicin, bd 9/12, 1941, Hfors, 4:o, s 2759—68; tysk övers i Zeitschrift fur Rheumaforschung, Jahrg 4, 1941, Dresden & Leipzig (tr Dresden), s 457—481). — Röntgenbehandlung der rheumatischen Krankheiten (Zeitschr fiir Rheumaforschung, 4, 1941, s 56—67, 323). — Diagnose und Behandlung der "rheumatischen Zustände" der Schulterregion (ibid, s 351—366). — Reumatism, de reumatiska sjukdomarna, deras uppkomst och natur. Sthlm 1943. 164 s [W. & W:s handböcker, 141.] [Dansk övers] Khvn 1944. 164 s. — Tillvaratagandet av de "partiellt arbetsföras" arbetsförmåga — en av våra viktigaste socialmedicinska frågor (De lungsjukas tidning, årg 6, 1941, Malmö, 4:o, juni, s 6—9; även sep, 8:o, 7 s). — [Rec av Der Rheumatismus, Bd 26: A Gross, Muskelrheumatismus und Mus-kelschmerz (Myalgie), 1943] (Nordisk medicin, 21/24, 1944, s 984 f). — Fall av derma-tomyosit, behandlat med stora röntgendoser [föredrag 27.10.1944] (ibid, s 2265 f; tills med H. Ahlbom). — Efter vilka linjer bör reumatikervårdens framtida utveckling gå? [inledningsföredrag vid Svenska föreningens för invärtes medicin diskussion 18.10.1944] (ibid, 25/28, 1945, s 1042—45). — Existe-t-il un rhumatisme musculaire pur? (Acta psy-chiatrica et neurologica, suppl 46: Nils Antoni . . . anno aetatis LX . . . hoc opus dedicant collegae, amici, discipuli, Hafniae (tr Ring-kjobing) 1947, s 156—165). — Bidrag i Svenska läkartidningen, 34, 1937, 38—39, 1941—1942, 43—44, 1946—1947, Sthlm (även i särtr). Referat av med litt i Nordisk medicin, bd 1/4—9/12, 1939—1941, Hfors, 4:o.

Redigerat: Comptes rendus du V-iéme congrés international du rhumatisme . . . par le Comité suédois de la Ligue. Lund et Stockholm 3—8 septembre 1936. Hfors 1938. XXXI, 351 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Jonsson, G K 60 år (SvD 9 aug 1945); dens, G K död (SvD 8 okt 1951); Kl:s hist, 2 (1960); SLH 4:3 (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
T Gunnar Kahlmeter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12310, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Lövgren), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12310
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
T Gunnar Kahlmeter, urn:sbl:12310, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Lövgren), hämtad 2024-04-18.