Birger Kajanus

Född:1882-11-20 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1931-08-05 – Egypten (i Kairo)

Botanist, Växtförädlare


Band 20 (1973-1975), sida 579.

Meriter

Kajanus, Birger, f 20 nov 1882 i Malmö, S:t Petri, d 5 aug 1931 i Kairo, Egypten. Föräldrar: sjökaptenen Otto Andreas Nilsson o Anna Maria Helena Dahlgren. Mogenhetsex vid h a l i Malmö vt 01, inskr vid LU 12 sept 01, eo amanuens vid botan institutionen där vt 03—ht 07, ledare av förädlingsarb vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt 07—24 (återanställd 30, men hann ej tilltr), FK vid LU 31 jan 08, FL där 15 dec 09, antog namnet K 09, lär i biologi vid Landskrona gymnasium 10—18, disp vid LU 24 maj 13, FD där 31 maj 13, lär vid Landskrona folkskolesem 21—22, eo lektor i biologi o geografi där ht 22—24, anställd vid en tysk-egyptisk institution för bomullsförädling i Kairo från 25.

G 1) 21 dec 09 (—30) i Landskrona m Thora Elisabet (Elsie) Dahlgren, f 15 febr 83 i Voxtorp, Kalm, d 26 april 54 i Sthlm, Engelbr, dtr till handlanden Johan Gustaf D o Nanny Laura Esaida Wistrand; 2) trol 30 m lärarinnan o förest för egyptiska statens flickskola i Helwan Gerda Victoria Sjöberg, f 20 nov 83 i Skänninge, d trol 8 aug 31 i Kairo, dtr till häradsskrivaren Adolf Victor S o Elin Maria Wallander.

Biografi

K hade som gymnasist metodiskt studerat sydsv lavar. Han väckte som fil stud uppmärksamhet med sin avhandling Zur Entwicklungsgeschichte, Morphologie und Systematik der Flechten (1903), i vilken han lade fram en ny teori om lavarnas vegetativa förökningsorgan, soredier och isidier. Dessa hade dittills ansetts ha sitt utsprung från lavsvampen men ansågs av K vara tillfälliga biologiska bildningar frambringade av algen vid onormalt hög fuktighet. Han blev känd som lichenolog och erbjöds av prof Axel Hamberg att deltaga i den stora undersökningen av Sarek-området sommaren 1903. Sina undersökningar i Lappland och sina teorier om lavarnas systematik sammanfattade han, innan han lämnade Lund, i arbetet Die Flechtenvegetation des Sarek-gebirges (1907). K hade vittomspännande humanistiska intressen och ägnade några år huvudsakligen åt språk, skönlitteratur och filosofi. Efter en grundexamen med ämnena botanik, estetik, tyska och filosofi blev han föreståndare och den förste vetenskaplige medarbetaren vid växtförädlingsanstalten i Weibullsholm.

K hade tidigt blivit övertygad om riktigheten av Mendels ärftlighetsteorier och fick nu i sitt arbete tillfälle att pröva dem experimentellt i stor skala, vilket resulterade i gradualavhandlingen Uber die Ver- erbungsweise gewisser Merkmale der Beta-und Brassica-Rüben (1913). Talförhållandena i hans Beta-korsningar gjorde honom misstrogen mot mendelismen, och under de närmast följande åren framträdde han — även i populära arbeten — närmast som lamarckist och försökte visa, att förvärvade egenskaper under vissa omständigheter kan nedärvas. Efter att ha analyserat resultaten av sina fleråriga experiment med vallmokorsningar och ha givit en relativt enkel förklaring till klyvningsförhållanden och deras variation återvände han dock slutgiltigt till Mendels lära.

Vid Weibullsholm experimenterade K först med rotfruktskorsningar; längre fram kom han att ägna sig åt förädling även av gräs och baljväxter. I Weibullsholms årsbok 1914 redogör han för sitt arbete med dessa växter, bl a för resultatet av artkorsning mellan kålrot och rova. Främst blev dock K känd genom sina försök med vete. De pågick i tio år, och resultaten baserade sig på undersökningar av 150 000 separata plantor ur 22 olika korsningar. Sina teoretiska slutsatser publicerade han 1923 i Bibliotheca genetica. Det praktiska utbytet blev det av Weibullsholm från 1921 marknadsförda Standardvetet, som med sin köldhärdighet och goda kärnavkastning fram till mitten av 1930-talet kom att inta en dominerande ställning inte bara i Götaland utan också i Danmark och Nordtyskland.

Trots att K ansåg grundforskning som sin livsuppgift och till sin läggning var teoretiker, nådde han i den praktiska växtförädlingen resultat som gjorde honom internationellt känd. I brev beskriver han sig själv som en otålig människa, vars inre vid oväntade händelser råkar helt och hållet i uppror. Detta karaktärsdrag tycks ha varit anledningen till att han i mitten av 1920-talet helt oväntat lämnade Weibullsholm för att bli bomullsförädlare vid ett med tyskt kapital startat företag i Egypten. Han arbetade där några år intensivt och framgångsrikt med bomull och vete, men sjukdom och vantrivsel beskar snart hans forskningsmöjligheter. Ett 1927 utgivet sammanfattande arbete om veteforskningen kom att bli hans sista. Strax innan han dog 1931, hade han accepterat ett erbjudande att återvända till sin tidigare tjänst vid Weibullsholm. K:s mångsidiga begåvning framgår av hans förmåga att i populära böcker göra även invecklade biologiska problem begripliga för lekmannen och av hans översättning från originalspråket av Dostojevskij. I Lund levde han isolerad och är föga uppmärksammad i samtidens rikt flödande memoarlitteratur.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K i VA (50 st till A Hamberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Th. O. B. N. Krok, Svensk botanisk litteratur från äldsta tider t. o. m. 1918, Upps ... 1925, s 334—336. Dessutom: En skånings färder i Lule lappmarks fjelltrakter. Av Birger Nilson. Malmö 1914. 19 s. — Elementär ärftlighetslära. Sthlm 1917. 88 s, — tjber die verschiedene Leistungsfähigkeit der beiden Ährenseiten bei Weizen. Upps . . . 1921. 12 s. (Arkiv för botanik .. ., bd 17:8.) — Genetische Unter-suchungen an Weizen. Leipzig (tr Neuruppin) 1923. 187 s, 6 pl. (Bibliotheca Genetica, Bd 5.) — Die Ergebnisse der genetischen Wei-zenforschung; eine Orientierung (Bibliogra-phia Genetica, d 3, 's-Gravenhage 1927, s 141—244). — Bidrag i W. Weibulls illustrerade årsbok för rotfruktsodlare, årg 4—7, 1909—1912, 9—10, 1914—1915, 15—16, 1920—1921, Landskrona, samt i Hereditas. Genetiskt arkiv. Utg av Mendelska sällskapet i Lund, bd 4—5, 1923—1924, 9, 1927, Lund.

Översatt: F M Dostojevskij, Lifvets paradoxer. Sthlm (tr Landskrona) 1909. 101 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Högbom, Svenskar i utlandet (1929); Krok; H Nilsson, B K (Botan notiser 1932); H o W Weibull, Weibullsholm 70 år. En minnesskr (1941); W Weibull, Weibulls ill årsb för rotfruktsodlare 1914, h 2/3; Weibullsholm 1870—1970 (1970). — Nekr:er i Landskrona Posten 6 aug o i Lunds Dagbl 7 aug 1931.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Birger Kajanus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Birger Kajanus, urn:sbl:12316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se