Johan Kalén

Född:1865-07-29 – Bankeryds församling, Jönköpings län
Död:1936-06-16 – Örgryte församling, Västra Götalands län

Kommunalpolitiker, Etnolog, Ortnamnsforskare


Band 20 (1973-1975), sida 581.

Meriter

Kalén, Johan, f 29 juli 1865 i Bankeryd, Jönk, d 16 juni 1936 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: rättaren Johan Petter Eliasson o Inga Kristina Andersdtr. Ex vid folkskolesem i Växjö 86, vik folkskollär o organist i Fagered, Hall, 89, ord där 91—25, deltog i univ:s sommarkurser i Uppsala 99, i Gbg 01 o i Lund 06, ordf i kommunalstämma o flera nämnder i Fagered, insamlingsledare för Halland i Inst för folkminnesforskn vid GH från 26, sekr i Västsv folkminnesfören i Gbg från 27. — HedL i Västsv folkminnesfören 21, Iqml 25.

G 12 juli 08 i Arnäs, Vnl, m folkskollär Theresia Boman, f 17 jan 77 där, d 27 jan 50 i Söndrum, Hall, dtr till folkskollär Nils Johan B o Anna Maria Olsson.

Biografi

Som ung folkskollärare kom K till Fagered, en hallandssocken i Ätradalen på gränsen till Västergötland. Bygdens dialekt med dess ålderdomliga ordförråd och böjningsmönster väckte hans intresse och med början vid universitetens sommarkurser skaffade han sig med tiden de kunskaper som var nödvändiga för hans folkmålsstudier. Med beundran och tacksamhet erinrade K om vad Adolf Noreen och senare Otto von Friesen och Ernst Wigforss i detta avseende betytt för hans utveckling.

I början antecknade K ordstäv, ordspråk, gåtor, lustiga talesätt o dyl, men snart förstod han "att dialektens hela ordförråd var väl värt att räddas". Så kom Ordbok över Fageredsmålet till, Nordens på sin tid utförligaste ordförteckning över en enskild dialekt. K beklagar, att han med hänsyn till bokens omfång och tryckningskostnad inte kunnat ta med egennamncn och endast i begränsad utsträckning belyst ordmaterialet med språkprov, vilka han hade ett rikt förråd av. Flera ord ur Fageredsmålet såsom morgongirig (morgontidig), munreda (munvighet), ohäll (otur), utan upphör (utan uppehåll) har av Gösta Bergman rekommenderats till användning (Vårt modersmål 1/1963).

Under sina dialektstudier kom K att särskilt intressera sig för ortnamnen, och hans namnförklaringar vittnar om självständighet och mångsidig kunskap. Särskilt kom detta till synes, när han under sina ortnamnsstudier kom in på frågan om gränsmärkena efter den gamla dansk-sv gränsen. Det gällde att identifiera de terrängföremål, som fått markera gränsen i de gamla gränslistorna och söka följa namngivningen under tiderna och jämföra den med eventuella nutida namnformer. En sådan undersökning krävde ingående studier både i sv och danska arkiv och ute i gränsbygderna. Resultatet av K:s forskningar är särskilt beundransvärt, då man betänker vilket fattigt och i många fall otillförlitligt kartmaterial, som stod till hans förfogande (först i mitten av 1920-talet kom den ekonomiska kartan i skala 1 :20 000 över Halland ut). Boken Halländska gränsmärken (1924), torde vara K:s främsta vetenskapliga verk. Arbetet har flitigt utnyttjats av forskare och i stort sett har hans forskningsresultat visat sig hållbara. Då K efter pensioneringen 1926 flyttade till Gbg, gav han sig i kast med den svåra och krävande uppgiften att utforska Bohusläns gränsmärken, och 1933 var detta arbete avslutat.

Ett annat huvudområde för K:s samlar-iver och forskarmöda var folkminnena, som redan mycket tidigt fångade hans intresse. Det insamlade materialet vittnar därför om en större traditionsfasthet och ålderdomlighet än det mesta som senare upptecknats. I Gbgs jubileumspublikationer 1923 ingår en översikt av Nordhallands folksägner, och 1927 fick K tillfälle att publicera sin stora samling Lokalsägner och övertro i Fagered. Materialet är så gott som enbart från denna socken, som därmed torde vara en av de i detta avseende, liksom beträffande dialekten, bäst utforskade i landet.

Efter sin flyttning till Gbg blev K sekr i Västsv folkminnesföreningen och insamlingsledare för Halland, tidvis också för Västergötland, i det då startade Institutet för folkminnesforskning vid Gbgs högskola. Han blev också i tillfälle att bearbeta sina uppteckningar från 1890-talet av ordspråk, ordstäv och talesätt. Hallands hembygdsförbund och Västsv folkminnesföreningen tillägnade honom på 60-årsdagen ett arbete Halländsk bygdekultur, redigerat av D Arill, Hj Lindroth och E Lindälv.

Författare

Elof Lind älv



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s handlingar i Varbergs mus (se Tenow). Därjämte 8730 blad folklivsskildr:ar o en vis-saml på 9 bd o 50 häften i Västsv folkminnesarkivet, Inst för folklore vid GU. Dialekt-uppteckn:ar från Fagered, Gunnarp mfl halländska socknar i Dialekt- o ortnamnsarkivet i Lund.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gamla gränsmärken utefter Fjäre härads västgötagräns (Vår bygd. Utg av Nordhallands hembygdsförening och Norra Hallands kulturhistoriska förening, årg 7, 1922, Kungsbacka (tr Göteborg), s 7—15). — Gamla gränsmärken utefter Viske härads västgötagräns (ibid, 8, 1923, s 1—4). — Djursten—Hjulsten (ibid, s 18—20). — Ordbok över Fageredsmålet. Göteborg 1923. XI, 469 s. (VVSH, F 4, 24.) — Folksägner från norra Halland (Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 16: Folksägen och folkdiktning i västra Sverige, Göteborg 1923, 4:o, s 61—88). — Halländska gränsmärken. Göteborg 1924. 206 s. — Halländska sockennamn (Hembygdsböckerna. Läseböcker för skola och hem: G Ahlberg o E Lindälv, Halland, Upps (tr Göteborg) 1925, s 116—123; skoluppl 1927). — Sägenrelikter i lokalitetsnamn (Folkloristiska studier och samlingar, 2: Folkminnesstudier tillägnade Hilding Celander 17 juli 1926, Göteborg 1926, s 85—97). — Halländska husdjursnamn (Skrifter utg av Institutet för ortsnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola, 4, Göteborg 1926, s 95—137). — Halländska folkminnen. Lokalsägner och övertro från Fagered. Sthlm (tr Halmstad) 1927. 321 s. — En grupp känningsnamn (Västsvenska hembygdsstudier tillägnade Hjalmar Lindroth 6 februari 1928 av Västsvenska hembygdsnämnden, Göteborg 1928, s 18—43). — Kunglig gåva till en Halmstadspräst (Föreningen gamla Halmstads årsbok, årg 5, 1928, Halmstad, s 141—149). — Folkminnessamlingen i Halland 1926—27 (Vår bygd, 13, 1928, s 13—16). — Några ädlare träslags namn i halländska ortnamn (Hallands hembygdsförbunds skriftserie, 1: Kulturhistoriska studier och uppteckningar red av E Salvén o A Anderson Sandklef, Halmstad 1929, 4:o, s 43—52). — Herrgården Vitaberg och herrskapet Svälj. En sägenundersökning (Västsvenska folkminnen. Festskrift utg av Västsvenska folkminnesföreningen, Göteborg 1929, s 144—158). — Borgen vid Örsjön (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, bd 4, 1932—1936, Göteborg 1933—36, [1932—1933, tr 1933: Bohuslänska studier tillägnade landshövdingen Oscar von Sydow 12 juli 1933,] s 88—93). — En bohuslänsk gränstvist (Vikarvet, 1932, Uddevalla, s 51— 56). — Bohuslänska gränsmärken. Göteborg 1933. 173 s. — Till "Gamla Halmstadssläkter" (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, 10, 1933, s 237—239). — Heliga platser på Hallandsgränsen (STFÅ 1933, Sthlm, s 222—224). — Korsstenen i Kroslundin (Vikarvet, 1934, s 57—62). —-Svenska danslekar från Fagered. [Omsl.] Sthlm 1943. 47 s. (Tills med A Ysenius.) — Skolväsendets historia i Fagered (Varbergs museums årsbok 1956, Varberg, s 26—35). — Bidrag i Namn och bygd, årg 8—10, 1920—1922, Lund (delvis tr Upps), samt i Folkminnen och folktankar, bd 11—13, 1924—1926, 15, 1928, 22— 23, 1935—1936, Sthlm (tr Göteborg).

Redigerat (utgivit): S P Bexell, Hallands historia och beskrivning. Ny uppl utg av tidningen Hallands redaktion [genom J K]. D 1—2 o suppl. Halmstad 1925 [1923—26]. VIII, IX, 214, 603, LXI s. Bibliofiluppl [Göteborg, tr] Halmstad 19 [23—] 31. — Västsvenska hembygdsstudier tillägnade Hjalmar Lindroth 6 februari 1928 av Västsvenska hembygdsnämnden. Göteborg 1928, 264 s, 1 portr. (I redaktionen tills med S Ek mfl.) — Västsvenska folkminnen. Festskrift utg av Västsvenska Folkminnesföreningen. Göteborg 1929. 298 s. (I redaktionen tills med D Arill mfl.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Ahlberg, Folkskollärare — framstående forskare (Sv läraretidn 1925, nr 5); dens, J K. Ett hundraårsminne (Vår bygd 1965); D Arill, Tre halländska bygdekännare (Vår bygd 1925); H Celander, J K 70 år (Folkminnen o folktankar 1935); S Ek, nekr över K (ibid 1936); E Lindälv, En västsv hembygdsforskare (Gbgs-Posten 19 juli 1965); dens, En hallandsforskare. 100 år sedan J K föddes (Halland 1965); A Sandklef, J K (Varbergs mus. Årsb 1965); N Tenow, De kalenska handl:arna (ibid 1954).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Kalén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12319, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elof Lind älv), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12319
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Kalén, urn:sbl:12319, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elof Lind älv), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se