Meriter

Kallenberg, Anders Hansson, f 23 okt 1834 i Burlöv, Malm, f 24 jan 1902 i Sthlm, Klara. Föräldrar: kyrkovaktmästaren o skolläraren Hans Andersson o Gertrud Svensdtr. Elev vid Sv slöjdfören:s skola i Sthlm 57, vid FrKA:s skola 30 mars 61—66, studier i Düsseldorf periodvis 67—74, agré vid FrKA 70, studier i London o Paris 74, i Berlin periodvis 74—77 o 79, i Holland o Belgien 78, stipendiat med undervisn:skyldighet i djurmåleri vid FrKA 1 juni 79—90, tf förest för landskapsskolan där vt 81 (prot 26 febr), k målare 86, e lär vid FrKA från 24 sept 87. — LFrKA 86. — Ogift.

Biografi

K var yrkesmålare i hemsocknen Burlöv, när han i juni 1857 reste till Sthlm och genast fick arbete där. Han började s å studera vid Sv slöjdföreningens skola och fick 26 maj 1858 föreningens bronsmedalj "för framsteg i skolan". När han våren 1861 inskrevs vid FrKA:s skola, antecknades han som målargesäll från Skåne. 3 okt 1861 flyttades han till landskapsklassen med Edv Bergh som lärare. Varje år från 1861 tom 1866 erhöll han en eller flera belöningar och fick sistn år deltaga i den stora nordiska konst- och industriutställningen i Sthlm. Under studietiden företog K vanligen under sommaren resor till södra Sverige, där han hade många gynnare. För godsägaren Peter von Möllers verk Halländska herrgårdar (tr 1869—71) utförde han 15 teckningar av gårdar, utgivna i litografi.

Sin utbildning fortsatte K 1867 i Düsseldorf, dit han ankom 28 okt. Han uppehöll sig där till 1874, dock efter 1870 mera sporadiskt, och blev elev till landskapsmålaren Andreas Achenbach. I brev till prof J C Boklund 1869 nämner han även som lärare "stipendiaten" Eugen Gustav Ducker, vilken 1872 blev prof i Düsseldorf. K målar nu främst romantiska landskap, vilka han enligt uppgift kunde sälja genom belgiska och tyska konsthandlare. Bland hans arbeten från denna tid kan nämnas Barrskogen 1868, inköpt av Karl XV (NM). När han hösten 1869 hade ont om pengar, vände han sig till Boklund, vilken sedan under många år hjälpte honom att utställa och sälja målningar i Sverige. 1870 kallades han till agré vid FrKA, och 1871 blev han inbjuden att deltaga i Konst- och industriutställningen i London, där han representerades med målningen Havstöcken. Sin största officiella framgång vann han senare vid världsutställningen i Philadelphia 1876, där han belönades med bronsmedalj.

Under Düsseldorf-tiden besökte K flera gånger hemlandet. Både 1871 och 1872 vistades han en tid i Kilsmo och 1873 i Växjötrakten. Första halvåret 1871 var han i Khvn, och 1874 besökte han London och Paris. Återkommen till Düsseldorf skrev han till Boklund, att han var alldeles "yr i huvudet från pariserresan" och intrycken från alla de konstsamlingar han hade sett. A Anderberg har framhållit, att de konstnärer K särskilt fäste sig vid var Constable och den franske djurmålaren Charles Emile Jacques. Studiet av den senares arbeten blev av avgörande betydelse för K:s fortsatta måleri. Redan följande sommar började han i Bohuslän måla djur. Han lämnade nu Düsseldorf och reste till Berlin. Han ankom dit 1 okt 1874 och stannade till 1877, dock med flera avbrott. Här verkade då den tyske djurmålaren Albert Brendel. 1875 målade K bl a en stor tavla med bokskog och djur, för vilken han erhöll goda recensioner i tysk press, och Skånsk bondgård, som s å inköptes av NM. Han räknades dock alltjämt som landskapsmålare men skrev

1876 till Boklund, att "jag tror mig ej uteslutande kunna stanna vid landskapsmålningen, jag umgås med andra planer". Ytterligare inspiration för sitt djurmåleri torde han ha fått under museistudier i Holland och Belgien 1878.

Från 1875 fann K sommartid en inspirerande miljö vid fiskeläget Råå, dit han ofta återkom, sista gången 1886, och där han trivdes väl. Bland andra platser han besökte kan nämnas Falköping 1876, Fågelbo utanför Sthlm 1879 och Abbekås vid Ystad 1880.

1877 hyrde han ateljé i Sthlm, och 1880 skaffade han sig fast bostad där. Ett konstnärsstipendium under fem år, senare utökat till 1890, tilldelades honom 1 juni 1879 av FrKA med undervisningsskyldighet i djurmåleri. Vt 1881 förestod han landskapsskolan och var från hösten 1887 till sin död e lärare vid FrKA.

K utförde under sina resor skisser av djur men även av landskap, mariner, kyrkor, bondgårdar och vegetation. Dessa låg sedan till grund för hans i ateljén utförda större arbeten, som Hästar i oväder (1875, enskild ägo), Bokskog (1880, Malmö mus), Oväder över slätten, med kor, I fårkätten och Kor i ladugården (1900, Malmö mus). Hans tidigaste landskap, som ett från 1862, är återgivet i sol; senare blev gråväder, dimma och dis ett stämningsskapande tema i hans landskapsmåleri. K:s konst var mycket populär och recensenterna, inte minst August Strindberg, uppskattande intill det impressionismen genom Konstnärsförbundet blev tongivande. Sedan K efter 1890 inte mer lämnade Sthlm utan enbart arbetade efter äldre skisser, förlorade hans verk något av sin tidigare kraft och friskhet. G Nordensvan skriver härom: "En skånsk hembygdsmålare, som sommar och vinter är instängd i Sthlm i en ateljé vid Luntmakaregatan med utsikt över tak och skorstenar, har onekligen vissa svårigheter att bevara sitt konstnärskap friskt och utvecklingsduktigt." Ett av hans sista större verk Kor i skogen från 1900 inköptes dock följande år av NM. K:s i det fria utförda skisser återger det omedelbart upplevda. Utomordentligt uppfattade är inte minst de individuellt återgivna djurstudierna, som av en tjur 1884 (NM), en kalv 1888 (Malmö mus), ett kohuvud (Gbgs konstmus) och ett får (tidigare hos konstnären G Rydberg). K var även en skicklig amatörfotograf.

K beskrives som en blygsam man, vårdad till sin klädsel och musikaliskt intresserad. Möjligen i samband med förslag att han skulle undervisa vid akademin skrev han till Boklund i dec 1878, att han levde helt tillbakadraget och "hade aldrig tänkt komma på något förslag att bekläda någon äreplats". I sin ungdom uppges han ha varit road av sällskapsliv men började redan under Düsseldorf-tiden dra sig undan detta och blev på äldre dagar en enstöring, gripen av tvångsföreställningar. Han oroade sig för en framtida ekonomisk misär liksom för att man skulle stjäla eller kopiera hans skisser. Som lärare var han omtyckt. En av hans elever, djurmålarinnan Ida von Schultzenheim, skrev om honom: "Blid och stillsam och alltför anspråkslös som Kallenberg var i avseende å sin egen konstutövning, var han mycket erkännande i avseende å andras."

Författare

hoo von Malmborg

Arkivuppgifter

Teckn:ar av halländska herrgårdar En skissbok i UUB. Brev från K med biogr uppgifter i N M om sv konstnärer, KB. Boklund (39 st), NM, KB o UUB.

Mandelgrens Samhar Brev från K till J C några strödda brev i

Källor och litteratur

Källor o litt: A Anderberg, A H K (Skånes konstfören:s publ 1928); Ivory Black, A H K (Varia, årg 1, 1898, s 83—87); FrKA. Lä-roverkskat 1881—1901/02; [A Strindberg,] Före Röda rummet. Strindbergs ungdomsjournalistik i urval av T Eklund (1946); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 2 (1928); SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Hansson Kallenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12321, Svenskt biografiskt lexikon (art av hoo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12321
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Hansson Kallenberg, urn:sbl:12321, Svenskt biografiskt lexikon (art av hoo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.