Kalling, släkter



Band 20 (1973-1975), sida 587.

Biografi

 

Författare

Kalling, släkter.

1 Länsmannen o nämndemannen Mats Persson (d omkr 1573) i Lochteå by o sn, Vasa län, var far till länsmannen där Mikael Matsson (levde 1594). Båda var verksamma inom den österbottniska handeln på Sthlm. Den senares son kontraktsprosten Petrus Michaelis, ibland (Leinberg 1898) kallad Petrus Arctophilax (d 1647) i Kalajoki, Uleåborgs län, blev genom sin son kh Gabriel Kalajokius (d 1648) i Kemi, Uleåborgs län, stamfar för den finländska prästsläkten Calamnius, Zacharias Topelius mödernesläkt, o genom sin son kaplanen Carolus Petri (d omkr 1672) i Kalajoki stamfar för släkten K. Från den senares son kh Carl K (d 1697) i Kalajoki härstammar släktgrenar, som från 1800-talets början kallar sig Siipola o Rajaniemi efter gårdar, där släktmedlemmar då levde. Carl K:s bror assessorn i Svea hovrätt o reduktionsdeputationen Pehr K (1648— 1705) adlades 1698, o dennes söner Pehr K (se nedan) o Mårten K (1705—65) blev friherrar 1751. Den senare, som författat en skildring av sina resor, bl a i engelsk krigstjänst till Amerika 1724 o till Konstantinopel 1729 samt i Ostindiska kompaniets tjänst till Kina 1740—42 (Bergianska saml, VA), blev kommendör 1756 o landshövding på Gotland 1763. Hans barn dog före honom. Brodern Pehr K, som blev greve 1771, gjorde 1772 det av honom 1754 inköpta säteriet Myrö i Rinkaby, Ör, till fideikommiss. Hans sonson Carl Gabriel Napoleon K (1803—78) sårades två gånger, då han deltog i de engelska hjälptruppernas kamp mot karlistupproret, som han skildrat i Anekdoter, minnen o intryck från ett fälttåg i Spanien 1835—36 (1870). 1848 deltog han i den sv-norska expeditionen till Fyn, o 1859—66 var han överste för Närkes regemente. Sonson till honom är fd prof vid KTH o fd tekn-vetensk dir i Stora Kopparbergs bergslags ab Bo K (f 1892). En bror till Carl G N K var far till Pehr Adolf Fredrik K (1826—83), som blev magister på avhandlingen Riksrådet frih Christer Bondes ambassad till England 1655 (1851). Han innehade Myrö fideikommiss från 1871. Brorson till honom var agenten för Allm sv utsädesab i Svalöv Vive Mårten Ulfsson K (1880—1963). Mårten K gjorde sig främst känd som jaktexpert, kynolog o uppfödare av jakthundar. Han var huvudredaktör för Sv rashundsgalleri (1940), men hans främsta arbete är Taxen i Sverige (1949), den första sv rasmonografin. K skrev också talrika artiklar i S-T o Sydsv dagbladet samt i sv o utländska fackorgan. Ett urval har återgetts i Med bössa, hund o patroner (1940; ny uppl 1947). En annan bror till Carl G N K, kaptenen vid Närkes reg Johan August K (1800—57), gifte sig 1850 med Stam Mait Ersdtr (1810—1902) från Lindbäck i Våmhus, Kopp. En av deras söner, Johan Gustaf K (1842—1919), deltog som frivillig i dansk-tyska kriget 1864 o bodde sedan i många år i Seattle, USA, men dog i Örebro. Han var verksam som landskapsmålare. Brorson till honom är fd 1:e intendenten vid Malmö museum fil lic Sten K (f 1894).

2 Frälsebonden Sven Bengtssons (d 1795, 56 år gammal) i Karup, Östra Karup, Hall, son frälseinspektoren Per Calling (1769—1838) i Daggarp, Tjärby, Hall, var far till Sven Peter K (1819—87). Denne drev till 1854 stor spannmålsrörelse i Helsingborg, var en av stiftarna av Helsingborgs privatbank 1857 o satt från 1868 till sin död i styr för Skånes enskilda banks kontor i Helsingborg. Han var led av Helsingborgs borgerskaps äldste o senare av stadsfullmäktige där, rådman, landstingsman, ordf i fattigvårdsstyr, VD i styrelserna för Pauvres honteux o länslasarettet samt led av flera järnvägsstyr o av hamndirektionen, skolrådet o en mängd komm:er. K var far till överstelöjtnanten Sten Philip K (1860— 1926), som 1894—96 ägde herrgården Timsfors i Markaryd, Kron, o 1910 blev led av direktionen för Skandinaviska kreditab:s kontor i Helsingborg, där han en tid var vice VD. Genom ett 1913 daterat brev av konungen av Montenegro fick han ärftlig barontitel (Rietstap). Hans son, San Marinos generalkonsul i Sthlm fd byråsekr Percival (Percy) K (f 1890), var far till avdelningsdir vid Försvarets forskningsanstalt Sten Patric K (1920—72).



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Adelsbrev, vol 13, Friherrebrev, vol 6, kommittéarkiv 220 (fideikommiss-utredmen), vol 2, RA; brev från greve Carl K 25 febr 1973 i klippsam], xeroxkopior av konservator Folke Malmbergs i Malmö ex-cerpter om Mats Persson o Mikael Matsson samt av finländske riddarhusgenealogen Torsten G Aminoffs brev därom 4 jan 1974 till RHA, SBL; Sthlms rådhusrätts 6:e avd:s prot i civila mål 1929, del 4, nr 679 (om halländska släkten K:s ursprung), Sthlms tingsrätt.

Anjou; A Bergholm, Sukukirja, 1 (1901), s 267, 273 f; K Bränder, Från reduktionens dagar (Genos 1935); Hj Börjeson, Biogr an-t:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); FBH, sp 318 f; Greve Mårten K:s 60-årsdag (NDA 21 febr 1940); E Holmberg, Några ant:ar rör Ostindiska kompaniets skeppskaptener (Nautisk tidskr 1918), s 158; L L v Horn, Biogr ant:ar, 2. Officerare . . . vid örlogsflottan 1721—1824 (1937); Percival K, Genealogia Spolan-deriana (1940), s 30 f, 34; d:o, Annexe 2 (1967); C Lagergren, Mitt livs minnen [,1] (1922); V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1 (1891); K G Leinberg, Handhar rör finska kyrkan o presterskapet, 3 (1898); dens, Åbo stifts hm 1554—1640 (1903), s 81 f; P Lidell, Sveriges bankmatr (1886); O Lindqvist, Jakob Gyllenborg o reduktionen (1956); V Luho o A Luukko, Suur-Lohtajan historia, 1 (1957), s 697;ALuukko, Lohtajan mahtisu-kuja 1500-luvulta (Keski-Pohjanmaa. Maa-kuntajulkaisu, 3, 1955); K Löfström, Bröllop o förlofning (Saisonen, 4, 1919); A Munthe, Studier i drottning Kristinas o reduktionens hist (1971); Mårten K (S-T o SvD 12 juni 1963); A W Möller, Berättelser från 1864 års danska krig samt om deri deltagande sv, norska o finska frivilliga (1865), s 121; Poh-jalaisen osakunnan nimikirja, 1, 4 (1946—¦ 49); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526— 1903 (1903); J B Rietstap, Armorial general. Suppl 4, 6 (1933—50); Skand kreditab 1864—1914 (1914), s 153; Skand kreditab 1914 (1914), s 44; SKL; Slott o herresäten i Sverige. Närke. Västmanland (1969), s 142, 147 f; SMoK; C H Strandberg, Åbo stifts hm, 2 (1834); Sursillin suku (1971); Suur-Kala-joen historia, 1 (1956); Sv förfdex 1951—55 (1959); Sv släktkal 1962; A Åberg, Konsul P Olsson. En märkesman i Hälsingborgs hist (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kalling, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12323, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kalling, släkter. 1 Länsmannen o nämndemannen Mats Persson (d omkr 1573) i Lochteå by o sn, Vasa län, var far till länsmannen där Mikael Matsson (levde 1594). Båda var verksamma inom den österbottniska handeln på Sthlm. Den senares son kontraktsprosten Petrus Michaelis, ibland (Leinberg 1898) kallad Petrus Arctophilax (d 1647) i Kalajoki, Uleåborgs län, blev genom sin son kh Gabriel Kalajokius (d 1648) i Kemi, Uleåborgs län, stamfar för den finländska prästsläkten Calamnius, Zacharias Topelius mödernesläkt, o genom sin son kaplanen Carolus Petri (d omkr 1672) i Kalajoki stamfar för släkten K. Från den senares son kh Carl K (d 1697) i Kalajoki härstammar släktgrenar, som från 1800-talets början kallar sig Siipola o Rajaniemi efter gårdar, där släktmedlemmar då levde. Carl K:s bror assessorn i Svea hovrätt o reduktionsdeputationen Pehr K (1648— 1705) adlades 1698, o dennes söner [a:12327:Pehr K] (se nedan) o Mårten K (1705—65) blev friherrar 1751. Den senare, som författat en skildring av sina resor, bl a i engelsk krigstjänst till Amerika 1724 o till Konstantinopel 1729 samt i Ostindiska kompaniets tjänst till Kina 1740—42 (Bergianska saml, VA), blev kommendör 1756 o landshövding på Gotland 1763. Hans barn dog före honom. Brodern Pehr K, som blev greve 1771, gjorde 1772 det av honom 1754 inköpta säteriet Myrö i Rinkaby, Ör, till fideikommiss. Hans sonson Carl Gabriel Napoleon K (1803—78) sårades två gånger, då han deltog i de engelska hjälptruppernas kamp mot karlistupproret, som han skildrat i Anekdoter, minnen o intryck från ett fälttåg i Spanien 1835—36 (1870). 1848 deltog han i den sv-norska expeditionen till Fyn, o 1859—66 var han överste för Närkes regemente. Sonson till honom är fd prof vid KTH o fd tekn-vetensk dir i Stora Kopparbergs bergslags ab Bo K (f 1892). En bror till Carl G N K var far till Pehr Adolf Fredrik K (1826—83), som blev magister på avhandlingen Riksrådet frih Christer Bondes ambassad till England 1655 (1851). Han innehade Myrö fideikommiss från 1871. Brorson till honom var agenten för Allm sv utsädesab i Svalöv Vive Mårten Ulfsson K (1880—1963). Mårten K gjorde sig främst känd som jaktexpert, kynolog o uppfödare av jakthundar. Han var huvudredaktör för Sv rashundsgalleri (1940), men hans främsta arbete är Taxen i Sverige (1949), den första sv rasmonografin. K skrev också talrika artiklar i S-T o Sydsv dagbladet samt i sv o utländska fackorgan. Ett urval har återgetts i Med bössa, hund o patroner (1940; ny uppl 1947). En annan bror till Carl G N K, kaptenen vid Närkes reg Johan August K (1800—57), gifte sig 1850 med Stam Mait Ersdtr (1810—1902) från Lindbäck i Våmhus, Kopp. En av deras söner, Johan Gustaf K (1842—1919), deltog som frivillig i dansk-tyska kriget 1864 o bodde sedan i många år i Seattle, USA, men dog i Örebro. Han var verksam som landskapsmålare. Brorson till honom är fd 1:e intendenten vid Malmö museum fil lic Sten K (f 1894). 2 Frälsebonden Sven Bengtssons (d 1795, 56 år gammal) i Karup, Östra Karup, Hall, son frälseinspektoren Per Calling (1769—1838) i Daggarp, Tjärby, Hall, var far till Sven Peter K (1819—87). Denne drev till 1854 stor spannmålsrörelse i Helsingborg, var en av stiftarna av Helsingborgs privatbank 1857 o satt från 1868 till sin död i styr för Skånes enskilda banks kontor i Helsingborg. Han var led av Helsingborgs borgerskaps äldste o senare av stadsfullmäktige där, rådman, landstingsman, ordf i fattigvårdsstyr, VD i styrelserna för Pauvres honteux o länslasarettet samt led av flera järnvägsstyr o av hamndirektionen, skolrådet o en mängd komm:er. K var far till överstelöjtnanten Sten Philip K (1860— 1926), som 1894—96 ägde herrgården Timsfors i Markaryd, Kron, o 1910 blev led av direktionen för Skandinaviska kreditab:s kontor i Helsingborg, där han en tid var vice VD. Genom ett 1913 daterat brev av konungen av Montenegro fick han ärftlig barontitel (Rietstap). Hans son, San Marinos generalkonsul i Sthlm fd byråsekr Percival (Percy) K (f 1890), var far till avdelningsdir vid Försvarets forskningsanstalt Sten Patric K (1920—72).), hämtad 2022-09-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12323
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kalling, släkter, urn:sbl:12323, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kalling, släkter. 1 Länsmannen o nämndemannen Mats Persson (d omkr 1573) i Lochteå by o sn, Vasa län, var far till länsmannen där Mikael Matsson (levde 1594). Båda var verksamma inom den österbottniska handeln på Sthlm. Den senares son kontraktsprosten Petrus Michaelis, ibland (Leinberg 1898) kallad Petrus Arctophilax (d 1647) i Kalajoki, Uleåborgs län, blev genom sin son kh Gabriel Kalajokius (d 1648) i Kemi, Uleåborgs län, stamfar för den finländska prästsläkten Calamnius, Zacharias Topelius mödernesläkt, o genom sin son kaplanen Carolus Petri (d omkr 1672) i Kalajoki stamfar för släkten K. Från den senares son kh Carl K (d 1697) i Kalajoki härstammar släktgrenar, som från 1800-talets början kallar sig Siipola o Rajaniemi efter gårdar, där släktmedlemmar då levde. Carl K:s bror assessorn i Svea hovrätt o reduktionsdeputationen Pehr K (1648— 1705) adlades 1698, o dennes söner [a:12327:Pehr K] (se nedan) o Mårten K (1705—65) blev friherrar 1751. Den senare, som författat en skildring av sina resor, bl a i engelsk krigstjänst till Amerika 1724 o till Konstantinopel 1729 samt i Ostindiska kompaniets tjänst till Kina 1740—42 (Bergianska saml, VA), blev kommendör 1756 o landshövding på Gotland 1763. Hans barn dog före honom. Brodern Pehr K, som blev greve 1771, gjorde 1772 det av honom 1754 inköpta säteriet Myrö i Rinkaby, Ör, till fideikommiss. Hans sonson Carl Gabriel Napoleon K (1803—78) sårades två gånger, då han deltog i de engelska hjälptruppernas kamp mot karlistupproret, som han skildrat i Anekdoter, minnen o intryck från ett fälttåg i Spanien 1835—36 (1870). 1848 deltog han i den sv-norska expeditionen till Fyn, o 1859—66 var han överste för Närkes regemente. Sonson till honom är fd prof vid KTH o fd tekn-vetensk dir i Stora Kopparbergs bergslags ab Bo K (f 1892). En bror till Carl G N K var far till Pehr Adolf Fredrik K (1826—83), som blev magister på avhandlingen Riksrådet frih Christer Bondes ambassad till England 1655 (1851). Han innehade Myrö fideikommiss från 1871. Brorson till honom var agenten för Allm sv utsädesab i Svalöv Vive Mårten Ulfsson K (1880—1963). Mårten K gjorde sig främst känd som jaktexpert, kynolog o uppfödare av jakthundar. Han var huvudredaktör för Sv rashundsgalleri (1940), men hans främsta arbete är Taxen i Sverige (1949), den första sv rasmonografin. K skrev också talrika artiklar i S-T o Sydsv dagbladet samt i sv o utländska fackorgan. Ett urval har återgetts i Med bössa, hund o patroner (1940; ny uppl 1947). En annan bror till Carl G N K, kaptenen vid Närkes reg Johan August K (1800—57), gifte sig 1850 med Stam Mait Ersdtr (1810—1902) från Lindbäck i Våmhus, Kopp. En av deras söner, Johan Gustaf K (1842—1919), deltog som frivillig i dansk-tyska kriget 1864 o bodde sedan i många år i Seattle, USA, men dog i Örebro. Han var verksam som landskapsmålare. Brorson till honom är fd 1:e intendenten vid Malmö museum fil lic Sten K (f 1894). 2 Frälsebonden Sven Bengtssons (d 1795, 56 år gammal) i Karup, Östra Karup, Hall, son frälseinspektoren Per Calling (1769—1838) i Daggarp, Tjärby, Hall, var far till Sven Peter K (1819—87). Denne drev till 1854 stor spannmålsrörelse i Helsingborg, var en av stiftarna av Helsingborgs privatbank 1857 o satt från 1868 till sin död i styr för Skånes enskilda banks kontor i Helsingborg. Han var led av Helsingborgs borgerskaps äldste o senare av stadsfullmäktige där, rådman, landstingsman, ordf i fattigvårdsstyr, VD i styrelserna för Pauvres honteux o länslasarettet samt led av flera järnvägsstyr o av hamndirektionen, skolrådet o en mängd komm:er. K var far till överstelöjtnanten Sten Philip K (1860— 1926), som 1894—96 ägde herrgården Timsfors i Markaryd, Kron, o 1910 blev led av direktionen för Skandinaviska kreditab:s kontor i Helsingborg, där han en tid var vice VD. Genom ett 1913 daterat brev av konungen av Montenegro fick han ärftlig barontitel (Rietstap). Hans son, San Marinos generalkonsul i Sthlm fd byråsekr Percival (Percy) K (f 1890), var far till avdelningsdir vid Försvarets forskningsanstalt Sten Patric K (1920—72).), hämtad 2022-09-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se