Karl Sunesson

Död:levde 1137

Jarl


Band 20 (1973-1975), sida 720.

Meriter

Karl Sunesson (isl Sonason), levde 1137. Föräldrar: Sune Ivarsson o Astrid Ogmunds-dtr. Jarl i Götaland.

G m Brigida (bd 6), dtr till konung Harald gille av Norge o omgift först med konung Magnus Henriksson av Sverige, sedan med jarlen Birger Brosa (bd 4).

Biografi

K är uteslutande känd genom isländska uppgifter. Hans far skall ha varit sonson till den i Närke bosatte stormannen Sigtrygg, hos vilken Olav den helige en tid vistats under sin färd från Norge till Ryssland 1029. K:s morfar var son till den på mödernet från Lade-jarlarna härstammande norske jarlen Orm Eilivsson. Den landsflyktige norske konungen Magnus den blinde tog 1137 sin tillflykt till K o lyckades egga honom att med en här överskrida norska gränsen o tåga in i Bohuslän (Viken), där många av fruktan underkastade sig honom. Magnus den blindes nyligen dräpte antagonist konung Harald gille efterlämnade en minderårig son Inge krokrygg, vars män besegrade K i Krokaskogen. K flydde därefter tillbaka till Västergötland, förföljd av sina fiender.

Med K har man velat identifiera den Karl som i en troligen från 1273 härrörande uppteckning om gränsen mellan Sverige o Norge kallas "konung" o uppges ha sammanträffat med en konung Harald för gränsreglering. Ingen sv konung med namnet Karl är nämligen känd före den på 1160-talet regerande Karl Sverkersson (s 621) o ingen norsk konung med namnet Harald senare än K:s svärfar Harald gille, som dräptes 1136.

K:s verksamhet har också sammanställts med en uppgift i västgötalagens kungakrönika, att Västergötland, sedan den stenkilska kungaätten dött ut o Ragvald knaphövde blivit dräpt, styrdes av lagmannen o landskapets hövdingar, tills Sverker den äldre blev konung. En isländsk uppgift, att K:s gemål Brigida tidigare skulle ha varit gift med Inge d y, den siste konungen av den stenkilska ätten, är kronologiskt omöjlig, eftersom Inge torde ha dött redan innan hennes far Harald gille kom till Norge från Irland. Därtill kommer, att Inges änka enligt en annan isländsk uppgift hette Ulfhild.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beckman, Ur vår äldsta bok (1912), s 16 f; dens, Tre konungaätter o deras jordegendomar i Sverige (PHT 1912), s 18; Fagrskinna (1902—03); G Hafström, Äldre Västgötalagens "Landamaeri" (Hist studier tillägn Sven Tunberg, 1942), s 41 f; I Landquist, Västgötalagens litterära bilagor (1941), s 42; P A Munch, Det norske Folks Historie, 1:2, 2, 4:2 (1853—59); Snorri Sturluson, Heimskringla, 3 (1951); ST 1 (1877); G Storm, Otte Brudstykker af den äldste Saga om Olav den hellige (1893), s 11; A M Strinnholm, Sv folkets hist, 3, 5 (1848—54); H Toll, "Ulvilda Norica" (Hist tidsskr utgitt av Den norske historiske förening, 5: 5, 1924), s 292, 294, 296; S Tunberg, Götarnas rike (1940), s 116; K B Westman, Den sv kyrkans utveckl från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s (1915), s 44.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Sunesson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12368, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2020-02-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12368
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Sunesson, urn:sbl:12368, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2020-02-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se