Oscar J Karlén

Född:1882-11-12 – Väddö församling, Stockholms län
Död:1961-03-29 – Oscars församling, Stockholms län

Möbelsnickare, Fackföreningsfunktionär


Band 20 (1973-1975), sida 726.

Meriter

Karlen, Oscar Joakim, f 12 nov 1882 i Väddö, Sth, d 29 mars 1961 i Sthlm, Osc. Föräldrar: rättaren Carl Erik Andersson o Albertina Josefina Sandberg. Möbelsnickare 99—14, led av styr för Sv träarbetareförb:s avd 1 10—12 (ordf 12—14), led av styr för Sv träarbetareförb 13—23 (sekr 15—23), led av LO:s representantskap 15—31, av styr för Soc-Dem (Morgon-Tidn från 44) 17—50 (ordf 27—35), förb:ordf i Sv träin-dustriarbetareförb 24—48, led av landssekretariatet 32—46, av Arbetsdomstolen 35—48, av statens byggn dånebyrå 35—42, av Arbetsmarknadsnämnden 40—45, av komm rör meritberäkn för värnpliktstjänst febr 42—dec 43.

G 25 febr 06 i Sthlm, Ad Fredr, m Anna Maria Lovisa Ullman, f 4 jan 85 där, ibid, d 11 aug 69 där, Osc, dtr till Charlotta Vilhelmina U.

Biografi

Oscar K:s far var rättare på en av de stora gårdarna på Väddö o efter folkskolan fick K börja med jordbruksarbete. Därefter fick han plats som trädgårdselev på herrgården Åsbergby i Östuna, men flyttade efter ett par år till en äldre broder, som hade en blygsam trädgårdsanläggning utanför Norrtull i Sthlm. Han var då 17 år gammal. Jobbet i trädgården trivdes han med men fann det mindre lönsamt, eftersom det var säsongbundet. Han började därför efter en tid som lärling i en snickeriverkstad i Sthlm o stannade lärotiden ut. Utrustad med sedvanligt intyg om färdigheter i yrket o god vandel konditionerade han därefter hos flera mästare. Bl a deltog han som utlärd yrkesman i inredningen av det då under byggnad varande Nordiska kompaniet.

1900 anslöt sig K till möbelsnickeriarbetarnas fackförening i Sthlm, där han fäste uppmärksamheten vid sig som en energisk, intresserad o orädd talesman för sina kamraters intressen. Arbetstiden var lång o lönerna låga. Föreningen verkade för en ändring i båda dessa avseenden o kunde efter hand notera blygsamma framgångar. I tio år tillhörde K föreningens styrelse, skrev protokoll o medverkade i studiecirklar i fackliga o allmänbildande ämnen. 15 valdes han till heltidstjänsten som sekreterare i Sv träarbetareförbundet efter sedermera industriborgarrådet i Sthlm Gottfrid Björklund.

Som en följd av den industriella utvecklingen o en ny organisationsplan inom LO delades träarbetareförbundet 23 i två självständiga organisationer: byggnadsträarbetareförbundet o träindustriarbetareförbundet. Som den för uppdraget bäst kvalificerade valdes K i samband härmed till avlönad ordf för det senare förbundet. Han stannade på denna post till sin pensionering 48. Vänner o arbetskamrater försäkrade vid hans bortgång, att han kunde räknas till de stora fackliga ledarna i fackföreningsrörelsens genombrottsskede. Hans namn kan återfinnas på varje blad i rörelsens historia, yttrade en som genom åren sett o följt honom på nära håll. Förhandlingspartner på motsidan prisade hans ordhållighet o hans insikter i näringens interna förhållanden.

Säkert är att K uppfattades som en insiktsfull o inflytelserik man inte bara inom sitt förbund. Redan 15 fick han en stol i LO:s representantskap, som är organisationens mellan kongresserna mest betydande organ. 31 valdes han av LO-kongressen till ledamot av landssekretariatet, LO:s högsta organ. I båda instanserna aktades han som en omdömesgill o ansvarsmedveten medarbetare.

Såsom LO:s representant deltog K i de s k saltsjöbadsförhandlingarna 36—38, vilka resulterade i ett även utomlands uppmärksammat avtal om regler o beslutsfattande rörande arbetsmarknadens intressefrågor. Avtalet innebar bl a, att i riksdagen under många år framförda krav på lagstiftning rörande dessa lika svårbedömda som kontroversiella angelägenheter kan anses ha fått en i stort sett tillfredsställande lösning. För avtalets efterlevnad enade sig parterna om ett särskilt organ, benämnt Arbetsmarknadsnämnden. K representerade arbetarsidan i denna, så länge han stannade i aktiv tjänst. Han var också några år ledamot av Arbetsdomstolen.

Redan vid sekelskiftet anslöt sig K till det socialdemokratiska ungdomsförbundet och förblev hela livet en övertygad socialdemokrat, angelägen om framgång för socialdemokratins arbete för sociala reformer. Stort intresse ägnade han tidningen Social-Demokraten (Morgon-Tidningen), vars styrelse han tillhörde i 33 år, därav 8 år som ordf, o bland vars personal han var mycket omtyckt o ansedd som en idealisk arbetsgivare.

Författare

Ragnar Casparsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 25 år. En kortfattad berättelse över Möbelsnickeriarbetarnes fackförenings verksamhet under tiden 4/8 1886—4/8 1911. Sthlm 1911. 29 s. (Tills med K H Lundmark.) — Skandinaviskt samarbete mellan träarbetarnas fackliga organisationer fram till slutet av år 1952. Sthlm 1953. 178 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml, AA; LO:s prot, LO, Sthlm.

Arbetets söner, 3—4 (1960); R Casparsson, LO under fem årtionden, 1—2 (1951); Sv folkrörelser, 1 (1936).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar J Karlén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12375, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12375
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar J Karlén, urn:sbl:12375, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se