Meriter

Karlin, Georg Fredrik Johansson, f 23 april 1859 i N Åkarp, Krist, d 15 maj 1939 i Lund. Föräldrar: kh Lars Johansson o Carolina Christina Nilsson. Volontär vid N skånska infanterireg 77—79, mogenhetsex vid Lunds privata elementarskola vt 79, inskr vid LU ht 79, initiativtagare till Kulturhist mus i Lund o Kulturhist fören för s Sverige 82, led av fören:s styr från 82, sekr där från 84, amanuens vid Kulturhist mus med uppgift att ordna o vårda dess saml:ar 82, intendent vid museet 92—33, företog som VHAA:s stipendiat arkeol undersökn:ar o utgrävn:ar 85—10, red för Kulturhist meddel:en 94—11. — Litt et art 93, fil he-dersdr vid LU 27 sept 18, Iqml 32.

G 1) 13 juni 96 i Kalmar m gobelängväverskan Anna Clara Maria Forsell, f 28 febr 69 i Ryssby, Kalm, d 27 mars 98 i Honnef, Rhenlandet, Tyskland, dtr till domänintendenten Erik Johan Carl Jacob F o Hilma Gustava Lallerstedt; 2) 23 jan 05 i Sthlm, Hedv El, m Gurli Hedvig Maria Ström, f 2 juni 83 i Vaxholm, d 24 nov 50 i Lund, dtr till bankkassören Axel Fredrik August S o Emilia Adolfina Fredrika Wallin.

Biografi

Georg K växte upp i Huaröd i östra Skåne, där hans far blivit kyrkoherde 1867. Han har själv vittnat om det djupa intryck det ålderdomliga levnadssättet o de rika traditionerna i denna trakt gjorde på honom o hur de kom att bli bestämmande för hans livsgärning (Kulturhist mus, 1918, s 342). När han 79 kom till Lund blev han medlem av Skånska landsmålsföreningen, som några år tidigare bildats av studenter inom Skånska nationen för att uppteckna o insamla skånskt folkmål o skånsk folkdiktning, folksed, folktro o folkmusik. Ett prov på K:s egna uppteckningar trycktes redan 83 (i Nyare bidr till kännedom om de sv landsmålen ock sv folklif, bd 2:9) o flera har senare blivit publicerade.

För att väcka intresse för sin verksamhet anordnade landsmålsföreningen fester o soaréer som vann livlig tillslutning. Vid dessa blev det vanligt att de uppträdande klädde sig i sin hembygds dräkter o ibland även demonstrerade husgeråd o gamla redskap. 82 väcktes inom föreningen förslag att anskaffa en mera permanent rekvisitasamling för att användas vid dessa fester men också vid de uppteckningsaftnar som man samlades till varje vecka. I avsikt att förverkliga dessa planer inbjöd K vid midsommartid nämnda år sina kamrater till ett möte i Huaröds prästgård o i samband därmed igångsattes en intensiv insamlingsverksamhet i bygden. De då hopbragta föremålen blev kärnan i Kulturhistoriska museet i Lund, såsom det redan första året kallades. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, som är ägare till museet, stiftades senare så. Självfallet spelade det 72 i Sthlm grundade Nordiska museet en framträdande roll som inspirationskälla.

Eldsjälen i hela projektet var K, som med åsidosättande av fortsatta akademiska studier kom att ägna hela sitt återstående liv åt den institution som han sålunda skapat. Insamlingsverksamheten, som redan från början gavs en vid ram, bedrevs med osedvanlig energi o gjorde ganska snart Kulturen, som det populära namnet blev, till landets efter Nordiska museet o Statens historiska museum största kulturhistoriska museum. Lokaler ställdes till en början till förfogande av universitetet, men 92 kunde institutionen flytta in i egen byggnad inom det område i det centrala Lund, där den ännu är belägen. I den gestaltning museet fick av K utgör det ett slags kombination av friluftsmuseum o konventionellt museum. En del av byggnaderna, kvarstående på sin gamla plats eller hitförda från annat håll, inrymmer nämligen systematiska utställningar, medan andra avser att återge den ursprungliga inredningen. Detta sker i överensstämmelse med en av K lanserad idé, som han kallade paviljongsystemet, o som han i tal o skrift med iver förfäktade, även inför internationellt forum. På denna punkt har han inte i nämnvärd omfattning fått efterträdare bland museimännen.

För K:s samlingsverksamhet var nästan intet främmande. Till skillnad från de tankegångar som vägledde Hazelius fanns sålunda i princip inga geografiska gränser, även om huvudvikten självfallet kom att ligga på Sverige o de sydsv landskapen. Inom tre ämnesområden, där insamlingen bedrevs särskilt intensivt, intar Kulturen ännu i dag en rangställning. Det första gällde jordfynden från det medeltida Lund, som K var den förste att rätt värdera. Han företog själv omfattande utgrävningsarbeten här liksom också i Falsterbohus. Tillvaratagandet av detta material kom att bli förebildligt, även när det gällde andra äldre sv städer. Det andra området innefattade textilarbeten i vidaste mening. Redan från barndomen var K förtrogen med den rika vävnadsslöjden i de skånska bondehemmen o denna omständighet kom honom att lägga en huvudvikt vid museets textilhistoriska samlingar. Här gick hans planer ännu längre, i det att han, som givit sitt museum valspråket Forntid-Framtid, menade att den gamla vävnadskosten borde tjäna som inspirationskälla för nutidens konstslöjd. I denna avsikt grundade han 86 den s k konstslöjds-anstalten, som tidvis utövade en livlig verksamhet o som han själv ledde under hela sin tid som museichef. Det tredje stora samlingsområdet, som K så småningom kom att koncentrera sitt intresse på, var det keramikhistoriska. Framför allt här kom samlingarna i storlek o mångsidighet att gå långt utöver vad andra sv museer kan uppvisa.

Om K som praktisk museiman kan man hysa delade meningar. De byggnader han flyttade till Kulturen gav han inte sällan ett helt nytt utseende såsom fallet var med Per Henrik Lings hus från 1812, av K ombyggt "i sv herrgårdsstil från 1700-talets början". Den permanenta utställningen av samlings-föremål skedde gärna efter ämnesgrupper: Äta, Dricka, Kroppens vård o ans, Fortskaffningsmedel etc. Som en lätt karikatyr framstod avdelningen Religionshistoria, där Kristen kult fick samsas med Trolovning o äktenskap, Folktro o Icke kristna religioner. Men eljest hade K en god pedagogisk hand o ett lågande patos för att ställa sina samlingar o sin rika erfarenhet i bildningsarbetets tjänst. Vid museet skolade han också medarbetare som under en tid kom Kulturen att nära nog framstå som en undervisningsanstalt. Bland dem som fick sin utbildning där kan nämnas Nils Lithberg, Axel Nilsson, Per Axel Olsson, Emelie von Wal-terstorff o Sanfrid Welin.

K var uppenbart vetenskapligt begåvad o saknade inte förmågan att föra pennan. I festskriften till Oscar Montelius publicerade han 03 Några undersökningar om den förhistoriska textilkonsten i Norden. Det var den första mera ingående behandlingen av de märkliga textilavtrycken på de ovala spännbucklorna. Under hela livet planlade han ett par större arbeten, det ena om textilkonstens, det andra om keramikens historiska utveckling. Härav blev emellertid intet. Värdefull kunskap meddelade han emellertid i åtskilliga smärre uppsatser o redogörelser, i den stora vägledningen över museet (18) o i minnesskriften vid 50-årsjubileet (32), där man också får viktiga uppgifter om föreningens o museets historia.

I ovanligt hög grad lämnade K åt sina efterföljare att ge institutionen ekonomisk konsolidering o stundom tedde sig alltihop som ett stort ekonomiskt äventyr. Ej sällan var det i sådana kritiska situationer grundarens charm o förmåga att övertyga som blev räddningen. Så lyckades han t ex förmå grevinnan Wilhelmina von Hallwyl att ekonomiskt möjliggöra inköpet av östarpgården, som blev K:s skötebarn under senare år. Hans insatser här har ansetts förebildliga för den nu aktuella markvården. Med mjuk o kärleksfull hand har han skildrat sina planer o åtgärder i den festskrift som utgavs vid gårdens invigning 24.

K var till sin läggning en stridbar man, o när det gällde att främja sin institutions intressen, tedde han sig inte sällan hänsynslös i valet av medel. För att påskynda riksantikvarie Hans Hildebrands avgång använde han drastiska metoder. Redan under livstiden blev han en legendomspunnen person. "En reslig gestalt, rakryggad, envis, oböjlig — men genom det oväderstunga, som syntes lägra sig kring honom, lyste ej sällan fram, nästan blygt, en glimt från ett gott och barnsligt hjärta" (Kjellberg i Sv museer 39).

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Anteckn:ar o uppsatser av K samt brev till fästmön Anna Forsell i Kulturhist mus i Lund. Brev från K till bl a H Hildebrand i ATA. Strödda brev från K i RA (bl a till I Afzelius), KB, LUB, UUB o NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1886—1918 se Inbjudning till filosofie doktorspromotion vid Lunds universitets tvåhundrafemtioårsfest den 27 september 1918, Lund 1918, s XLII. Dessutom: Gräfningarna vid Falsterbo. Ett gen-mäle. Lund 1907. 4:o. S 91—108, 1 pl. [End sep, utesluten ur Kulturhistoriska meddelanden.] — Museerna och var [!] tid (SvT, årg 8, 1918, Sthlm, s 430—441). — Kulturhistoriska museets utställning av gobeliner och mattor samt annan textilkonst i Gamla bibliotekshuset i Lund den 15—30 maj 1919. Resonerande katalog. Lund 1919. 19 s. — Över-Hogdalstapeten. En undersökning. Östersund (tr Lund) 1920. Fol. 12 s, 1 pl. — Solfjädern. Med anledning av utställningen på Kulturhist. museet d. 26 dec. 1924. Lund 1924. 4 s. —¦ Kulturhistoriska museets östarp, dess natur, historia och ändamål. Fästskrift till invigningen den 2. augusti 1924. [Omsl:] Östarp. Lund 1924. 4:o. 90 s, 3 kartor. — "Kulturens" Östarp. Historik och vägvisare. Lund 1927. 20 s. — Vägvisare genom textilhistoriska utställningen på Kulturhistoriska museet i Lund den 18 jan.—16 febr. 1930. Lund 1930. 60 s. — Vägvisare genom Kulturhistoriska museet i Lund. [Omsl.] Lund 1931. 24 s. [Ny uppl] 1932. 96 s, 1 karta. 2. [!] revid o tillökade uppl 1934. 112 s, 1 karta. — Utställningen av tibetansk och annan ostasiatisk konst på Kulturhistoriska museet i Lund 21 nov.—13 dec. 1931. Lund 1931. 24 s. [Undert.] — Kulturhistorisk förening och museum i Lund 1882—1932. En minnesskrift utg. till 50-årsjubileet av J Kroon. Malmö 1932. 4:o. 365 s, 9 pl. — Mitt sista år på "Kulturen". Lund 1934. 4:o. 63 s. — 75—79. Fyra års fortsatt arbete för "Kulturen". Lund 1938. 22 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Berg, Artur Hazelius (1933); dens, G J:son K (Skånes hembygdsförbis årsb 1960); Inbjudn till fil drsprom . .. [Lund] 27 sept 1918 (1918); S T Kjellberg, G J:son K (Kulturen 1939); dens, G J:son K (Sv museer 1939); A Lindblom, De gyllene åren (1952), s 66; Sv biogr kal, 1 (1919); E Wettergren, minnesord över K (Skand musei-förb:s möte i Sthlm 30 maj—2 juni 1946. Ber . . ., 1948, även tr i Minnesord över stiftarna vid Sv museimannaförems 50-årsjubileum 1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg F J Karlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12379, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12379
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg F J Karlin, urn:sbl:12379, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.