Hallencreutz, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 28.

Biografi

Hallencreutz, adlade grenar av släkten Halenius.

1 Biskop Engelbert Halenius söner Lars, Daniel o Johan Engelbert adlades 1756 med namnet H. Lars H (1739–1820) blev docent i vältalighet vid UU 1762, eo biblioteksamanuens 1763, prefekt för mynt- o medaljsamlingen 1767 o eo adjunkt i teologi 1772. Han blev lektor i grekiska o hebreiska 1776 o i teologi 1799 vid Gävle gymnasium. Som kh i Hille prebendepastorat (Gävl) blev han prost 1786 o kontraktsprost 1808. Han har nyligen (Larson) visats vara författare till en dagbok från riksdagen i Gävle 1792 (tr i Heml handl:ar hörande till Sveriges historia efter konung Gustaf III:s äntrade till regeringen, 2, 1822, s 225–80). Daniel H (1743–1816) blev docent i astronomi vid UU 1767 o var adjunkt i matematik o naturalfilosofi där 1773–83 men blev sinnessjuk. Johan Engelbert H (1745–1826) blev bergmästare i Södermanland o Östergötland samt Kalmar o Jönköpings län 1779 o fick vid sitt avsked 1805 bergsråds titel. Lars H:s son Sten Engelbert H (1787–1884) blev 1824 förste expeditionssekreterare i K M:ts kansli o placerades efter kansliets ombildning 1840 på KB. Därjämte var han från omkr 1827 bibliotekarie för von Engeströmska biblioteket (bd 13, s 650). Han upprättade en katalog över detta i 8 folioband o en förteckning över dess rariteter (tr som Handl:ar ur f d grefliga von Engeströmska bibliotheket, 5, 1865) samt uppträdde även som latinsk poet, bl a med en översättning av Tegnérs Svea (tr 1877).

2 Biskop Engelbert Halenius bror krigskommissarie Claes Halenius (1708–83), köpte 1753 Vedevågs järn- o stålmanufakturverk i Linde (Ör) o adlades 1779 med namnet H till Wedevåg. Hans sonson Lars Gustaf H (f 1772; levde ännu 1827) investerade både sin förmögenhet o stora lån i nybyggnader vid Vedevåg med hjälp av yppersta tekniska expertis. Han kom emellertid därigenom på obestånd och rymde 1801 till Frankrike, där han blev handlande i Lyon (Ill tidn). Hans bror Claes H (1778–1841) var överste för Andra livgrenadjärregementet 1817–25 o chef för södra tulldistriktet 1825–32. Hans son Carl Ludvig H (1814–58) blev pianist o kompositör i Paris o kallade sig Louis Hall. Han blev associerad ledamot av MA 1843.

Släkten H anses ha utdött på manssidan 1930. Louis Halls brors styvson Fredrik Anders Lorentz Ståhle (1838–1904) upptog emellertid namnet H. Han blev ryttmästare o i äktenskap med en dtr till Charles Dickson (bd 11) stamfar för en borgerlig släkt H. Son till honom var dekorationsmålaren Gustaf (Gösta) H (1881–1952), sedan 1940 g m konstnärinnan Olga Emma Nathalia Raphael H (1887–1967). Dennes brorson är kontraktsprosten Percy H (f 1906, d 1971[1]) i Åre (Jämtl), som är far till docenten i kyrkohistoria Carl Fredrik H (f 1934, d 2001[2]) i Uppsala.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: O Kugelbergs slägtant:ar, ser 3, del 2, KB; Sköldebrevsavskr, vol 5, nr 14, RHA; U 40: 48 (Annerstedts samliar till UU:s hist), UUB.

C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913— 14); Bergskoll; B Boethius, Gruvornas, hyttornas o hamrarnas folk (1951); Carlander; G L Hall (Illustrerad tidn 1858, nr 17); S G Dahl, Läroverks-matr för år 1874 (1875); A Grape, Ihreska handskr:saml:en, 1—2 (1949); B Hildebrand, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816—37, 1 (1937); S Hildebrand, Några antecknar om det von Engeströmska bibket (NTBB 1919), 97 ff; G O Hyltén-Cavallius, Ur mitt framfarna lif (1929); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); Linnström; G E Lunden, Bidr till Gävle skolors hist (1930), s 280; O Morales o T Norlind, MA 1771—1921 (1921); N V E Nordenmark, Fredrik Mallet o Daniel Melanderhjelm (1946); Norlind; S Rönnow, Wedevågs bruks hist (1944); C Sjöström, Skånska nationen 1833—89 (1904); SKL; W Stenhammar o R Stenbock, K andra liv-grenadjärreg (1941); W Swalin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); Sv släktkal 1938, s 750; Uppsala hm.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt

2018-07-25

2. Dödsår tillagt

2018-07-25

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hallencreutz, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12424, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12424
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hallencreutz, släkt, urn:sbl:12424, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se