Meriter

Hallgren, Eric Alexander, f 13 nov 1862 i Nyköping, d 28 mars 1949 i Gbg (Domk). Föräldrar: kakelugnsmakaren Anders David H o Alexandra Christina Blom. Mogenhets-ex vid Nyköpings h a l vt 82, inskr vid UU 15 sept 82, FK där 12 dec 84, extra lär i Trelleborg 85—86, vik lektor vid Nyköpings h a l ht 87, FL vid UU 12 nov 90, lär vid Sthlms realgymn 92—93, extra lär vid H reallärov i Gbg ht 93—1 maj 99, disp pro gradu vid UU 8 dec 94 (ej prom), adjunkt i matematik, fysik o kemi vid H reallärov i Gbg 1 maj 99, vik rektor där 1 okt 09, ord rektor där 1 juli 10—1 juli 28, lektor i matematik o fysik vid H latinlärov i Gbg 28 april 11, ordf i Gbgs folkskolestyr 11—31. — LVVS 06.

G 5 juli 91 i Trelleborg m Ida Carolina Åkerman, f 31 jan 65 där, d 13 jan 24 i Gbg (Vasa), dtr till handlanden Bengt August Å o Anna Amalia Carolina Wadstein.

Biografi

Trots att Eric H:s disputationsprov fått ett högt vitsord, var hans officiella akademiska titel livet igenom fil lic. Han var radikal i sin ungdom och betraktade doktorspromotionen som en tom och förlegad ceremoni, vilken han vägrade att underkasta sig. Med tiden blev han konservativ, utan att fördenskull grundtonen i hans väsen förändrades.

H var en kraftkarl med naturlig auktoritet, men hos honom fanns också vekhet, ett gott hjärta, mänsklig klokhet, värme och humor. Alla dessa egenskaper i förening gjorde, att han efter hand utvecklades till en högt uppskattad chef för det stora Högre realläroverket i Gbg, som också var säte för praktisk lärarutbildning. Någon pedagogisk omdanare var han väl knappast, men han uppmuntrade uppslagsrika kolleger till nyskapande insatser, och under hans rektorstid framstod läroverket i vissa avseenden som en plantskola för pedagogisk försöksverksamhet, särskilt i fråga om språk och naturvetenskaper. I de sistnämnda ämnena lades alltmera tonvikten på elevernas egna iakttagelser och mätningar vid laborationerna. Dessa var formellt frivilliga men i själva verket obligatoriska, långt innan statsmakterna utfärdat påbud härom.

I sin ungdom sysselsatte H sig med dc då inom matematiken aktuella funktionsteoretiska problemen, och på äldre dar var han livligt intresserad av Einsteins relativitetsteorier. Under pensionsåldern publicerade han bidrag till den speciella relativitetsteorin om sambandet mellan rum och tid, massa och energi, och han bedrev också ingående studier i den generella teorin eller gravitationsteorin.

Under H:s kraftfulla ledning som ordförande i Gbgs folkskolestyrelse förverkligades 1919 års undervisningsplan i stadens folkskolor, varvid hans rättrådighet, objektivitet och människokunskap bidrog till att utjämna förefintliga partimotsättningar. Kort efter sin ankomst till Gbg hade H tagit inträde i det 1815 stiftade Götiska förbundet. I denna orden nedlade han ett omfattande arbete både i den allvarliga verksamheten, till stor del ägnad åt välgörenhet, och i den sällskapliga samvaron, där han bidrog till glädjen och trivseln genom sitt kamratliga sinnelag, sin kvickhet och slagfärdighet. Under många år var han denna ordens högste ordförande. Han var också ordförande i Gbgs scoutkår och i Gbgs landstormsförbunds ungdomsavdelning.

Författare

Sven Em Ohlon

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Om beräkningen af Abelska integralers ömvändning. Akad afh . .. Upsala. Gbg 1894. 77 s, 4 pl-bl. (Även = VVSH, N F [F 3], h 30, Gbg 1895.) — Bidrag till teorien för entydiga funktioner (ibid, h 32, Gbg 1897, s 53—81). — Bidrag till teorien för definita integraler (ibid, s 83 —98). — Systematisk aritmetik och dess användning. Gbg 1899. 4:o. 38 s. (Redogörelse för Göteborgs realläroverk . . . läsåret 1898 —1899 [: 1].) — Sur l'intégration d'équa-tions différentielles partielies. Upps 1906. 18 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 3, Upps & Sthlm 1906—07, n:o 6.) — De första grunderna av läran om funktioner, deras derivator och integraler. Upps 1908. 94 s. 2. uppl Upps . . . 1914. 106 s. — Lärobok i räkning för realskolans fjärde, femte och sjätte klasser. Upps . . . 1908. 140 s. Svar och tabeller. 22 s. Tillägg. 1910. 21, 3 s. — Lärobok i räkning för realskolans tredje klass. Upps . . . 1910. 41 s. Svar. 5 s. — Lärobok i räkning för realskolans tredje, fjärde . . . [Sammanslagn av de två föreg inkl till-lägg, utvidg.] 2. uppl. Upps... 1914. 218 s. Svar. 18 s. Tabeller. 13 s. 3. uppl 1919. 235, 19, 13 s. 4. uppl 1923. 244, 19, 13 s. [Senare uppl med tit:] Lärobok i räkning för femårig realskola. Upps 19[23—]30. [= 4. uppl samt tillägg:] 56, 8 s. — Lärobok i räkning för förberedande skolor samt realskolans första och andra klasser. Upps . . . 1913. 129 s. Svar. 15 s. 2.-3. uppl 1918, 1921. — Der mathematische Unterricht an der staatlichen Realschule fiir Knaben (Pedagogisk tidskrift, 46, 1910, Sthlm, s 337— 341; även sep: E Hallgren & E Göransson, Die Mathematik an den schwedischen Real-schulen, 1—2, [även som:] Der mathe-matische Unterricht in Schweden, Berichte der Schwedischen Abteilung der internatio-nalen mathematischen Unterrichtskommis-sion, hrsg von H v Koch und E Göransson, Sthlm 1911, [2,] Sthlm 1910, s 1—5). — Bemerkungen zur speziellen Relativitätstheo-rie. [1]—2. 1. Gbg 1931. 35 s. (VVSH, F 5, ser B, bd 2, nr 6.) 2. Ist die Lichtgeschwin-digkeit konstant? Gbg 1938. 19 s. (Ibid, bd 6, nr 7.) — Högre realläroverket i Göteborg 1868—1885 och 1886—1936. Gbg 1936. 52 s. (Högre realläroverket i Göteborg 1936— 1937. [Redogörelse; bilaga.])

Utgivit: P G Laurin, Lärobok i geometri för realskolan, [3. förk uppl,] Lund 1909, 96 s (föret), 4.-6. förk uppl 1914, 1920, 1926.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 28 april 1911, nr 32, RA.

Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); H Gej-rot o P H Räf, Lärarmatr 1934 (1934); J V Johansson, minnesteckn över H i Minnestal hållna i VVS 1948—52 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric A Hallgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12428, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12428
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric A Hallgren, urn:sbl:12428, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-27.