Johan Göstaf Hallman

Född:1701-06-26
Död:1757-08-23 – Hardemo församling, Örebro län

Präst, Poet


Band 18 (1969-1971), sida 42.

Meriter

1 Hallman, Johan Göstaf, f 26 juni 1701 i Sköldinge (Söd), d 23 aug 1757 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: kh Gustaf Samuel H o Margareta Elisabeth Wildhelm. Inskr vid UU 30 jan 19, prästv i Strängnäs 14 maj 23, disp pro gradu 25 maj 25, mag vid UU 8 juni 25, brukspredikant vid Dylta bruk (Ör) 26, komminister i Hedvig Eleonora förs i Sthlm 21 maj 30, kh där 4 nov 37 (tilltr 1 maj 38), TD i Uppsala 15 juni 52.

G 1) 22 sept 26 i Sthlm (Nik) m Margareta Cornelia Cloppert, d 11 sept 43 (trol där, Hedv El), dtr till mäklaren Cornelius C o Margareta Guthrie samt förut g m auditören o riddarhusfiskalen Johan Henrik Hörling (d 24); 2) 4 nov 44 i Sthlm (trol Hedv El) m Agneta (Agnes) Regina Christiernin, f 19 mars 18 i Björskog (Vm), d 6 april 54 (trol i Sthlm, Hedv El), dtr till kh Christian C o Beata Gyllenhöök samt förut g m notarien Samuel Buschenfelt (d 40).

Biografi

H betraktade sig trots födelseorten som närking, och sina egentliga studier ägnade han efter prästvigningen åt Närkes historia och topografi. 1725 försvarade han en magisteravhandling Nericia under Olof Celsius d ä. Den innehåller bl a en värdefull beskrivning av landskapets städer, men avsåg endast att vara inledningen till ett större arbete, Nerike, thet nya, gamble, öfwer- och underjordiska (otr). Sex år senare utgav han visan om nunnan Elisif i Riseberga kloster, som han uppgav vara skriven av biskop Nicolaus Hermanni i Linköping. Den räknades fram till 1870-talet som en av klenoderna i vår medeltida diktning men är med all sannolikhet ett falsarium. Hur ansvaret skall fördelas mellan utgivaren och historieförfalskaren Nils Rabenius är oklart. Utgåvan flödar av lärda kommentarer. Redan tidigare hade H låtit trycka en levnadsbeskrivning över bröderna Olaus och Laurentius Petri, vilka skildras som ädla närkingar och mönster för samtiden. Författaren har här i några sammanhang släppt sin fabuleringsdrift lös och i andra omisstänksamt använt sig av Rabenius samlingar. Som brukspredikant på Dylta svavelbruk forskade H i brukets historia. Resultatet föreligger i ett manuskript (avskr i D Tilas topogr saml, 3, KB), som bär spår av författarens okritiska inställning till sitt källmaterial. Från sthlmstiden härrör hans Urqväde till Nerikes känning, en skildring av hemprovinsens märkligheter och stora män, i vilken hans egen släkt fått ett väl tilltaget utrymme.

Som skald framträdde H redan som ung student med ett patriotiskt sorgekväde vid Karl XII:s död. Mer än 50 tillfällighetsdikter av honom är kända: bröllops- och begravningsverser, dedikationer och lyckönskningar. Några av dem vittnar om att de skrivits med tanke på ekonomiskt utbyte och med vad författaren själv kallar »en trög fjäder». De är ofta moraliserande i tidens stil, men man kan i dem finna oväntade upplysningar om t ex Sthlms topografi, gamla bröllopsseder eller boktryckarkonstens historia. Hans lärodikter gav kanske hans samtida utbyte. I Sunda sellhets reglor meddelar han i 61 fyrradiga strofer allehanda religiösa och filosofiska anmaningar. I hans versifierade skildring av Polens historia, Polska kongars saga och skald, framkommer anmärkningsvärt demokratiska åsikter. H:s formtalang, hans naturmålningar och fantasifulla bildspråk har givit honom anseende som en av de bättre skalderna under den äldre frihetstiden. En viss tankeoreda gör sig dock märkbar bl a i hans på alexandriner skrivna tragedi Erik och Waldemar (renskrift av H i KB), tillägnad kronprins Gustav men tryckt först 1875. Skådespelet skall gömma en politisk bimening och dess onda ande — drottning Märta — åsyfta Lovisa Ulrika. Författaren var hatt och anhängare av det rådande statsskicket, och hans ovilja mot drottningen kan ha sin orsak i statskuppförsöket 1756.

Som kyrkoherde i Hedvig Eleonora arbetade H på en förbättring av fattigvården, som vid denna tid ordnades församlingsvis. I en märklig skrift 1745, fylld av socialt patos, ger han en dyster bild av frihetstidens Sthlm. Hans tes var att enskild välgörenhet inte förslog, och att samhället måste gripa in och utanför tullarna bygga ett för staden gemensamt fattighus. Detta framsynta förslag vann emellertid inte gehör.

Kommen från ett annat stift måste H, innan han erhöll tjänsten i Sthlm, examineras av Uppsala domkapitel. Han befanns då tämligen svag i teologin, men vid Adolf Fredriks kröning utnämndes han till teologie doktor, och hans predikningar uppskattades av samtiden. Hans teologiska kunnande visade sig främst i en grundlig bibelkännedom. Men på 1750-talet ansågs han av Sthlms konsistorium ej fri från herrnhutiska villomeningar. H satte värde på komfort och ett gott bord. Han drogs hela livet med ekonomiska bekymmer, och vid hans död måste husets silver pantsättas i Riksbanken för att stilla ivriga fordringsägare. På hans epitafium lät man rista: Munter i livet. Vitter skald. Frihetens älskare. Sann människovän.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oggs barnas tårar uthi Svidgiod och Göthem öfver. . . Carl den tolfftes . . . död . . . U o o å. Fol. (4) s. [Undert.] — Dissertatio academica, de prae-cipuis veterum Sveogothorum virtutibus . . . [Preses J Hermansson.] Upsaliae [1721]. (10), 80 s. — Nericia. . . [Akad avh, preses O Celsius d ä.] Upsaliae [1725]. (8), 28 s. — The tvenne bröder och neriksboer, som then evangeliska läran införde uti Nordlan-den, then äldre mest. Oluff Petri Phase . . . then yngre mest. Lars Petri hin gamle. . . til lefverne och vandel beskrifne. Sthlm (tr Abo) 1726. (24), 176 s, 1 pl. — Sunda sell-hets reglor, vegledande hälst the unga ifrån farlighet, igenom försicktighet, til lycksalighet. Sthim 1727. 16 s. — Beskrifning öfver Kiöping, en af the äldsta städer uti Svia-rike, utur gamla bref minningsmercken och fråsägner sammanletad. Sthlm 1728. (8), 136 s. — The trognas redeliga kamp och himmelska ährekröning, uti en gudelig likpredikan, öfver . . . Maria Catharina Berg-hult ... i S. Af arias Magdalenas kyrckio i Stockholm den 1 aug. åhr 1731. Sthlm u å. (8), 80 s. — Then högborna nunnan Elisif Eriks dotter af Risberga kloster, til the i hennes lefverne sig tildragne lycks och olycks händelser, under sångvis författade rim, vid pass för 342 åhr sedan beskrifven af biskop Nils then helige i Linkiöping, hvilka rim A. C. 1520 blifvit afskrifne af Laurentius Andrese en fransiscaner munk; men nu igenfunne och til then svenska konunga och kyrckio historiens uplysning, med bifogada anmärkningar utgifne. Sthlm 1732. 23 s. [Förf av H, se art. Ny uppl i 2 varianter:] Adeliga nunnans uti Risberga kloster, högborna jungfru Elisif Eriksdotters händelser... nu ånyo utg. Strengnäs 1817. 16 s. — Hieltars grönskande lager, thet är, minne af then frå heden tima i Norden högborna Båta-ätten, tå then sidsta af samma ätt. . . Anna Christina Båt . . . vardt begrafven ... i Sohrunda kyrcka den 20 februarii åhr 1734. Sthlm u å. Fol. (36) s, 3 (inklistrade) kopparst. — Helgonens glädje i hoppet, vid . . . Beata Oxenstiernas . . . jordefärd i Ladugårds-lands kyrkan i Stockholm den 14 novemb. 1735 . . . Sthlm 1736. 81 s. — The trognas omgängelse i himmelen förestält, tå . . . Charlotta Eleonora ... til Dohna. . . beledsagades til sin graf i Stockholms kongl. Riddarholms kyrcko den 4 decemb. 1735 .. . Sthlm 1736. 60 s. — Polska kongars saga och skald. Sthlm 1736. 201 s. [Anon.] — Brude-skrift (Försök til svänska skalde-konstens uphielpande, eller: Samling af utvalda svänska rim och dikter [utg av C Carleson], 3[2]:3, Sthlm 1738, s 45—48). — Den naturliga lagen, i korthet sammanfattad för Sveriges ungdom. Sthlm 1742. 51 s. Å nyo uplagd 1761. 48 s. — Öfver den stormägtigsta Svea och Göta drotningen Ulrica Eleonora dagen efter dess kongliga begrafning, eller den 2 december 1742, på riddarhus-salen underdånigst. Sthlm 1742. 4:o. (63) s. — Betänkande om fattig-hus inrätningen. Sthlm 1745. 39 s. — Öfver Sveriges Göthes och Vändes borna arf-furstes prints Göstafs hugnerika födelse upmuntrades S. Hedvig Eleonorae församling ... den 19 jan. 1746 med detta tahl. Sthlm u å. 24 s. [Ny uppl:] Vid samma högstönske-liga tillfälle . . . (Sveriges härliga krants, 1750 [se nedan], s 39—50). — Rösten af det gyllende altaret, som är för Guds ögon, före-stäld vid altara-vigningen på Alla helgona dag . . . 1747. Sthlm u å. 82 s. — Tahl vid altaret... bönesöndagen år 1748, då den christelige församlingen därstädes var til-hopa, at besluta och stadfästa sin fattig-hus-inrätning. . . Sthlm u å. 8 s. — Svea rikes magt uprättad igenom unga barn och spena-barn, på tacksägelse-dagen i Stockholm den 29 sept. 1748, öfver Sveriges borna arf-furstas prints Carls hugnerika födelse . . . Sthlm u å. 52 s. [Ny uppl:] Öfver samma frögdefulla tilfälle . . . (Sveriges härliga krants under Friedrichs blomstrande krona, eller frögde-tal . . . [utg av] A Berghult, Sthlm 1750, s 119—134). — Vid samma frögdefulla tilfälle [prins Fredrik Adolfs födelse] . . . (ibid, s 208—217). — En christens saliga hemresa til sit rätta fädernesland, före-stäld uti en gudelig lik-prädikan öfver. . . Carl Stenberg... 7 aprill 1750. Sthlm u å. 38 s. — Tahl och svar emellan Jesum och själen, förestälte uti en christelig lik-prädi- kan, när . . . Carl Gustaf Spens . . . blef . . . begrafven den 25 jan. 1751 .. . Sthlm u å. 98 s. — Öfver Sveriges borna prinsessa Sophia Albertina... Sthlm 1753. 4:o. 8 s. — Jule-dags-prädikan öfver evangelium: Luc. 2. v. 1—20... hållen åhr 1751... Sthlm 1755. 128 s. — [Samlade arbeten] (Samlade vitterhetsarbeten af sv författare. . . utg af P. Hanselli, d 19, Upsala 1875, s I—X, 1— 236). — Erik och Waldemar, sorgespel i tre öpningar. Upsala 1875. X, 151 s. [Ur föreg.] — Den äldsta nerikesbeskrivningen på svenska .. . »Urqväde till Nerikes känning» . . . [utg] av J. L. Saxon. Sthlm (tr Örebro) 1930. 34 s. — Predikn efter 1746 alla i S:t [!] Hedvig Eleonoras k:a. Mindre begravnings- (c:a 30) o bröllopsverser (ca 20). Många dikter tr i Samling af verser på svenska [utg av A Sahlstedt], d 1—4, Sthlm 1751 —53.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA.

N Ahnlund, Nils Rabenius (1927); dens, Ladugårdslandet (1937); M Hallman, Dan-viksfolk, präster o vinskänkar (1908); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); Lärda tidn:ar 1745, 1746 o 1747; H Rich-ter, Geografiens hist i Sverige intill 1800 (1959); J L Saxon, Den äldsta nerikesbe-skrivn på svenska (1930); O Sylwan, J G H:s sorgespel »Erik o Valdemar» (HT 1897); N Wester, K Politi- o brandkommissionen (1946); E Wrangel, Frihetstidens od-lingshist... 1718—33 (1895).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Göstaf Hallman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2021-05-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12440
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Göstaf Hallman, urn:sbl:12440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2021-05-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se