K Theodor Hamberg

Född:1819-03-25 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1854-05-13 – Kina (i Hong Kong)

Missionär


Band 18 (1969-1971), sida 77.

Meriter

2 Hamberg, Knut Theodor, bror till H 1, f 25 mars 1819 i Sthlm (Kat), d 13 maj 1854 i Hongkong. Handelsbokhållare hos Foy & Wretman i Sthlm 34—39 o hos C F Bohnstedt 39—44, missionärsutbildn vid Basels missionssällsk:s sem 44—46, detta sällsk:s missionär i Kina från 47.

G 12 sept 51 i Hongkong m Anna Lovisa (Louise) Motander, f 24 febr 22 i Köinge (Hall), d 2 aug 55 i Halmstad, dtr till länsman Johan Ulrik M o Anna Maria Planck.

Biografi

Theodor H växte upp i ett välbärgat hem, men 1830 omkom fadern, och de ekonomiska förhållandena försämrades. H måste ge sig ut i förvärvslivet och fick anställning hos engelske generalkonsuln G Foy. Dennes dotter Mathilda Foy (bd 16) betydde mycket för H:s personliga utveckling. Han var sångbegåvad, blev medlem av Harmoniska sällskapet och var mycket uppskattad i huvudstadens sällskapsliv. Sedan han 1842 genom Oscar Ahnfelt fått kontakt med C O Rosenius ändrades hans livsföring i pietistisk riktning. Hans omvändelse väckte »ett ofantligt uppseende» (Foy). Han blev medlem i den sthlmska biträdesföreningen till det 1835 stiftade Sv missionssällskapet (SMS). Efter ett samtal med Peter Fjell-stedt anmälde han sig 1844 till Basels missionssällskaps fyraåriga missionsskola, som han genomgick på två år. Han översatte under denna tid en känd engelsk sång, som ibland kallats Hambergs sång: »Jag nu den perlan funnit har, som är min själs begär». Han ordinerades 1846 och sändes efter besök i hemlandet till Kina, som blivit missionslandet på modet genom den förste tyske och lutherske kinamissionären Karl Gützlaffs resor och skrifter.

I mars 1847 anlände H till Hongkong för att assistera Gutzlaff, som hade startat »Kinesiska föreningen för evangeliets utbredande bland kineserna» och snabbutbildat en del kineser till evangelister. Efter opiumkrigets slut 1842 hade det förut för utlänningar så gott som helt förbjudna Kina öppnat några hamnstäder, men Gutzlaff ville missionera inne i landet och snabbt sprida kristendomen till de olika provinserna. H:s uppgift blev att leda 16 av Gützlaffs evangelister, vilka skulle verka i östra Kwang-tung, där hakka-folket levde. Han skulle så fort som möjligt bli hakkabo till språk, klädsel och uppträdande. Till en början var han helt fångad av Gützlaffs »apostoliska vandringsmission». Redan i okt 1847 gjorde han sin första färd till Hakkaland med sju kineser men fick uppleva att resor utanför hamnstäderna var farliga. Rövare överföll missionärerna, en kines dödades och resten plundrades. Sedan H lärt mer av språket och förhållandena, tog han avstånd från Gützlaffs ofta alltför sangvi-niska missionsmetoder och ville förena inlandsmissionen med vanlig stationär mission. Sommaren 1848 slog han sig ner i den del av Hakkaland som låg närmast Hongkong, Hans förhoppningar grusades emellertid delvis på grund av sjukdom, men i febr 1849 kunde han återuppta missionsverksamheten och bl a öppna en pojkskola. Hans arbete blev dock snart avbrutet, då han mot sin vilja fick överta ledningen av Kinesiska föreningen, när Gutzlaff reste till Europa för att skaffa pengar och flera missionärer. H försökte ge de kinesiska evange-listerna en grundligare utbildning och skickade hem dem han inte kunde lita på. Hans förhoppningar att kunna reformera föreningen infriades emellertid inte. Efter Gützlaffs återkomst startade H ett eget missionsarbete i Hongkong. Våren 1851 hade han döpt 30 personer och följande höst ytterligare 20. 1852 återupptog han sitt arbete bland hakkas och grundade därmed definitivt Basels hakka-mission. En liten församling växte upp och han byggde ett ka- pell i Tungfo, 50 km nv om Hongkong. Han fick även hjälp av andra Baselsmissionärer. H skrev också ett otryckt lexikon över hakkaspråket, som infogades i Mc Ivers English Hakka Dictionary (1905).

Bland de personer H döpte var en kusin till den politiskt-religiösa Taiping-rörelsens upphovsman. Denna rörelse hade i början stor militär framgång och H hoppades ehuru fåfängt, att den skulle betyda något för kristendomens utbredning. H var den förste evangeliske hakka-missionären och den förste sv Kinamissionären. Vid hans död hade hakka-kyrkan fem församlingar och 136 döpta. Han visade både tysk och sv mission väg till Kina.

Författare

Herman Schlyter



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s självbiogr missionärsansökan samt brev o rapporter från honom i Basels missions-sällsk:s arkiv, Basel. Brev från honom till Sv missionssällsk i KB, till Bali, Gutzlaff, Pearse m fl i Selly Oaks' arkiv, Birmingham, o till Chinese Evangelisation society i China Inland mission's arkiv i London. H:s brev till familjen i dess ägo. Brev från H tr i Missions-Tidn, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Brief report about the Chinese union (Report regarding the Ghinese union at Hongkong, Hongkong 1851, s 1—3).

— The visions of Hung-Siu-tshuen, and origin of the Kwang-si insurrection. Hongkong 1854. 63 s. [Faksimiluppl Peking 1935.]

— The Chinese rebel chief, Hung-Siu-tsuen; and the origin of the insurrection in China. London 1855. XII, 98 s.

översatt: Sånger från China, öfvers uti Canton, Skellefteå 1849, 8 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv missionssällsk:s prot, KB.

C Anshelm, Peter Fjellstedt, 2 (1935); W Schlatter, Geschichte der Basler Mission 1815—1915, 1 (Basel 1916); H Schlyter, Karl Gutzlaff als Missionär in China (Skrifter utg av Sv sällsk för missionsforskn, 1, 1946); dens, T H, den förste sv Kinamissionären (ibid, 4, 1952); dens, Pionjär i Kina (Sthlms stifts julbok 1954); dens, Kinamissionären Anders Elgqvist (KA 1960); dens, Sthlmsbokhållaren som blev den förste sv Kinamissionären (i dens, Svarta Sara o andra gestalter, 1963); B Sundkler, Sv missionssällsk 1835—1876 (1937); K B Westman, T H o hans gärning i Kina (Sv missionstidskr 1931).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Theodor Hamberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter), hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12469
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Theodor Hamberg, urn:sbl:12469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter), hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se