Anund Hammar

Född:1708 – Varbergs församling, Hallands län
Död:1779-09-05 – Varbergs församling, Hallands län

Präst, Religiös författare


Band 18 (1969-1971), sida 131.

Meriter

Hammar, Anund, dp 28 jan 1708 i Varberg, d 5 sept 1779 där. Föräldrar: skepparen Bengt Andersson o Anna Nilsdtr. Skolstudier i Varberg o Gbg, inskr vid LU 18 okt 28, vik kollega vid Varbergs skola 31, ord 32, dessutom predikant vid Varbergs hospital 35, adjunkt vid domkyrkan i Gbg 36, komminister där 37 (tilltr 38), kh i Varberg, Lindberg o Torpa 18 dec 51, v preses vid Gbgs stifts prästmöte 60, titulärprost 62.

G 16 okt 35 i Borås m Elisabeth Maria Agrell, f 06 i Gbg, d 8 sept 72 i Lindberg (Hall), dtr till kh Lars A o h h Annika.

Biografi

H var from och nitisk och uppburen som predikant. Någon predikan av honom är veterligen inte bevarad men att döma av hans teologiska författarskap, ett par översättningar av Luthers skrifter och smärre artiklar i svärsonens, den kände lektorn och publicisten J Roséns tidning Götheborgska magasinet från 1759, har hans predikan varit mera varmhjärtad och personligt närgående än andra samtida upplysningsmäns. Möjligen har H rönt en viss påverkan från herrnhutismen; i en artikel Tankar wid fastelagen 1764 ogillar han herrnhutarnas måttlösa bruk av ord som Lammet, blodet, såren osv, men framhåller, att han visst inte förkastar dem utan själv brukar dem. I sina profana artiklar framträder H som den typiske upplysningsmannen med outtröttligt intresse för allt möjligt mellan himmel och jord, för tusenåriga riket och vidskepelser, för böndernas plöjning och handslöjder m m. Ett par sådana artiklar är mycket upplysande. Den ena handlar om Resan till Warberg år 1751 (omtr 1958), där H på tal om brännvin kallar detta »Sveriges syndastraff och landsplåga». Anmärkningsvärda är också slutraderna, däri H garderar sig mot beskyllningen att ha haft Linnés resebeskrivningar till förebild: han »har lärt att vörda men aldrig att imitera honom». I den andra nyutgivna artikeln, Lindbergs prästegård (tr 1959), beskriver H sakkunnigt livet på gården, sådd och skörd, redskap m m, inte utan en viss kritik och med framsynta förbättringsförslag. Han framlade också i svärsonens tidning 1763 det första detaljerade förslaget till en sv åkerakademi, nästan 50 år före Lantbruksakademins tillkomst. Han var också ledamot av det 1762 inrättade Åkersällskapet i Halland.

Men det är framförallt H:s framsynta pedagogiska och sociala reformidéer som gjort, att hans namn gått till eftervärlden. I sin 1758 utgivna bok Tankar om svenska barn (omtr 1943) inskärper han samhällets plikt att bättre sörja för s k oäkta barn, ivrar för skolors upprättande även på landsbygden och pläderar för att flickor skall få samma möjlighet till boklig uppfostran som gossar, allt idéer, som tiden ännu inte var mogen för och som därför i full utsträckning först långt senare förverkligats. I ett par märkliga artiklar 1763, Tankar om scholor och Förslag at förena scholor och werkstäder (båda omtr 1960) propagerar han för yrkesundervisning i verkstäder och på handelskontor etc och för att skolungdomen i stället för eller jämte »en möglad och död latin» skall få lära sig något praktiskt nyttigt, så att den skall ha något att falla tillbaka på, om det kniper.

De sista 14 åren var H blind men predikade alltjämt och hördes då »med samma glädje som förr». Vid en eldsvåda 1767, som lade halva staden, kyrkan, prästgården och skolan i aska, blev hans boksamling lågornas rov.

Författare

Bror Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Berättelse om köks-trägårdar omkring Götheborg, i synnerhet i Partille sockn (C Hårleman, Dag-bok öfver en ifrån Stockholm igenom åtskillige rikets landskaper gjord resa år 1749, Sthlm 1749 [—51], [d 2,] s 177—186; omtr i Halland och hallänningar, årsbok 1959, årg 6, Halmstad 1960, s 9—15). — Tankar om svenska barn. Sthlm 1758. 63 s. [Föret.] [Omtr] (ÅSU 66: Reformpedagoger... Urkundsavtryck och studier av A Wiberg, [Sthlm, tr] Trollhättan 1943, s 74—94). — Förslag at förena scholor och werkstäder [sign] (ibid, s 95 f; omtr ur Bihang af Götheborgska magasinet.. . 1763, Gbg, s 185—189). — Resan til Warberg år 1751 (Varbergs museum. Årsbok 1958, Varberg, s 9—21). — Lindbergs prästegård (ibid 1959, s 5—-17, 1 pl). — Tankar om årsväxten år 1758 / Anmärkningar öfwer hushålningen i Torpa soken / Kyrko-tidningar / Warberg / Tankar på en liten nöjsam wäg genom norra Halland / Om plögningen i Lindberga soken / Lefwer-nes-beskrifning öfwer ärke-biskop Birger / Tankar om böndernas tilltag i handaslögder och näringsfång / Fortsätning om böndernas handaslögder, m. m. / Min herre [Anders klockares spådom] (ibid 1959, s 17—49). — Utdrag af et tal, hållet i Warberg / Tankar om scholor, med berättelse om tilståndet i Warbergs [1763] / Förslag at förena scholor och werkstäder [1763] / Nyhet från Warberg af d. 3 decemb. [1763] / Tankar om det tusendåriga riket / Tankar wid fastelagen [1764] (ibid, 1960, s 6—24). — Förslag til en åker-academie / Oförgripelige tankar om storskiften / Försök om gärdesgårdar / Trägården / Fåre-aflen / Tankar om besparing af wed och torfmossar / Tankar om fururötter i torf-mossarne / Tankar om landt-manna-tiltag och näringsfång / Om gillen [1763] / Öconomiske tankar om kläde-moden (Halland och hallänningar 1959, tr 1960, s 16—65). — De sista i tre grupper uppräknade titlarna är omtryck i ungefärlig tidsföljd av H:s viktigare artiklar, först anon, sedan vanl sign, i Götheborgska magasinet 1759—62, Gbg, och [här med år] i dess forts Bihang af Gbgska magasinet 1763, Det nya vecko-bladet 1763 och Gbgska vecko-bladet 1764.

översatt: Den saliga Guds mannens D. Martini Lutheri lära om Christi dyra förlossningsverk.. . Götheborg 1748. (20), 138 s. [Jämte:] D. Martini Lutheri anderika predikan om Christi lidande ... 1521 .. . [Gbg] 1748. 21 s. [Nya anon uppl:] Fahlun 1840. 120 s. 2.-3. uppl 1843, 1849. 4. uppl Sthlm 1856. [5.-6. uppl:] Sthlm 1872. 90 s. Sthlm 1888. 80 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs konsistorii und skriv:er till K M:t 1748 o 1751, RA. Gbgs hm (1878—85, omtr 1948); A Sandklef, A H. Präst, pedagog, mångsidig förf (Varbergs mus, årsb 1958); dens, A H som skolman o teolog (ibid 1960); C* Syl-wan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); A Wiberg, Reformpedagoger 4: A H o några ur hans vänkrets (ÅSU 66. 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anund Hammar, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12509, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12509
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anund Hammar, urn:sbl:12509, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se