Meriter

Hammarberg, Lars Mauritz Fabian, f 20 jan 1871 i Finnboda, Sicklaö (nu Nacka), d 28 mars 1947 i Sthlm (Osc). Föräldrar: bokhållaren Lars August H o Emilia (Emma) Augusta Bordinghaus. Studier vid S latinlärov i Sthlm, praktiserade i trädgårdsmästaryrket vid Gränebo (Kalm) o Sävstaholm (Söd) 88—89, i Helsingfors stadsplanteringar 89—91, genomgick LA:s trädgårdsskola på Experimentalfältet 91—93, studerade trädgårdskultur, särsk anläggn:konst i England (hos trädgårdsfirman Hugh Low i Enfield, i Kew Gardens o Hyde Park, London), Frankrike (Jardin des Plantes, Paris, hos trädgårdsarkitekten E André) o Tyskland (hos fruktodlaren Nicolas Gaucher, Stuttgart) 94—98, stadsträdgårdsmästare i Åbo 98—06, i Sthlm 06—36, skattmästare i Sthlms Gartnersällsk 08—28, v ordf där 28—40, ordf i fören Sveriges stadsträdgårdsmästare 20—31 (därefter hedersordf), led av styr för Fören för dendrologi o parkvård 20—39, ordf i styr för Gartnerfonden 31—41. — LLA 17.

G 7 okt 00 i Sthlm (Hedv El) m Signe Margaretha Axberg^[1], f 8 maj 78 där (ibid), d 9 nov 62 där (Osc), dtr till sjökapten Johan Wilhelm A o Johanna Elisabet Bordinghaus.

Biografi

Mauritz H förvärvade en efter dåtida förhållanden gedigen och allsidig utbildning i trädgårdsfacket med särskild inriktning på trädgårdskonsten. Genom sina omfattande utländska resor och växlande anställningar fick han en god överblick över de offentliga prydnadsplanteringarnas och parkernas kvaliteter i England, Frankrike och Tyskland, och han fick sedermera tillfälle att genom studieresor följa den vidare utvecklingen på området. Särskilt var det dock lärotiden i England som satte spår i hans kommande verksamhet. Som stadsträdgårdsmästare i Åbo från 1898 företog han en grundlig omläggning och förbättring av de äldre parkerna och planteringarna, fortsatte redan påbörjade parkanläggningar och anlade nya sådana. Därjämte tillkom en ny reservträdgård med växthus, drivbänkar och plantskolor.

Då H 1906 utsågs till stadsträdgårdsmästare i Sthlm, blev han den andre i ordningen på denna post (efter Alfred Medin 1869 —1906). Han införde nya stilriktningar inom parkväsendet med början i Berzelii park, ursprungligen anlagd efter planer av trädgårdsarkitekten Knut Forsberg (bd 16), och han renoverade sedermera också delar av Vasaparken samt andra parker i centrala staden. När den s k Lärkstaden byggdes omkring 1910, utformade han planteringarna där samt omkring Engelbrektskyrkan i god samklang med den bergiga naturen. Liknande nyanläggningar utförde han sedan vid Skinnarviksbergen, Högalidskyrkan, Bergsunds strand, Vita bergen, Djurgårdsstranden förbi Nobelparken ut till Källhagen osv. När stadens ytterområden började bebyggas, gällde det att tillvarata ur natursynpunkt värdefulla delar. En av hans första uppgifter här var det centrala Bromma med Äppelviken och Smedslätten.

H lade grunden till den sociala utvecklingen av parkväsendet i Sthlm, som i sin tur inverkade även på andra städer i landet. Han hade blicken öppen för önskvärdheten av att göra parkerna mera tillgängliga för allmänheten, särskilt för barn och ungdom, genom rekreationsanläggningar av skilda slag, såsom lekplatser med lekredskap, plaskdammar, idrottsplatser, tennisbanor, skridskobanor, kälkbackar etc, allt i behaglig omväxling med blomsteranläggningar. Hans stora kärlek till naturen gjorde honom till en framstående landskapsarkitekt.

Författare

Henning Halldor

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några synpunkter i fråga om parkvård. [Rubr.] Sthlm 1922. 8 s. (Meddelande från Kungl. landtbruksakade-miens experimentalfälts trädgårdsavdelning, 19.) — Stockholms stads planteringar; en liten historik och några data. Föredrag vid sammanträde med föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare i Stockholm den 10 augusti 1930. [Rubr.] Västerås 1931. 6 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar av G[ustaf] L[ind] o Anton Johansson i Viola, tidn för trädgårdsodlingen i Sverige o art:ar i Sv trädgårdsföreningens tidskr.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Mauritz F Hammarberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12525, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Halldor), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12525
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Mauritz F Hammarberg, urn:sbl:12525, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Halldor), hämtad 2024-04-18.