Greta Hammarsten

Född:1896-03-22 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1964-07-17 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Läkare, Biokemist


Band 18 (1969-1971), sida 215.

Meriter

4 Hammarsten, Greta, f 22 mars 1896 i Sthlm (Maria), d 17 juli 1964 i Sthlm (Kungsh). Föräldrar: ingenjören Karl Henrik Vilhelm Norrbin o Gerda Constantia Mathilda Nordström. Elev vid Södermalms h läroanstalt för flickor ht 11, anställd vid Förs:ab Skandia i Sthlm 14—18, privatassistent vid Karol inst:s med kemiska institution 19—27, studier i mikroanalys vid univ i Graz 23, vetensk studier vid Carlsberg laboratorium i Khvn 21 mån 27, 28 o 30—31, inskr vid LU med dispens från studentex 18 mars 30, eo amanuens vid med-kemiska institutionen 1 april 30—30 juni 33, amanuens där 1 juli 33—30 juni 34, MK 1 sept 33, vik laborator i klinisk kemi vid med kliniken under olika perioder 36—40, disp 8 maj 37, assistent vid nämnda institution 1 juli 37—30 juni 38, ML 16 april 40, doc i medicinsk o fysiologisk kemi 23 april 40, MD 31 maj 40, allt vid LU, extra klinisk laborator vid Karol inst med tjänstgöring vid Serafimerlasarettets laboratorium 40—45, överläk vid Södersjukhusets kliniskt-kemiska laboratorium 45—62, doc i klinisk kemi vid Karol inst 1 febr 46.

G 4 aug 18(—28) i Sthlm (Sofia) m prof Einar H (H 3).

Biografi

Greta H var en pionjär och en central personlighet inom den kliniska kemin i Norden. Tidigt inriktad på analytisk kemi förstärkte hon sin utbildning med vistelse på Pregls mikroanalytiska laboratorium i Graz och på Carlsberglaboratoriet i Khvn hos S P L Sörensen och Kaj Linderström-Lang, samt genom samarbete med sin dåvarande make, Einar Hammarsten, vid Karolinska institutet. Vid Carlsberglaboratoriet framlade hon 1929 ett arbete om det njurstensbildande kalciumoxalatets olika kristallina former och dessas löslighet. Av praktisk betydelse blev hennes påvisande att magnesiumsalter underlättar lösligheten och minskar risken för konkrementbildning. Nästa stora analytiska arbete från samma laboratorium kom 1932 och handlade om lösligheten hos urinsyran och dess salter, näst kalciumoxalatet den viktigaste konkrement-bildaren i urinvägarna. Från professor Erik Widmarks medicinsk-kemiska institution i Lund utkom 1930—44 en serie högklassiga arbeten av H över sambandet mellan nutrition och njurstensbildning, sedan hon dä] påbörjat regelrätta akademiska studier. Kal ciumoxalatkonkrement i njuren framkallades hos råttor på en acidogen, oxalsyrerik och magnesiumfattig diet. En fullvärdig diet rik på vitaminer och med lämplig kalcium-och magnesiumhalt kunde åstadkomma upplösning av konkrementen.

I ett stort antal skrifter betonades vikten av en adekvat vitamin- och kalcium-magnesiumhalt i den mänskliga kosten till förebyggande av konkrementbildning i urinvägarna. H:s gradualavhandling om Calciumoxalat als Steinbildner i den Harnwegen (1937) är till form och innehåll ett klassiskt arbete, som 20 år senare för henne medförde det hedrande uppdraget att skriva kapitlet om Calcium oxalate stones i Arthur J Butts handbok om Etiological factors in renal lithiasis 1956. I Kvinnans egen läkarbok, 1950, skrev H en elegant och saklig artikel på 25 sidor om Vår föda och hälsa.

Efter överflyttningen till Serafimerlasarettet 1940 och senare till Södersjukhuset i Sthlm som föreståndare för kliniskt-kemiska centrallaboratoriet hopades andra kliniska arbets- och forskningsuppgifter. Under H:s energiska ledning expanderade det kliniska centrallaboratoriet på Södersjukhuset och blev ett naturligt centrum för betydelsefulla delar av sjukhusets vetenskapliga aktivitet. Intresset för njurstenssjukdomarna hölls fortfarande levande inte minst genom kontakten med sjukhusarbetet. Blod- och leversjukdomar kom närmast i ordningen och senare även den reumatiska arthriten. H:s intresse för cellbilden i benmärgs- och andra punktat gjorde henne till en anlitad expert på blodsjukdomarnas område. I samarbete med svenska och danska kolleger utförde hon 1950—53 en serie experimental-fysiologiska arbeten, som klart visade, att degenerativa leverförändringar med återverkan på blodbilden, som utvecklas efter underbindning av gallgången, kan mildras eller förebyggas, om djuret bär på levande foster, lever i parabios med artegen individ eller tillföres extrakt på mjälte.

Vid sidan av den här i korthet skisserade experimentella forskningen gjorde H en insats av mycket stora mått. Med hennes intresse för analysteknik och mot bakgrunden av dagssituationen, när de första kliniskt-kemiska laboratorierna i modern mening började inrättas, närmast i Gbg, Örebro och på vissa Sthlmssjukhus, låg det nära till hands att hon till ledning för kollegerna skulle sammanställa de förefintliga analysmetoderna. 1947 utkom också Kliniskt-kemiska analysmetoder på 630 sidor ingående i serien Klinisk Kemi utgiven av Astra, Södertälje. Samtliga analysförfaranden var kontrollerade av henne själv och endast i specialfall av medarbetare. Tack vare hennes gedigna utbildning, höga krav på exakthet och stora arbetsförmåga blev arbetet ett standardverk för laboratorierna i Norden. 1955 kom en utvidgad andra upplaga, nu med nya metodologiska bidrag från ett trettiotal kolleger. I ett appendix 1957, Laboratorieprov, ägnades dessutom kapitel åt antikoagulationsterapi, vätskebalans, cystinuri och B12-analys.

Genom sin vilja och förmåga till samarbete, sin beläsenhet och villighet att uppta och pröva nya metoder och frågeställningar blev H en stor tillgång för den krets av studenter och forskare, som slöt sig kring henne såväl under tiden i Lund som vid Södersjukhuset i Sthlm. Hon karakteriseras av en medarbetare som »en personlighet med en ovanlig och specifik profil, vital, stimulerande, effektiv på ett för henne alldeles speciellt sätt, vänfast och hjälpsam».

Författare

Erik Jorpes



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En enkel metod att titre-ra ammoniumfosfomolybdat. [Rubr.] [Khvn 1927 (omsl).] 7 s. ([Omsl:] Meddelelser fra Carlsberg Laboratoriet . . ., Bd 17, nr 5.) —¦ Om calciumoxalat och dess löslighet vid närvaro av oorganiska salter med speciell hänsyn till uppkomsten av oxaluri. [Rubr.] [1929.] 80 s. (Ibid, nr 11.) — Urinsyrans och de primära alkaliuratens löslighet i vatten och saltlösningar vid 37° med speciell hänsyn till sedimentbildningen i urinvägarna. [Rubr.] [1932.] 64 s. (Ibid, Bd 19, nr 7.) — Experimentelie Herstellung von Harnwegkonkre-menten aus Calciumoxalat. [1]—2. 1 (FS, Förhandlingar, bd 4, 1934, Lund 1934—35, s 215—226 = nr 23, 1934; även sep, 12 s). 2. Calcium-, Magnesium- und Phosphorbi-lanz (ibid, bd 6, 1936, s 185—192 = nr 18). — Diätetische Therapie gegen Galcium-oxalatsteine in den Harnwegen (ibid, bd 7, 1937, tr 1936—38, s 37—39 = nr 4, 1936). —¦ Calciumoxalat som stenbildare i urinvägarna (Nordiska (19. skandinaviska) natur-forskarmötet i Helsingfors den 11—15 augusti 1936, Hfors 1936, s 541—543). — Eine experimentelle Studie iiber Calciumoxalat als Steinbildner in den Harnwegen. Speziell mit Riicksicht auf die Bedeutung des Magnesiums. [Akad avh.] Lund . . . 1937. 155 s. (LUA, N F, avd 2, bd 32, 1936, nr 12 = FSH, N F, bd 47, nr 12.) — Harnsäuresteine und Harn-pH (Comptes rendus des travaux du Laboratoire Carlsberg, Serie chimique, vol 22, Khvn 1938, s 193—198). — Uber die experimentelie Erzeugung von Harnsteinen an der Ratte unter Azidose mit besonderer Beriicksichtigung der Harnsäure- und Urat-steinbildung. Lund . . . 1941. 28 s. (LUÅ, N F, avd 2, bd 36, 1940, nr 16 = FSH, N F, bd 51, nr 16; tills med L Lundgren.) — Ein fall von Koloquinten-Vergiftung (Sammlung von Vergiftungsfällen . . ., Bd 12, Berlin 1942, s 107—110; tills med G Lindgren). — Die Zuchtung von Ratten und Mäusen fur Ver-suchszwecke (Zentralblatt fiir Bakteriologie, Parasitenkunde und Infektionskrankheiten, Bd 150, Jena 1943, s 86—96). — Föda och hälsa (Svenska Röda korset 1944, Sthlm, s 85—90). — The formation of the nucleus of stone in the urinary passages (The journal of pathology and bacteriology, 57, 1945, Edinburgh, s 375—378). — Kliniskt-kemiska analysmetoder (Kliniska laborationsmetoder, Södertälje 1947, s 297—729; tills med flera förf; ingår omarb i 2. uppl, d 5: Klinisk kemi, Södertälje (tr Sthlm) 1953, s 17—633; senare uppl se nedan). — Effect of a spleen extract on experimentally produced liver fi-brosis with macrocytosis. Khvn 1950. 75 s. (Acta physiologica Scandinävica, vol 22, Suppl 77; tills med L Goldberg, O Hellström, G Lindgren & C Munk Plum.) — Vår föda och hälsa (Kvinnans egen läkar-bok, Sthlm 1950, s 188—213). — On calcium oxalate stones (A J Butt, Etiologic fac-tors in renal lithiasis, Springfield, 111, 1956, s 89—109). — Laboratorieprov. Kliniskt-kemiska och hematologiska analyser. [Föret: 3. uppl; tidigare uppl stencil.] Sthlm (tr Södertälje) 1957. 152 s. (Kliniska laborationsmetoder, d 7; tills med flera förf.) [Senare uppl se nedan.] — Medical management of oxalate stones (A J Butt, Treatment of urinary lithiasis, Springfield, III, 1960, 4:o, s 366—371). — Vidare medarb i: Acta medica Scandinavica 1928, 1943, 1945, 1948, 1954, 1957, Sthlm, Skandinavisches Archiv fur Physiologie 1931, 1936—38, Berlin & Leipzig, forts: Acta physiologica Scandinavica 1944, Sthlm, Nordisk medicinsk tidskrift 1931, 1933, Sthlm (tr Upps), forts: Nordisk medicin 1939^-0, 1942—44, 1946 —47, 1950, 1952—54, 1956, 1958, Hfors & Sthlm, Medicinska föreningens tidskrift 1938, 1941, 1949—50, Sthlm, Svenska läkartidningen 1941—43, 1946, 1949—50, 1953, Sthlm, Archives internationales de pharma-codynamie et de thérapie 1952—53, Gand, Opuscula medica 1956—59, Sthlm, The Scandinavian journal of clinical laboratory investigation, Suppl 31, 1958, Suppl 69, 1963, Oslo . . ., Acta rheumatologica Scandinavica 1959—60, Sthlm.

Redigerat: Kliniska laborationsmetoder. 2. uppl. D 1—8. Södertälje (tr Sthlm) 1953— 61. 1. 1953. 134 s, 1 pl-bl. 2.—[4.] tr 1953, 1956, 1959. 2. 1953. 245 s, 2 pl-bl. 2. tr

1955. 3. 1953. 118 s. 2. tr 1954 [3. uppl] 1959. 4. 5. omarb uppl 1954. 128 s. [Ny tr]

1956. 5. 1955. 755 s, 2 pl-bl. 6. 1957. 100 s. 7. [3. uppl.] 1957. 152 s 8. 1961. 63 s, 2 pl-bl (Huvudred.) [1. uppl, motsv d 1—5, Södertälje 1947. D 6—8 och de ej redovisade tidiga uppl har förut varit stencilerade eller ingått i annan vol. Nya uppl (ev endast titelbl) från 1961 på nytt förlag ngt oegentligt numrerade.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersärab:s för rikets univ arkiv. Avgjorda ärenden. Lund, 1940, vol 1, RA.

Karol med-kir inst:s hist 1910—1960, 2 (1960); LUM 1939 (1940).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Greta Hammarsten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12555, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Jorpes), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12555
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Greta Hammarsten, urn:sbl:12555, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Jorpes), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se