Nils Hansson

Född:1867-03-08 – Tottarps församling, Skåne län
Död:1945-03-19 – Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm)

Agronom, Jordbruksminister


Band 18 (1969-1971), sida 269.

Meriter

1 Hansson, Nils, f 8 mars 1867 i Tottarp (Malm), d 19 mars 1945 i Djursholm. Föräldrar: lantbrukaren o landstingsmannen Hans H o Bengta Nilsdtr. Studier vid Hvilans folkhögskola 83—84, vid dess lantmannaskola 85—86, extra lär där 93—95, bitr lär vid praktiska övningarna i geodesi o kartritn vid Alnarps lantbruksinst 95—97, agronomex där 20 okt 96, ord lär vid Hvi-lans lantmanna- o folkhögskola 1 nov 96— 07, föreståndare för kontrollassistentkurser där 00—07, överkontrollant för Malmöhus läns kontrollfören:ar 01—07, ordf i Sveriges lantbrukslärarefören 05—13, led av kommittén för den lägre lantbruksundervisn:s omorganisation juni 07—dec 08, förest för hus-djursavd vid Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 13 sept .07— 31 dec 32 (led av anstaltens styr 28—37, ordf från 35), prof:s n h o v 14, led av folk-hushålln:kommittén 17—19, ordf i produktionskommittén dec 17—juni 18, i statens odlingskommitté april 18—nov 22, led av kommittén ang den statliga spannmålsregleringens avveckling febr—april 19, statsråd o chef för jordbruksdep 27 okt 20—okt 21, led av kommittén ang inrättande av fasta försöksgårdar nov 20—juni 25, av styr för Ultuna lantbruksinst 24—33, ordf för statens inst för rasbiologi 25-—28, för LA:s lantbruksavd 27—32, led av styr för Inst för husdjursförädling 28—37, av lantbruks-högskolekommittén 31—32, av styr för lant-brukshögsk 32—36. — LLA 05 (HedL 21, v preses 32—35, preses 35—37), LFS 18, fil hedersdr vid LU 27 sept 18, Iqml 32.

G 10 april 91 i Tottarp m Cecilia Håkansson, f 29 nov 67 där, d 2 okt 49 i Djursholm, dtr till lantbrukaren Ola H o Elsa Larsdtr.

Biografi

Först efter flera år som lantbrukare på egen gård kunde H börja sina egentliga studier och sitt forskningsarbete. Fastän inte högskoleutbildad blev han en av våra internationellt mest kända jordbruksforskare.

Under de 11 år H verkade som lärare vid Hvilans lantmanna- och folkhögskola efter avlagd agronomexamen, fördjupade han sina kunskaper genom självstudier och studieresor, samtidigt som han började sin författarverksamhet. Han uppehöll nära kontakt med dansk animalieproduktion och med Forsogslaboratoriet i Khvn. Efter danskt mönster organiserade han 1898 den första sv lokalföreningen för kontroll av kornas mjölkavkastning och mjölkens fett-halt (Hvilans kontrollförening). Nya föreningar bildades sedan i rask följd i olika delar av landet. 1901—07 var H överkontrollant för Malmöhus läns kontrollföreningar och författade årsredogörelserna för dessa. Fodertabeller utarbetades, där de olika fodermedlens värde angavs i foderenheter. Han ordnade kurser för utbildning av kontrollassistenter och utgav handböckerna En lönande ladugårdsskötsel (1904) och Kontrollföreningarnes arbetsfält (1905), vilka fick mycket stor spridning inte endast i Sverige utan även i grannländerna. 1905 erhöll H av Lantbruksakademin första pris för en tävlingsskrift om Nötboskapens rätta utfodring och vård. S å började han utföra utfodringsförsök med mjölkkor enligt den av N J Fjord vid Forsogslaboratoriet utformade gruppmetoden. H höll nära kontakt även med den tyska husdjursforskningen. De första studieresorna till Tyskland 1900—01 hade huvudsakligen praktiskt syfte, men sommaren 1908 besökte han de ledande institutionerna och forskarna på utfodringslärans område för att studera deras arbetsmetoder och resultat. Av stor betydelse för hans senare verksamhet blev särskilt vistelsen vid försöksstationen i Möckern, där O Kellner utförde respirationsförsök med nötboskap för att bestämma djurens energiomsättning vid gödning.

H tillträdde 1 aug 1908 befattningen som föreståndare för avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering vid den nyinrättade Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Arbetet där inriktades närmast på att bestämma fodervärdet hos de i vårt land vanligen använda fodermedlen och att utarbeta utfodringsnormer för olika slag av husdjur. Fodermedlens kemiska sammansättning och smältbarhet undersöktes, och deras effekt studerades i gruppförsök med hästar, nötkreatur, får och svin. På grundval av detta arbete utformades »den skandinaviska foderenheten», som avsåg att vara ett mått på fodrets helhetsverkan för djurens underhåll och produktion. Vid sammanträde i Khvn 1915 med nordiska forskare på utfodringslärans område antogs ett av H framlagt förslag, att fodervärdet hos ett kilo normalt korn skulle utgöra enheten vid fodermedelsvärderingen. 1913—16 fullbordade H sin stora Handbok i utfodringslära, och sistnämnda år utkom även första upplagan av boken Husdjurens utfodring och vård, vilken ingick som del 3 av Husdjurslära för de lägre lantbruksläroverken och översattes till sex främmande språk.

De närmast följande åren togs H:s arbetskraft alltmer i anspråk för allmänna värv: 1917 blev han ledamot av folkhushållnings- kommissionen och ordförande i dess produktionskommitté samt senare även i statens odlingskommitté (1918—20) och 1920 —21 var han jordbruksminister i De Geer— von Sydows ministär. Sedan H därefter återgått till Centralanstalten vidtog en ny period av intensiv forsknings- och författarverksamhet. Avkastningskontroll inom svinaveln organiserades 1923, betesförsök och beteskontroll utfördes, undersökningarna över fodermedlens näringsvärde och husdjurens näringsbehov fortsattes, och studier över olika metoder för ensilering och artificiell torkning av foderväxter samt över olika mineralämnens och vissa vitaminers betydelse i djurnäringen påbörjades.

Trots de begränsade resurser, som stod till förfogande vid Centralanstaltens husdjursavdelning, utfördes där under H:s ledning ett banbrytande arbete av mycket stor betydelse för animalieproduktionens utveckling i vårt land. H hade en ovanligt säker blick för vad som var praktiskt tillämpbart och värdefullt. Han sovrade den teoretiska kunskap som fanns på utfodringsområdet, sammanställde den med egna försöksresultat och praktisk erfarenhet och utformade på denna grundval fodermedelsvärdering och utfodringsnormer på ett för praktiken mer fruktbringande sätt än någon annan gjort före honom. Den skandinaviska foderenheten har under ett halvt sekel tillämpats i alla de nordiska länderna, och där fyllt en mycket betydelsefull uppgift. Hans fackkollega vid Norges lantbrukshögskola, professor Knut Breirem, skrev i en nekrolog: »N H har i det hele tatt en stor del av aeren for husdyrsbrukets hoye standard i de nordiske land». Som läroboksförfattare och föreläsare var H en mästare i att uttrycka sig klart och intresseväckande, och på lantbruksundervisningens utveckling i vårt land nedlade han ett mycket förtjänstfullt arbete. Under de 25 år han verkade vid Centralanstalten publicerade han 60 av dess försöksmeddelanden, varav 15 tillsammans med annan författare. Härtill kommer ett stort antal vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar i sv och utländska tidskrifter samt de förut omnämnda handböckerna. Ingen annan samtida sv jordbruksforskare torde ha haft en större läsekrets än H inom eller utom landet. — Sin utveck- ling och gärning som husdjursforskare och i det allmännas tjänst har H själv beskrivit i memoarboken Sextio år i lantbrukets tjänst.

Författare

Ivar Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s papper i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hemmansägarnes ställning i samhället. Sthlm 1895. 32 s. (Svenska spörsmål, 22.) — Föreläsningar i kemi vid Hvilans landtmannaskola. Lund 1898. 56 s. — Anvisning till landtbruksbokföring för mindre och medelstora gårdar. Lund (tr Malmö) 1898. 4:o. 72 s. (Tills med L Holmström.) — Handledning för kontrollassistenter och föreningsmedlemmar. Lund (tr Malmö) 1901. 53 s. — Redogörelse för Malmöhus läns kontrollföreningars verksamhet 1900 —1901 (—1907). Malmö 1901 (—07). 31, 69, 54, 69, 88, 110, 153 s. — En lönande ladugårdsskötsel, dess planläggning och ledning. 1—3. Malmö 1904. 1. Afvelsarbetet. 38 s. 2. Utfodringen. 41 s. 3. Stallvården. 52 s. Även: Hufvuduppl 1904. 122 s. 2. uppl 1905. 136 s. 3. omarb o tillök uppl 1907. 184 s. Även: d 1—2. 52, 136 s. 4. d:o uppl Sthlm (tr Malmö) 1911. 220 s. Även d 1: 64 s. [D 2 = Nötboskapens rätta utfodring . . ., 3. uppl, se nedan.] 5. d:o uppl 1916. 248 s. [D 2 se nedan.] 6.-7. omarb uppl Sthlm 1924, 1927. 202 s. D 2: Nötboskapens utfodring och vård. 8. helt omarb uppl 1935. 197 s. Finsk övers 1909. — Kontrollföreningarnes arbetsfält. Handledning för föreningarnes medlemmar och assistenter. Malmö 1905. 124 s. 2. tillök uppl Sthlm (tr Malmö) 1910. 197 s. 3. uppl 1915. 247 s. 4. helt omarb uppl Sthlm 1926. 166 s. (Tills med Jöns Nilsson.) 5. uppl omarb o utg av J Nilsson o H Ryde 1932. 189 s. Finsk övers 1908, rysk 1911. — Sockersnitselns fodervärde för mjölkkor. Föredrag . . . Halmstad 1906. 20 s. — Nötboskapens rätta utfodring och vård. Af Kungl. landtbruks-akademien med lsta pris belönad täflingsskrift. Malmö 1906 [omsl: även 1907], 100 s. (Småskrifter i landtbruk, 15.)

2. uppl 1908. 3. uppl Sthlm (tr Malmö)

1911. 112 s. [= En lönande ladugårdsskötsel ... 2, 4. uppl.] 4. uppl 1916. 130 s. [= D:o, 5. uppl.] Finsk övers 1908. — Vårt minsta jordbruk och dess främjande. 1—2. Sthlm 1906. 1. 11 s. (Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till n:o 4 af ljus-bildserier i jordbruksfrågor . . . [rubr].) 2. 14 s. (Ibid, 5.) — Die jetzigen Futterungsnormen fur Milchkiihe (Fiihlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg 57, 1908, Stuttgart, s 430— 443). — Wert der Zuckerschnitzel bei der Fiitterung von Milchkiihen, Pferden und Schweinen (ibid 58, 1909, s 753—775). — Wert der Sojakuchen und des Sojamehls bei der Fiitterung von Milchkiihen (ibid 59, 1910, s 49—63). — Beitrag zur Kenntnis des Wertes der Melasse und der Torfmelasse bei der Fiitterung von Arbeitspferden (ibid, s 761—776). — Hat die Trockensubstanz verschiedener Futterriiben denselben Futter-wert? (ibid 60, 1911, tr 1912, s 297—313).

— Vår svenska svinskötsel, dess planläggning och ledning. [1—2.] Sthlm 1911. 1. Afvels-arbetet. IV, 54 s. 2. Svinens utfodring och vård. VI s, s 55—132. 2. öfversedda uppl så.

3. helt omarb uppl 1924. 137 s. 4. omarb uppl 1927. 140 s. 2. tr 1930. — Katalog öfver Centralanstaltens husdjursafdelnings utställning vid 21. allm. svenska landtbruksmötet i Örebro 1911 ... Sthlm 1911. 22 s. — Der verschiedenartige Einfluss der Futtermittel auf die Milchabsonderung und Fettproduk-tion der Kiihe (Fiihlings . . . Zeitung 61,

1912, s 337—351). — Handbok i utfodringslära. D [1]—3. Sthlm 1912[—16]. 1. Djurnäringens allmänna grunder. [1913.] II, 192 s. 2. Fodermedlen. [1915.] VII s, s 193— 460, XXXII s. 3. Husdjurens utfodring. 1916. XIV s, s 461—720. [Med vissa uteslutn och ny tit:] Handbok i utfodringslära för den praktiske landtmannen och landtbruksläro-verken. Sthlm 19[12—]16. XIV, 720 s. (Landtbrukets bok, d 5: Handbok i nötkreaturs-, får-, get- och svinskötsel, 3.) — Kann man mit ökonomischem Vorteil den mittleren Fettgehalt der Milch erhöhen? (Fiihlings . . . Zeitung 62, 1913, s 697—721, 758—772).

— Futtereinheiten und Stärkewert (ibid 63, 1914, s 41—53). — Några resultat från verksamheten vid Centralanstaltens husdjursavdelning jämte katalog över avdelningens utställning vid baltiska utställningen i Malmö år 1914. Sthlm 1914. 38 s. Tysk övers Sthlm så. — Arbetshästarnas utfodring enligt de senaste årens undersökningar och erfarenhe- ter. Sthlm 1915. 57 s. — Siebenjährige Fiit-terungsversuche bei Arbeitspferden (Fiihlings . . . Zeitung 65, 1916, s 289—315). — Husdjurslära för de lägre lantbruksläroverken. D 1—3. Sthlm 19[15—]16. VIII, 456 s. (Tills med L Nanneson.) 1. L Nanneson, Husdjurens anatomi . . . 1915. 100 s. 2. Husdjurs-aveln. 1916. S 101—230. (Tills med L N.)

3. Husdjurens utfodring och vård. 1916. VIII s, s 231—456. 2. omarb uppl 1918. IV, 464 s. 3. omarb uppl 1922. VIII, 458 s. [S 233—403, 440-^-56 utg sep med tit Husdjurens utfodring, dess . . ., 1922, se nedan.]

4. omarb uppl 1928. XI, 507 s. [Senare uppl omdisponerade:] D 1—2. 2. Husdjurens utfodring och vård. Dess teoretiska grunder och ekonomiska genomförande.

5. omarb uppl 1935. IX, 283 s. 6. omarb uppl 1938. XI, 300 s. 2. tr 1943. [Senare uppl ej av H.] — Några utfodringsförsök inom Västernorrlands län. Föredrag vid lantbruksmötet i Örnsköldsvik den 7 juli 1916. Örnsköldsvik 1917. 12 s. — Den animala produktionen under kristiden. Föredrag vid instruktionskurs för föreläsare den 11 januari 1918. Sthlm 1918. 16 s. (Folkhushållnings-kommissionens upplysningsavd.) — De första stegen mot självförsörjning. Några reflektio-ner . . . Sthlm 1918. 12 s. (Ibid, utkom även som bilagor till Aftonbladet och Vernamo-posten; även som Statens odlingskommittés småskrifter, 1.) — Vår animala produktion under kristiden. Produktionskommitténs betänkande den 25 maj 1918. Sthlm 1918. 42 s. (Produktionskommitténs skriftserie, 7.) — Arbetsuppgifter för kristidens odlingsorganisation. Inledningsföredrag vid Sveriges landt-brukslärareförenings årsmöte den 18 mars 1919 (Handlingar till Landtbruksveckan år 1919..., Sthlm 1919, s 183—198; även sep, 16 s = Sveriges lantbrukslärareförening, meddelande n:o 13). — Husdjurens utfodring, dess teoretiska grunder och ekonomiska genomförande. Sthlm 1922. VII, 192 s. 2. omarb o utvidg uppl 1928. VII, 244 s. [Senare uppl, se ovan Husdjurslära ... 2, 5.—6. uppl.] Tysk övers 1926, 1929, polsk 1927, 1938, estnisk 1928, lettisk 1934, sp 1934, ital 1939. — Vilka reformer i mjölkkornas utfodring äro nödvändiga för åstadkommande av en fullt tillfredsställande avkastning (Svenska mejeritidningen 1925, Malmö, s 357—361, 363— 369; även sep, 23 s). —¦ Regleringen av husdjurens mineralbehov. [Rubr.] Sthlm 1925. 16 s. (Sveriges allmänna landtbrukssällskaps skrifter, 28.) — Der Bedarf der Milchkuhe an Produktionsfutter (Zeitschrift fiir Zier-zttchtung und Ziichtungsbiologie, Bd 5, Berlin 1926, s 295—312). — Leistungskontrolle in der schwedischen Schweinezucht (ibid, Bd 10, 1927, s 341—376). — Nahrungsbedarf der Eier legenden Huhner (ibid, Bd 13, 1929, s 161—191). — Bestrahlungs- und Futterungsversuche mit Klicken (ibid, Bd 15, 1929, s 29—48). — »The nutritive require-ments of milk-cows in relation to the com-position of milk produced» ([8.] WorkTs dairy congress — 1928 . . . Report of proceed-ings. . . June 26th — July 12th, [London 1928,] s 190—197). — Zusammensetzung und Futterwert der Tapiokawurzeln (Die Tierer-nährung, Bd 1, Leipzig 1929, s 369—387; tills med Sven Bengtsson). — Welchen Ein-fluss hat der Zerkleinerungsgrad und das Einweichen von Mais auf die Verwertung desselben bei der Fiitterung von Mastschwei-nen? (ibid, s 556—562). — Der Eiweissbe-darf des Mastschweines durch praktische Fiitterungsversuche beleuchtet (ibid, Bd 2,

1931, s 27—69; tills med S Bengtsson). — Fortgesetzte Untersuchungen iiber den Ein-fluss der Futtermittel auf die Konsistenz der Butter (Biedermanns Zentralblatt fiir Agri-kulturchemie . . ., Abt B: Tierernährung, Bd 3, 1932, s 352—391; tills med N Edvin Olofsson). ¦— Die Bedeutung des Eisens fiir die Entwicklung des Spanferkels (ibid, Bd 4,

1932, s 377—384; tills med N E Olofsson). — Versuche in Schweden iiber die giinstigste Zeit fur den Ffeuschnitt (ibid, Bd 8, 1936, s 499—508). — Sextio år i lantbrukets tjänst. Minnesanteckningar. Sthlm 1941. 290 s. — 60 st Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, 1909— 32, o 27 st av dess Flygblad, 1909—25, Sthlm, o a smärre skrifter. 1901—43 ett stort antal art i: LA:s handl o tidskr, Sthlm (främst nekrologer), Tidskrift för landtmän o dess Annonsblad, Lund, Landtmannen, Linköping, Handlingar till Landtbruksveckan, Sthlm, Svenska betes- och vallföreningens årsskrift, Uppsala, samt Nordisk Jordbrugsforsk-ning, Khvn, o annan nordisk fackpress; härav mycket även sep. Titlarna till stor del anförda i H:s Sextio år i lantbrukets tjänst, s 284—287, före 1918 i Inbjudning till filosofie doktorspromotion ... 27 september 1918, Lund 1918, s XXXVIII f. — Medred för Landtmannen, årg 17—28, 1906—17, o Landtmannens månadsblad 1908—09, Linköping.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 13 sept 1907, nr 10, RA.

S Andersson, Alnarps matr 1862—1933 (1935), s 190 f; Inbjudn till fil drsprom . . . [Lund] den 27 sept 1918 (1918); I Johansson, N Pl. Minnesteckn (LA:s tidskr 1945, s 81—86); nekr:er över H 1945 i Lantmannen, s 278, Dansk Landbrug, s 105, Norsk Landbruk, s 110, Nord Jordbruksforskn, s 41—43.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Hansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Johansson), hämtad 2020-05-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12595
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Hansson, urn:sbl:12595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Johansson), hämtad 2020-05-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se