A Stig (Jules Sylvain) Hansson

Född:1900-06-11 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1968-10-29 – Italien (i Castiglione della Pescaia)

Kompositör


Band 18 (1969-1971), sida 268.

Meriter

Hansson, Axel Stig (Jules Sylvain), f 11 juni 1900 i Sthlm (Hedv El), d 29 okt[1] 1968 i Castiglione della Pescaia, Italien. Föräldrar: skådespelarna Axel Mauritz H o Sigrid Valborg Holmlund. Elev vid Lundsbergs internatskola, vid MA (pianoklassen) vt 18—vt 20, studerade kontrapunkt o komposition vid Musikhögsk i Weimar 20—22, kapellmästare hos Karl Gerhard 25—28, drev musikförlaget Edition Sylvain i Sthlm 28 (ab från 29 sept 36)—54, kompositör vid Sv Filmindustri 37—4-5. — Ogift.

Biografi

Efter studier vid Lundsbergs internatskola blev Stig H våren 1918 elev i pianoklassen vid Musikaliska akademin, där han studerade i två år för att senare fortsätta musikstudierna vid Musikhögskolan i Weimar. Han kom efter hemkomsten till Sthlm att intressera sig för den nya schlagermusik, som växte fram i 1920-talets början. Hans idol var, har han berättat, den franske viskompositören Maurice Yvain. När han skulle välja sin främsta pseudonym, hämtade han denna ur Nordisk Familjebok, där han fann en skulptör med förnamnet Sylvain. Det lät nästan lika som Yvain och fick duga som efternamn. Förnamnet tog han efter sin ungdoms favoritförfattare Jules Verne.

Sin första schlager, Det är den dagliga dosisen som gör'et, skrev H med text av Svasse Bergkvist till Mosebacke teaters revy 1924, en visa ägnad det då berömda »Kruschen-saltet». Den slog direkt och såldes i hela 60 000 notexemplar. Följande år tog han anställning som restaurangmusiker på Feiths konditori i Sthlm, och det var här han upptäcktes av Karl Gerhards kapellmästare Pierre Nymar, som behövde pianisthjälp för revyn Allt i gala på gamla Folkan.

En fruktbar kontakt blev vid denna tid även den kände revyartisten och textförfattaren Karl-Ewert (Kristensson), och samarbetet med denne utlöste bl a schlagern nr 2 Bor du hemma hos din mamma, väl mottagen på Hodells Folkets husrevy 1925. Senare inledde paret Sylvain—Karl-Ewert en s k ny musikepok, då de skrev den första ljudfilmsschlagern i Sverige, Säg det i toner till filmen med samma namn (1929). Denna schlager blev på senare år hans »signaturmelodi». Han upptäcktes även av Ernst Rolf, och bland hans första melodier för denne kan nämnas Jag är ute när gumman min är inne, som blivit en verklig evergreen.

Hos Karl Gerhard, hos vilken H verkade som kapellmästare 1925—28, kom hans musikaliska talang och uppslagsrikedom att blomma på allvar och succémelodierna följde tätt: Nu ska vi vara snälla, Hurra vad jag är bra, Vi är soldater i samma armé, Han är ett bedårande barn av sin tid och framför allt Karl Gerhards kanske bästa visa En doft ifrån den fina världen. Och det hände inte sällan att det var Sylvain som kom med den ursprungliga refrängidén.

Tack vare H kunde Sven-Olof Sandberg 1927 göra sin entré i Sveriges Radio med en Sylvain-vals, Vintergatan, som Sandberg satt text till. Därmed var den senares lycka gjord, ty valsen blev ett efterhängset örhänge. Samarbetet medförde många nya visor, bland dem När bröllopsklockor ringa.

1928 bildade H ett eget musikförlag för att få bättre ekonomiskt utbyte av sin talang. Förlaget fungerade till 1954.

Det var H som — mest på skämt — födde den djärva idén att Lehárs Glada änkan skulle framföras med Gösta Ekman och Zarah Leander i huvudrollerna. Men Ekman tog fasta på uppslaget, H engagerades som arrangör och kapellmästare, och 1932 framfördes Änkan i sin nya version på Sthlms konserthus och gjorde stor succé. Ett ambitiöst försök blev operetten Zorina, som 1943 spelades på Operan och mottogs med blandad press. Men den var inte hans första operettskapelse. Under vistelse i Wien 1935—37 skrev han bl a Sonne auf Capri, som uppfördes 1938 i Tyskland. Ytterligare en operett, Sans-Géne, presenterades på Stora teatern i Gbg 1945. Efter hemkomsten från Wien knöts H fast som schlagerfabrikant till Sv Filmindustri. En lång rad filmmelodier av märket Sylvain flödade fram under krigsåren, bland dem Tangokavaljeren och Räkna de lyckliga stunderna blott. Även som filmförfattare åstadkom han flera bidrag i den lätta komedigenren.

H var emellertid en orolig ande, och 1945 flyttade han till Fidjiöarna, där han stannade som bananodlare till 1952, då en tornado förstörde skörden. De följande åren betydde ett evigt kringflackande. Ett år på Nya Zeeland, kortare perioder i Sverige, flera resor runt om i världen. 1959 förvärvade han en gammal spansk bondgård på Mallorca nära byn Randa uppe i bergen, där han startade en fårfarm, odlade oliver och apelsiner men även fungerade som älskvärd musikvärd för turister. Inte sällan gjorde han sv gästspel, bl a med Karl Gerhard, underhöll radiolyssnarna som »schlagerkavaljer» och turnerade landet runt med sångpartnern Mari Ade. Men han tröttnade också på Mallorca (1967). Nästa anhalt blev Kanarieöarna, men försöket att etablera sig där i hotellbranschen slog illa ut. Vid sin död var han bosatt i den lilla italienska kuststaden Castiglione della Pescaia nära svensksemesterorten Riva del Sole.

H var en särling som hade svårt att anpassa sig till det moderna livet. Han tyckte illa om all offentlighet och övervann blott med möda en viss skygghet inför sin publik. Han var oerhört produktiv. Många av hans melodier har blivit evergreens, men själv hade han måttlig respekt för vad han åstadkommit.

Författare

Uno Asplund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Utöver ovan anförda kompositioner kan nämnas: Beate-Christine, Det gör gumman me' o Finns det flickor, ja då finns det kyssar (samtl till Ernst-Rolf-revyer) samt I de ökända kvarteren, »Terracotta», Hans lilla handarbete är bedårande o Tack ska du ha (samtl för Karl Gerhard). Hos Stim finns 837 verk registrerade för H o hans 27 pseudonymer: Jules Sylvain, Einar Björke, Boucher, Willy Bramsen, Broby-Pelle, Brown & Ehrlich, Bengt Garlberg, J Enrico, Stig Hammar, Sigurd Hannel, Otto Herrman, Jack Johnson, Sven Landahl, Jean Larento, »Larsson i Hult», Nic Lauton, Peter Lebedjeff, Lee, Franck, Jim Mc Coy, Ted Mc Louis, Edvard Reimer, Segnitz, Stephen Sinclair, Tomphson & Bright, Eugen Widman, Vaclav Zerol. — I Åhléns förf :lex tillskrivs H på okända grunder någon del i »Anna Lans, roman av George Mårtens», Sthlm 1943. Denna är en bearbetning av ett filmmanus av P Baudisch o A Schtitz.

Källor och litteratur

Källor o litt: GHT:s klipparkiv, Sv kompositörers av populärmusik arkiv, Sthlm, o register hos Stim, Sthlm.

Sv konstnärer ... (1943); Väd 1967. — Nekr:er i dagspressen.

Gjorda rättelser och tillägg

<span style="font-size: 14px; line-height: 21px;"><p>1. Felaktig uppgift i tryckta utgåvan (se bd 18, s 258), här rättad.</p></span>, 2013-03-13


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Stig (Jules Sylvain) Hansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Asplund), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12600
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Stig (Jules Sylvain) Hansson, urn:sbl:12600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Asplund), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se