Truls Johan Hartelius

Född:1818-02-15 – Hemmesdynge församling, Skåne län
Död:1896-07-23 – Sandhems församling (R-län), Skaraborgs län

Läkare, Gymnast


Band 18 (1969-1971), sida 288.

Meriter

Hartelius, Truls Johan (enl fb endast Truls), f 15 febr 1818 i Hemmesdynge (Malm), d 23 juli 1896 i Sandhem (Skar). Föräldrar: hemmansägaren Jöns Hansson o Bengta Knutsdtr. Inskr vid LU ht 41, studentex 44, filologisk-filosofisk kand:ex 18 dec 49, teor o prakt ex vid GCI i Sthlm 10 april 52, underlär där 25 sept 52, MK vid LU 17 maj 54, drev tills med prof A S Ulrich ett gymnastikinstitut i Sthlm 54—56, ML vid LU 6 maj 57, disp pro gradu där 29 maj 57, MD-diplom där 1 juni 58, förestod som förste gymnastikläkare den kliniska behandlingen vid GCI 58—59, förestod sjukgymnastiken i Marstrand somrarna 58—78, led av kommittén för utarb av förslag till reglemente för GCI o till ordnande av den gymnastiska undervisn i riket maj—nov 62, förordn överlär vid GCI:s med avd 27 juli 64, ord överlär där 19 juni 65—26 aug 87, förestod sjukgymnastiken vid Ramlösa hälsobrunn somrarna 81—87.

G 28 maj 64 i Sandhem m Emma Sofia Wilhelmina Nordstedt, f 4 jan 42 i Jönköping, d 10 jan 17 i Sandhem, dtr till fältläk Carl Peter Ulrik N o Beata Sofia Palmstierna.

Biografi

Som överlärare vid Gymnastiska Centralinstitutets (GCI) medicinska avdelning, vilken post han nådde 1864, blev H den främsta officiella representanten för sv sjukgymnastik. From detta år reglerades GCI av en stadga, i vars förarbeten H själv deltagit såsom ledamot av den gymnastikkommitté, som låg bakom institutets omorganisation. Enligt stadgan hade H att som överlärare med professors tjänsteställning dels kostnadsfritt till ett antal fripatienter dels i övrigt mot avgift tillhandagå allmänheten med sjukgymnastisk behandling. Härtill kom undervisning av GCLs elever i sjukgymnastikens teori och utarbetande av läroböcker härför.

Sina viktigaste insatser gjorde H på lärobokssidan. Under L G Brantings tid som institutets föreståndare (1839—62) dominerade sjukgymnastiken över den pedagogiska (skolgymnastik) och militära (fäktning), men erfarenheterna på området kodifierades endast till en mindre del i skrift. Redan under sina första år som överlärare utarbetade H en rad läroböcker, som blev grundläggande för undervisningen fram till sekelskiftet och delvis översattes till främmande språk. I synnerhet gäller detta hans Lärobok i sjukgymnastik (1 uppl 1870), som ger en koncentrerad framställning av den sv sjukgymnastikens rörelsebehandlingar.

Under Brantings tid rådde ett långt drivet motsatsförhållande mellan sjukgymnastikens och läkarvetenskapens företrädare. H lyckades visserligen inte helt övervinna den förtroendekris sjukgymnastiken råkat in i, men genom att på en gång måttfullt och energiskt hävda dess kurativa verkan tillvann han den åtskillig respekt i medicinska fackkretsar.

H höll strikt på den sv gymnastikens (ling-gymnastikens) företräde framför varje annat kroppsövningssystem. Dess främsta konkurrent, den tyska turngymnastiken, avvisade han kategoriskt. Genom att övervägande betona kroppsövningarnas fysiologiska sida sällade han sig vidare till den grupp sv gymnaster, som med skepsis såg på moment av tävling, färdighet och bristande formriktighet vid kroppsövningarna, och han blev en av de första som yttrade sig mot den moderna idrottsrörelsen. H ställde sig också avvaktande till den på 50-talet uppträdande maskinmetoden i sjukgymnastiken och förordade manuell behandling.

I den gymnastiska debatten och opinionsbildningen spelade H en central roll. Han var den drivande kraften bakom landets första gymnastiktidskrift av vikt, den 1874 grundade Tidskrift i gymnastik. Vid gymnastiklärarmöten, i Sv gymnastikläraresällskapet och i Sv läkaresällskapet var han en flitig debattör. Han utgav en mängd skrifter, i regel i det mindre formatet, vilka spände över ett brett register. Betecknande är, att de två kanske mest originella verken, Linie- och estetisk gymnastik (1863) samt Gymnastiken historiskt framställd (1872), faller utanför hans huvudinriktning. Det förra är den första ansatsen att konkretisera den av P H Ling antydda estetiska riktningen inom gymnastiken. Det senare gör H till den svenske 1800-talsgymnast som dokumenterat störst intresse för kroppsövningarnas historia före Ling.

H engagerade sig livligt i Sthlms arbetareförening, vars bildningssträvanden han genom egen mindre studievänlig uppväxtmiljö hade goda förutsättningar att förstå. Han blev en tidig föreläsare och debattör i föreningen och behandlade härvid en rad sociala ämnesområden.

Som gymnastisk fackman verkade H mångsidigt, perspektivrikt och produktivt men var inte de banbrytande idéernas man. Hans insatser innebar mer av välbehövlig konsolidering än nytänkande.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Skr:er från H o avskr av H:s till Med-styr insända årsber över sjukgymnastiken vid GCI i GCI-direktionens arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH 3, 1886—1901, s 355 f, 1174.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 juli 1864 nr 3, o 19 juni 1865, nr 23, samt meritfört (1864) o prot i G G I-direktionens arkiv, allt i RA; Sv gymnastikläraresällsk:s prot, Gymnastik- o idrottshögskolans bibi, Sthlm.

De allm gymnastikläraremötenas förhand-l:ar; Förhandhar vid Sv läkare-sällsk:s sammankomster; GCI:s hist 1813—1913 (1913); A Levin, minnesteckn över H (Tidskr i gymnastik 1896); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920); SLH 3:1 (1886).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Truls Johan Hartelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12606, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12606
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Truls Johan Hartelius, urn:sbl:12606, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se