Henrik Hassel

Född:1700-11-12 – Finland (i Jomala, Åland)
Död:1776-08-18 – Finland (i Åbo)

Retoriker


Band 18 (1969-1971), sida 313.

Meriter

Hassel, Henrik, f 12 nov 1700 i Jomala (Åland), d 18 aug 1776 i Åbo. Föräldrar: prosten Henrik H o Magdalena Forsman. Elev vid Strängnäs gymn, inskr vid UU 4 juni 20, hemlärare i Sthlm, disp vid Åbo akad 11 juni 26, mag där 14 juni 26, eloquentiæ prof där 23 maj 28—16 jan 75, kansliråds titel 8 mars 73, rektor för Åbo akad fem gånger.

G 1) 10 sept 29 m Katharina Meurman, d 60, dtr till bankokommissarien Johan M o Anna Roselius; 2) 62 m Christina Margareta Paléen, d 00, dtr till häradsh Abraham P o Margareta Katarina Tigerstedt samt förut g m prof Gregorius Stenman (d 46).

Biografi

Sina första skrifter författade H i Uppsala — överflyttningen till Sverige hade föranletts av att H:s familj tvingats fly från Åland — men de försvarades som disputationer i Åbo. De var av huvudsakligen historiskt innehåll och renderade H magistergrad och docentur — H var veterligen den första docenten vid Åbo akademi. Dessa avhandlingar, som torde ha varit de enda disputationer H självständigt skrev (senare framträdde han flitigt som preses, men synes därvid ha inskränkt sig till att omarbeta andras skrifter eller ge råd för deras utarbetande), ger uttryck åt uppfattningar, som även framdeles skulle bli vägledande för H:s verksamhet som universitetslärare. Han betonade att grekernas och romarnas skrifter borde utgöra bildningens grundval; vad en senare tids kulturliv kunde visa upp fick dock inte försummas vid studierna. Dessa skulle främst bedrivas med tanke på den nytta de kunde skänka för det medborgerliga livet. Detta antyder att H egentligen inte var vetenskapligt inriktad. Hans förtjänster låg på ett annat plan. Han var uppenbarligen en utmärkt lärare, han var mångsidig och huvudsakligen praktisk till sin natur. Han ägde förmåga att sporra sina elever. Den mest framstående av dem var H G Porthan, som i ett minnestal vittnat om H:s lärarförmåga, hans klara och metodiska undervisning.

H blev kort efter sin överflyttning till Åbo uppförd på förslag till den lediga linguarum professuren, men då ungefär samtidigt elokventie professuren krävde en ny innehavare anmälde sig H härtill — den låg närmare de studier han dittills bedrivit — och utnämndes till innehavare av den. Under sin långa professorstid, varunder den romerska litteraturen fick en mer central plats vid Åbo akademi än den tidigare haft, föreläste H oftast över Cicero, särskilt över De officiis. För den grekiska litteraturen visade han inte lika stort intresse som för den romerska. Sedan professuren i poetik 1747 indragits ålåg det H att under en följd av år företräda även detta ämne, inom vilket hans insatser emellertid förblev ringa.

H presiderade för sammanlagt 125 dispu-tationer. De behandlade inte blott filologiska ämnen, utan även en mängd andra såsom teologiska, rättsfilosofiska, pedagogiska, filosofiska och historiska (Finlands historia, geografi och ekonomi, bl a landskaps- och ortsbeskrivningar; grekisk och romersk historia). Även originalkällor kom till användning i de historiska avhandlingarna, som likväl i regel ej kan tillerkännas egentligt forskningsvärde. I de avhandlingar, som behandlade stilistiska frågor, uttalades enligt I A Heikel många sunda och beaktansvärda tankar, i flera av de teologiska visades en anmärkningsvärd och för tiden ovanlig religiös tolerans. Uppenbart är att Ff gav respondenterna stor frihet att uttrycka egna tankar. I filosofin hyllade H cartesianska åsikter. Under hans presidium försvarades likväl också wolffska satser. Också Locke m fl citerades. Ff medverkade till att definitivt förvisa skolastiken från akademin i Åbo; han var genomträngd av upplysningstidens bildningsideal, har det sagts.

Till H:s uppgifter hörde att handleda studenterna vid sv skrivövningar. Han anlitades upprepade gånger som talare vid festliga tillfällen vid akademin. Ett stort antal program utfärdades av honom. Rektorsämbetet handhade han nitiskt, med gott omdöme och i regel med rättvisa. Då han erhöll kansliråds namn innebar detta en utmärkelse, som sällan tilldelades tjänstgörande professorer. — Under ferierna ägnade H jordbruket på sina lantegendomar stort intresse. Han säges ha varit »en sträng hushållare».

Författare

Olof Mustelin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett stort antal brev från H till C F Men-nander o C F Fredenheim i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh, se Vallinkoski, 1, s 211—227, 250, 450. Ett tal vid prins Gustavs (III) födelse 1746, Åbo, (42) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Åbo akad:s konsistorieprot, UB, Hfors.

[E J W af] B[runé]r, H H (Finlands minnesvärde män, 2, 1855—57); Brev från o till C F Mennander, ed K Österbladh, 2—3 (Suomen historian lähteitä, 4: 2—3, 1940— 42); FBH; I A Heikel, Filologins studium vid Åbo univ (SSLF 26, 1894); dens, H H (Oma maa, 4, 1909); dens, Hfors univ 1640 —1940 (1940); A Hultin, Finlands litt under frihetstiden, 1 (1906); dens, Frihetstidens litt- o lärdomshist i Finland (SSLF 121, 1914); Kansallinen elämäkerrasto; V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1 (1891); V Nissilä, Viipurilainen osakunta, 1 (1953); H G Porthan, Oratio funebris . . . Henrici Hassel . . . (1778; även i P:s Opera selecta, 4, 1870); T Rein, Filosofins studium vid Åbo univ (SSLF 80, 1908); M A Sainio, Kasvatusopin tutkimus ja opetus Turun akatemiassa (1957); M G Schybergson, Henrik Gabriel Porthan, 1—2 (1908—11); J J Tengström, Chronologiska förteckn :ar o anteckn:ar öfver finska univ:s f ordna procancellerer (1836); J Vallinkoski, Dosenttien edeltäjistä Turun Akatemiassa (HArk 50, 1944).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Hassel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12628, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12628
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Hassel, urn:sbl:12628, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se