Hasselquist, släkter



Band 18 (1969-1971), sida 330.

Biografi

Hasselquist (Hasselqvist), släkter.

1 Andreas Benedicti H (1646–1700), född i Kalmar, var som komminister i Åbo riksdagsman 1680. 1683 utnämndes han till professor i logik o metafysik i Lund, vilken tjänst han dock aldrig tillträdde. Senare blev H eo teologie professor i Åbo 1688 o kh i Pargas (Åbo o Björneborgs län) 1691. I sina skrifter framträder han som en representant för ortodoxins överdrifter. I äktenskap med en syster till den bekante pietisten Petter Schaefer blev H far till kh Andreas H (d 1717) i Uddevalla o till Carl H (d 1727), en av tidens mest uppmärksammade pietister i Sthlm. Denne försörjde sig där som privatlärare o deltog i den pietistiska sicklasammankomsten 1723. Hans brev till morbrodern 1719–26 finns i Acta ecclesiastica, vol 121, RA.

2 Bonden Tufve Månsson (1671–1747) i Hasslaröd, Osby (Krist), skall enligt en på 1800-talet upptecknad släkttradition (Thomasson) ha lyckats ta sig in i det av danskarna belägrade Malmö i jan 1710 o därifrån medfört viktiga depescher till Magnus Stenbock. Hans son rusthållaren Lars Tufvesson (1719–1802) i Hasslaröd var riksdagsman 1769–72. Han blev far till bonden Tufve Larsson (1765–1836) i Hasslaröd, som var riksdagsman 1810 o 1828–30, o till kh Sven H (1752–92) i Osby. Söner till den senare var advokatfiskalen i kammarkollegiet Johan Theodor H (1787— 1841) o grosshandlaren i Kalmar Sven H (1793–1869), som var en av stadens främsta trävaruexportörer o även drev olje- o såp-fabrik. Han blev far till konsul Carl Justus H (1830–92). Carl H ägde Kalmar skeppsvarv samt slip- o bobinfabrik vid Trekanten i Ljungby (Kalm) o var riksdagsman i AK 1882–84 samt ordförande i Kalmar läns södra landsting 1885–91. Hans bror hovintendenten Frans Theodor H (1827–83), som 1855–81 ägde herrgården Värnlanda i Nöbbele (Kron), blev far till kapten Alexis Sven Theodor H (1856–1911). Alexis H tjänstgjorde vid generalstabens topografiska avdelning 1884–93 o vid dess litografiska anstalt 1893–97, var teknisk ledare för Iduns tryckeri 1897–99, förestod 1899–1902 Berlingska boktryckeri- o stilgjuteriab i Lund o var därefter Allmänna sv boktryckareföreningens ombudsman o sekreterare samt redaktör för dess Meddelanden. Han var även verksam som landskapsmålare o etsare.

Presidenten i Augustanasynoden Tuve Nilsson Hasselqvist (se nedan) var född i Hasslaröd, efter vilket han antog sitt släktnamn. Att detta blev just Hasselqvist kan hänga samman med att såväl hans farmoi som hans morfar var sysslingar till kh Sven H genom dennes morfar resp farmor.

3 Johannes H (1860–1921) i Sthlm, som var född på Värnlanda, kallade sig i ungdomen Johansson efter sin styvfar, skräddaren Johan Eriksson. Han blev ordförande i Sv tunnbinderiarbetareförbundet 1894 o var socialdemokratisk riksdagsman i AK 1909–11. Dtr till honom är danskonstnärinnan Jenny H (f 1894), g 1) 1918–22 med keramikern professor Wilhelm Kåge, 2) 1923–27 med trädgårdsdirektören Gösta Reuterswärd.

Utan påvisbart samband med ovanstående släkter är kaptenen i Väg- o vattenbyggnadskåren civilingenjör Nils H (1878–1937), som var född i Nävlinge (Krist). Han var arbetschef vid Sthlms stads stadsanläggningar i Enskede o Bromma 1908–15, byggnadschef i Lidingö köping 1916–17, verkst dir i ab Lidingö villastad o Lidingö trafikab 1918–22 o fastighetsdir i Sthlm 1923–31.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev från civilekonom Thorvald Sjöblom 5 sept 1969 om Tufve Nilsson Hasselqvists härstamning, SBL.

P G Ahnfelt, Studentminnen (1963); An-rep, 1 (1871); P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (1936); E W Bergman, Några bidr till sv kyrkans hist under förra århundradet, 1 (1873); Carlander; I Collijn, Alexis H (Allm sv boktryckarefören:s meddel.-n 1911); R Edenman, Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903—20 (1946); Gbgs hm; M Hofrén, Kalmartinget (1963); Hultmark; A Källström, Bidr till den sv pie-tismens hist, 1 (1894), s 63, 75—80, 142— 18; V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1 (1891); D Lindquist, Studier i den sv an-daktslitt under stormaktstidevarvet (1939); Lunds hm, 4 (1857); L Mårtensson, För-teckn över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710—1800 (1937); O Nordstrandh, Den äldre sv pietismens litt (1951); J S Pajula, Pietismi ja uskonnoliset liikkeet Suo-messa vv 1686—1772 (1898), s 138 ff; PrRP 4 (1962); M Ruuth, Carl Hassel-qvistin kirjeenvaihto Petter Schäferin kanssa vv 1719—26 (Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia, 12:1, 1915); dens, Kaarle H (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); H Råbergh, Teologins hist vid Åbo univ, 1 (Åbo univ.s lärdomshist, 4, 1893); SKL; SPG; Sv arbetarrörelse under hundra år (1938); SvTeknF; P Thomasson, Lefnads-teckn:ar öfwer Sweriges mest utmärkte bönder, 4 (1855); dens, Tio pennritningar (3 uppl, 1862), s 50—60; M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668—1868, 1 (1868); P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929); P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 1 (3 uppl, 1866); Abo hm; [V Örnberg,] Ant:ar om KK, 1 (1874); örnberg, 5 (1889).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hasselquist, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12642, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12642
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hasselquist, släkter, urn:sbl:12642, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se