Meriter

2 Hasselrot, Carl, son till H 1, f 7 jan 1812 i Skara, d 1 nov 1890 i Växjö. Elev vid h a l i Skara 28, inskr vid UU 7 okt 31, hovrättsex där 15 juni 33, eo kanslist i justitierevisionen 16 april 34, kanslist i prästeståndet 34— 35, v häradsh 30 maj 39, notarie i rikets ständers lagutsk 11 febr 40, kopist i justitierevisionen 22 dec 40, notarie i slottsrätten 12 febr 41, förordn prot:sekr i justitierevisionen 25 juli 43, sekr i sammansatta stats-, banko-, lag- o ekonomiutsk vid riksdagen 44—45, tf domhavande i Kinne, Kinnefjärdings, Skånings o Laske härads domsaga 45, borgmästare i Alingsås 2 maj 49, adjung led i Göta hovrätt 11 febr 51, led av borgarståndet vid riksdagarna 53—54 o 56—58 (bl a led av lagutsk o förstärkta konstitutionsutsk 53—54 o 56—58), av FK 67—74 (led av lagutsk 67, 71 o 73—74), häradsh i Ås o Gäsene härads domsaga 16 mars 58, häradsh i V Värends domsaga 16 febr 72.

G 1) 15 juli 41 i Forshem (Skar) m Eva Troselius, f 1 april 19 i Medelplana (Skar), d 27 juli 55 i Alingsås, dtr till brukspatronen Jonas Reinhold T o Helena Elisabeth Junggren; 2) 24 maj 57 i Sthlm (Kat; enl vb för Alingsås) m Hildegard Agda Virginia Helander, f 29 juli 26 i Gbg (Kristine), d 15 febr 77 på Ulriksberg, Växjö, dtr till prosten Sven H o Sara Löfvander; 3) 27 aug 78 i Södertälje m Ulrika Johanna (Hanna) Constantia Pettersson, f 31 maj 42 i Sthlm (Nik), d 16 juni 04 i Sjösås (Kron; enl db för Lund), dtr till prosten Carl Wilhelm P o Antonia Ulrika Oldenburg.

Biografi

H beundrade varmt sin far och tillgodogjorde sig i stor utsträckning dennes moraliska och politiska värderingar. Hans liberala åskådningssätt fick fast grund under de fem år han förestod J G Richerts domsaga i Västergötland och blev dennes lärjunge och vän. Han hade där användning för sin stora arbetsförmåga. Borgmästarsysslan i Alingsås betraktade han dock mer som en sinekur — en dags arbete per vecka för 2 000 rdr om året skriver han i ett brev till P H Malmsten — och fick tid över för annan verksamhet. Under sin ämbetstid åstadkom han dock ordning och reda i stadens förvaltning och förbättringar av gator, torg och broar. Han var ett par år på 1840-talet sekreterare i Skaraborgs läns hushållningssällskap och senare ledamot av landstinget i Älvsborgs län. Han ivrade för folkundervisning, sockenbibliotek, skarpskytteföreningar, järnvägsbyggande, trädplanteringar och trädgårdsanläggningar i syfte att motverka flykten från den västgötska landsbygden. Som häradshövding gjorde sig H känd som skicklig jurist och domare, intresserad för stiliseringen av domstolsprotokollen, som han utarbetade i presensform och sökte göra begripliga för gemene man.

Redan under faderns livstid hade H blivit kanslist i prästeståndet, och under uppdrag som notarie och sekreterare i olika utskott fick han möjlighet att lära känna riksdagsarbetet. Som sekreterare författade han den motion som efter att ha behandlats av riksdagen 1840 och 1844 gav kvinnorna även inom adels- och bondeståndet lika arvsrätt. Som riksdagsman motionerade han flitigt i frågor, som stod på liberalernas program. Under sin offentliga bana förfäktade han med värme och framgång humanitetens grundsatser. Han var i Richerts anda förkämpe för bl a en mildring av strafflagen, religionsfrihet, en humanare fångvård och kvinnans likställighet. Genom hans motioner avskaffades spöstraffet, den allmänna kyrkoplikten och husagan. När han 1868 lade fram en motion om dödsstraffets avskaffande, bifölls den i AK men föll i FK med en rösts övervikt. 1871 års fattigvårdsförordning, som dock i vissa avseenden var oförmånlig för de vårdbehövande, följde i huvudsak det av H utarbetade kommittébetänkandet.

H var musikalisk och en skicklig flöjtspelare. Hans sätt var vänligt och tillmötesgående och han glömde snabbt lidna oförrätter. På äldre dagar intresserade han sig för spiritismen.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från H i GUB (27 st till S A Hedlund), RA, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Minnesblad samlade. Tryckt som manuskript. Wexiö 1875. 121 s. — Om frihetsstraffen och deras verkställighet. Linköping 1876. 34 s. — Om spiritismen. Linköping 1880. 15 s. [Sign C. H., av Bygden tillskr J C Hellberg. Liksom föreg ui Östgöta corresp.] — Om Guds vrede, om synd och försoning. [Rubr; omsl: Tr som manuskr.] Wexiö 1887. 13 s. [Undert.] — Mathias och Märta Hasselrot. Minnesblad tecknade. Sthlm (tr Upps) 1928. 32 s, 1 portr. (Hasselrotska släktföreningens publikationer, 2.) — Medarb i Östgöta correspondenten.

Källor och litteratur

H Berggren o G Nilsson, Liberal socialpolitik 1853—1884 (1965); G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist (1920); B Hasselrot, CH (H:ska släktfören:s publikationer, 5, 1942); nekr i Smålandsposten 4 nov 1890; Sv justitiematr (1887); K Warburg, Johan Gabriel Richert, 2 (1905); E Åsbrink, Genom portar, 2 (1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Hasselrot, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12649, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12649
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Hasselrot, urn:sbl:12649, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.