Christian Hebbe

Född:1698-09-29 – Tyskland (i Greifswald)
Död:1762 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län

Affärsman


Band 18 (1969-1971), sida 365.

Meriter

1 Hebbe, Christian, f 29 sept 1698 i Greifswald, begr 27 jan 1762 i Sthlm (Ty). Föräldrar: skomakaråldermannen o läderfabrikanten Erdman H o Anna Kruse. Anställd hos köpmannen G B v Scheven i Sthlm c:a 13, burskap som handlande där 27 aug 23.

G 18 nov 25 i Sthlm m Elsabe Catharina Küsel, dp 22 okt 07 där (Ty), begr 29 sept 87 där (ibid), dtr till grosshandl Simon Fredrik K o Christina Margaretha Albrecht.

Biografi

H invandrade till Sthlm från Greifswald omkr 1710 och var under de första åren i tjänst hos sin morbror Johan Kruse och därefter som handelsbokhållare hos Georg Bernhard v Scheven. Han erhöll burskap 1723 och övertog den v schevenska handelsrörelsen. Senare (före 1760) upptogs H:s söner Simon Bernhard (H 2) och Johan Fredrik i firman som därefter tecknades Chr Hebbe & Söner.

Under H:s ledning blev firman snart ett av Sthlms främsta handelshus med stark inriktning på importhandel. Dess andel av stadens utrikeshandel var aldrig lika imponerande som de stora exportörernas — t ex Jennings & Finlays — men eftersom Sthlms import i långt högre grad än dess export var fördelad på ett stort antal handelshus, kom dock H, som redan 1730 svarade för sex procent av importen, att under en stor del av frihetstiden vara stadens ledande importör och vanligen stå för mellan sex och åtta procent av importvärdet. På grundval av tolagsjournalernas enhetsvärden har påvisats i hur hög grad det H:ska handelshuset var inriktat på import (Samuelsson). I medeltal för nio undersökta år under perioden 1746—62 uppgick värdet av firmans export endast till 65 % av dess import. Införseln utgjordes — åtminstone under handelshusets tidigare skede — till inemot 90 % av spannmål. Handeln var i mycket hög grad inriktad på Östersjöområdet. Råg och korn hämtades i första hand från Greifswald, Stralsund, Wolgast och andra pommerska städer, men också med Danzig och Riga hade den H:ska firman förbindelser. Sålunda var den ene av innehavarna Johan Fredrik H under fem år anställd hos Alexander Küsel och Adolf Souman i Riga.

Från Portugal och Medelhavsområdet hämtades salt — som i viss utsträckning också reexporterades till Baltikum — och från London och Amsterdam textilier och kolonialvaror. Två i Sthlms import så betydande varor som socker och tobak saknades dock i firmans handel. Under H:s sista år var Sveriges spannmålsimport relativt liten, och firmans inriktning på importhandel var då inte lika markant som tidigare. Till skillnad från bouppteckningar efter flera andra stora spannmålsimportörer visar den H:ska bouppteckningen inte några egentliga skulder. Eftersom den upprättades först fem år efter H:s död, kan det dock tänkas att en del skuldförbindelser under mellantiden reglerats av dödsboet. Det förefaller mycket sannolikt, att H tidigare — liksom andra av Sthlms tyskfödda spannmålsimportörer — i stor utsträckning kunnat utnyttja krediter hos pommerska släktingar för att finansiera sin handelsrörelse. Emellertid synes H vid sin död i mycket hög grad ha finansierat handeln med eget kapital. Omkring 35 % av bouppteckningens tillgångar utgöres av varufordringar och varulager. Därtill kom fast egendom, bl a ett hus vid Skeppsbron i Sthlm samt Lotorps bruk i Risinge (ög) och Högfors bruk i Karbenning (Vm), vilka tillsammans utgjorde 30 % av tillgångarna. En betydande del av sitt kapital hade han placerat i skeppsparter och i främmande företag, t ex Ostindiska kompaniet, Stora skeppsvarvet och Mariebergs porslinsfabrik i Sthlm. Han hade dessutom vid sin död en stor fordran hos statskontoret, vilket torde avspegla hans verksamhet som spannmålsleverantör till armén under det finska och det pommerska kriget.

Författare

Staffan Högberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Anrep, 2 (1872); P E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760— 1766 (1953); G Forsstrand, Skeppsbroadeln (2 uppl, 1916); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Hebbe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12671, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Högberg), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12671
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Hebbe, urn:sbl:12671, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Högberg), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se