Hakon Hedemann-Gade

Född:1891-12-09 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1966-02-21 – Malmö slottsförsamling, Skåne län

Konst- och teaterkritiker


Band 18 (1969-1971), sida 412.

Meriter

Hedemann-Gade, Hakon, f 9 dec 1891 i Lund, d 21 febr 1966 i Malmö (Slottsstaden). Föräldrar: försäkringsinspektören Wilhelm Theodor H-G o Hilda Maria (Mia) Augusta Borg. Studentex vid Lunds hal 10, inskr vid LU ht 11, FK där 30 jan 15, medarb på konst- o musikavd i Folkets Tidn, Lunds Dagblad o SvD från 16, eo amanuens vid LU:s konstmus 17, FL vid LU 15 mars 21, konstanmälare i SvD våren 21, i Sthlms Dagbl 22, i SDS 25—56, musikanmälare där 26—30 o teateranmälare 26—50.

G 29 dec 30 i Khvn m Gudrun Vilhelmine Jacobsen, f 8 juli 89 där (S:t Jak), d 5 juli 1966 i Malmö (Slottsstaden) o förut g (14—30) m konstnären Knut Hjalmar Dahlander (1883—1933), dtr till grosshandl Harald Niels J o Mary Emilie Nielsen.

Biografi

H växte upp i en musikalisk, kulturellt stimulerande miljö. Fadern komponerade och hade fått några musikstycken tryckta och utgivna. H spelade fiol och var med i Katedralskolans orkester. När han i sin biografiska skiss Hur jag blev konstkritiker summerade sina kulturella intressen i ungdomen, erkände han, att han nog hade lockats mera av musiken och teatern än av konsten. Efter gymnasiet började H studera estetik med litteratur- och konsthistoria vid Lunds universitet. Samtidigt försåg han Folkets Tidning och Lunds Dagblad med recensioner av musik, konst och teater. Efter en tids anställning vid Röhsska konstslöjdmuseet i Gbg återvände han till Lund, där han jämsides med studierna tjänstgjorde som amanuens vid universitetets konstmuseum. Sin licentiatavhandling skrev han om landskapsmålaren G J Fahlcrantz.

Sin huvudsakliga insats som konstkritiker gjorde han från 1925 i Sydsvenska Dagbladet, där han året därpå också fick ta hand om tidningens teater- och musikkritik. Musikrecensent var han dock endast några få år. Även efter sin pensionering 1956 fortsatte han att medarbeta i tidningen, ehuru mindre regelbundet.

När Ff blev Sydsvenska Dagbladets konstkritiker, hade en ny generation konstnärer börjat etablera sig. Därmed hade den internationella modernismen, främst representerad av den tyska expressionismen och den franska kubismen, fått sina första konstnärliga företrädare i Skåne. Några slog sig samman och bildade gruppen De tolv. Med dessa målare och skulptörer, som var jämngamla med honom, kände han en särskild gemenskap. Flera av dem ägnade han ett kapitel i sin bok Från Skovgaard till Martin Emond (1944), hans största utgivna arbete. Den består av en samling valda tidnings- och tidskriftsartiklar och ger en ganska klar bild av H som kritiker. I efterhand kan kanske hans begränsning till skånsk och dansk konst förvåna, men någon medveten provinsialism var det inte fråga om. Han skrev om den konst som ställdes ut i Malmö och Khvn. H var också själv utövande konstnär.

H krävde av konstnärerna, att de skulle uttrycka sig begripligt. Och begriplig ansåg han, att konsten förblev så länge den inte klippte av förbindelsen med verkligheten, I stort sett ställde han samma krav på sig själv som recensent, det skrivna skulle vara klart och förståeligt. Han koncentrerade sig på konstverken, beskrev känsligt och utan pedanteri kolorit, teknik och form och lyckades i beskrivningarna av enskildheterna fånga det viktiga, konstverkets helhet, dess uttryck. Hans metod garanterade saklighet. H gav ingen snål kritik, han reserverade i sin konstbedömning en bred marginal åt välviljan.

Författare

Viola Robertson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s arkiv i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tre moderna skånska målare (OoB 1919, s 253—259). — Justus Lundegård. En minnesteckning. Malmö 1927. 4:o. 71 s. (Skånes konstförenings publikation 1927.) — Ur Skånes konstliv. Dess utveckling genom Skånska konstnärslaget och Skånes konstförening (ibid [8,] 1939: Festskrift vid Skånes konstförenings 35-års-jubileum, Malmö 1939, 4:o, s 15—122). — Den bildande konsten i nya spår. Landskapsmåleriet får betydelse (Svenska folket genom tiderna . . ., [bd 8: Karl Johans-tiden,] Malmö 1939, 4:o, s 217—252). — Utan rubrik (Karl Enock Ohlsson ägnas denna bok . . ., Malmö 1939, 4:o, s 26—32). — Meditativt sjöstycke (Albert Abbe ägnas denna bok . . ., Landskrona 1939, 4:o, s 33—37). — Jens Edvard Kock som samlare (Jens Edvard Kock. En minnesskrift . . ., Malmö 1941, 4:o, s 14— 21). — Gammalt och nytt i skånekonsten (OoB 1942, s 109—118). — Jules Schyl, artist och romantiker. Lund (tr Malmö) 1943. 4:o. 46 s, 26 pl. — Från Skovgaard till Martin Emond. Skånskt och danskt måleri. Lund (tr. Malmö) 1944. 263 s, 24 pl. — Skånsk konstrevy 1939—1944. Malmö 1945. 216 s. (Skånes konstförenings publikation, n:r 10, 1944.) — Konsten och kriget (Claes Lindskog på 75 årsdagen . . ., Malmö 1945, 4:o, s 127—133). — Pär Siegård. Hälsingborg 1948. 4:o. 108 s, 50 pl. (Tills med C Schill.) — Hur jag blev konstkritiker (Extra-blad. Sydsvenska dagbladet Snällposten. Den 16 oktober 1950: G Suenson, Rapsodi kring huset Wahlgren [rubr] . . ., Malmö 1950, 4:o, s 6—13). — [Inledning] (5 malmömotiv av [5] malmömålare, Malmö 1958, fol, s [3]f). — Synpunkter på Jonas Åkessons konst (Sydsvenska dagbladets årsbok 1963: J Åkesson, Minnen och porträtt, Malmö 1962, 4:o, s 116—135).

Källor och litteratur

Källor o litt: C G Laurin, Liv o konst. Brev i urval (1946); PK:s porträttmatr 1952 (1951); SKL. — Nekr:er i dagspressen (i SDS av G Jönsson).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hakon Hedemann-Gade, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12699, Svenskt biografiskt lexikon (art av Viola Robertson), hämtad 2020-12-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12699
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hakon Hedemann-Gade, urn:sbl:12699, Svenskt biografiskt lexikon (art av Viola Robertson), hämtad 2020-12-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se