Sven J Hedenberg

Född:1888-02-17 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1966-11-21 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Läkare, Psykiater


Band 18 (1969-1971), sida 420.

Meriter

Hedenberg, Sven Johannes, f 17 febr 1888 i Gbg (Kristine), d 21 nov 1966 där (Vasa). Föräldrar: grosshandl Anders Magnus H o Emma Holmberg. Studentex 11 juni 1910 i Lund, inskr vid LU vt 11, MK där 29 maj 15, ML i Sthlm 9 april 21, tf bitr läk vid Gbgs hospital okt 21—dec 22, eo hospitalsläk vid Uppsala hospital o amanuens vid kliniken där mars 23—juli 24, bitr läk vid vårdhemmet Gibraltars sinnessjukavd i Gbg 1 jan 25—31 dec 32, disp pro gradu vid UU 1 nov 30, MD där 30 maj 31, läk vid psykiatr poliklin i Gbg 32—33, överläk vid Lillhagens sjukhus 1 jan 33—53, prakt läk i Gbg från 33, ordf i Sv psykiatr fören 43— 44 o i Gbgs läkaresällsk 44.

G 11 aug 24 i Oslo (Frogner) m Gudrun Bergene, f 24 juli 01 där (ibid), dtr till grosshandl Anders Edvard B o Julie Marie Andersen.

Biografi

Efter utbildning hos B Gadelius och H Sjöbring verkade Sven H inom Gbgs stads mentalvård och som praktiserande läkare. Han hade glädjen få uppleva, hur effektiva behandlingsmetoder tillfördes psykiatrin, först chockbehandlingen och senare nya verksamma läkemedel. Han arbetade efter den s k psykopatologiska metoden, dvs han ville genom ingående samtal med patienten söka sätta sig in i dennes tankevärld och analysera hans symtom, en konst som han behärskade till fulländning.

H gav sig i kast med psykiatrins grundproblem, de kunskapsteoretiska frågorna kring det friska och sjuka psyket, frågor som samtidigt sysselsatte O Kinberg och Sjöbring. Han samarbetade med filosofen Åke Petzäll. H var analytiker och kritiker; att med fantasi skapa nytt var honom mer fjärran. Schizofreni är psykiatrins crux, och problemen kring denna sjukdom följde H genom livet. H ställde psykiatrin på naturvetenskaplig grund, och vid schizofreni förelåg enligt honom en biologisk process, som hindrade sammanhang mellan tankarna.

Det finns en tendens att vilja anse särpräglade gestalter som psykiskt avvikande eller sjuka och då särskilt i den diffusa sjukdomen schizofreni. H ansåg detta betraktelsesätt lättsinnigt, och från denna utgångspunkt studerade han med sin vanliga grundlighet Strindberg, van Gogh och kejsar Tiberius. Hos den sistnämnde kunde H inte finna några säkra symtom på sinnessjukdom, van Gogh var epileptiker men inte schizofren. Hans streckteknik hade tolkats som tecken på schizofreni, men var enligt H geniets kamp med olika tekniker. Den tyske psykopatologen Jaspers ansåg, att Strindberg led av schizofreni, och hans åsikt hade vunnit stor spridning. Envetet gick H till anfall för att utrota denna föreställning. Schizofreni leder till demens. Men Strindberg levde de senare åren av sitt liv harmoniskt, för att vara han, med obruten och genial skaparkraft. Strindbergs självbiografier skall enligt H tolkas som diktverk och ej som sjukjournaler, vilket Jaspers gjort. Infernokrisen bör ses mot bakgrunden av Strindbergs ömtåliga och fantasifulla personlighet och som en följd av den vidriga situation han befann sig i, både socialt och ekonomiskt. Han genomgick visserligen ett par kortvariga psykoser, men så snart han kommit i trygghet, återvann han psykisk hälsa. H:s bild av Strindberg präglas av en odogmatisk och fördomsfri förståelse för den unika människan Strindberg.

Intresset för den egendomliga företeelsen människan fångade H även inom skönlitteratur, konst och musik, för honom väsentliga livsvärden. Han var själv violinist. Tal och skrift var personliga och tydliga men ej engagerande. Han charmerade ej som person utan föreföll sluten och svårtillgänglig. Vid närmare bekantskap upplevde man det varma och gedigna hos honom, hans stilla humor och hans innerliga glädje över livet.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några reflexioner i anslutning till ett fall av depersonalisation och déjå-vu (Svenska läkartidningen, organ för Sveriges läkarförbund, årg 19, 1922, Sthlm, s 453—462). ¦— Tankevillan och det konventionella (Hygiea, medicinsk tidskrift utg av Svenska läkaresällskapet, årg 85, 1923, Sthlm, s 379—390). — Till frågan om sinnessjukdomarnas indelning. En kritisk studie med anledning av prof. Gadelii lärobok (ibid, 86, 1924, s 195—217). — »Tankevillan och det konventionella.» Ett svar till prof. Wigert (ibid, s 473—475). — Uber die synthetisch-affektiven und schizophrenen Wahnideen (Archiv fiir Psychiatrie und Nervenkrank-heiten, Bd 80, Berlin (tr Leipzig) 1927, s 665—751). — Beitrag zu der Frage des psy-chologisch Verständlichen und Nichtverständ-lichen in der Psychiatrie (ibid, Bd 90, Berlin (tr Wurzburg) 1930, s 318—435 [även med särsk titel som akad avh, Upps]). — Die Krankheit des Kaisers Tiberius (ibid, Bd 92, 1930, s 279—303). — Ein schizophrener Familienmörder. (Einige Randbemerkungen) (Allgemeine Zeitschrift fiir Psychiatrie . . ., Bd 100, Berlin & Leipzig 1933, s 267—274). —- Från det psykiatriska arbetsfältet. Interneringsbehovet. Den schizophrena sinnessjukdomen. Förmynderskapsmål. Gbg 1934. 79 s. — Schizophrenien och de nyare histopatolo-giska rönen (Svenska läkartidningen, årg 32, 1935, Sthlm, s 1249—57). — Om människomaterialets undersökning vid industrierna (ibid, 1937, s 1593—99). — van Gogh. Om hans sjukdom och konst (ibid, 1938, s 510 —524). — Episodisk förvirring hos en industriarbetare i samband med överansträngning. Intoxikation? (ibid, s 1676—82; även i Festskrift tillägnad Olof Kinberg . . ., Sthlm

1938, s 144—149). — Om psykologiska ar-betsskyddsåtgärder inom industrin (ibid,

1939, s 1004—11). — t Eric Backlin (ibid, s 1237—41). — Om psykoser vid kroppsliga sjukdomar (Nordisk medicin, bd 8, Sthlm

1940, s 2461—65). — Om psykiska symtom efter skallskador (Sv läkartidn, 1941, s 2583 ¦—95). — Om kroppskonstitution och psyke (Nord medicin, bd 25, 1945, s 634—640). — Tyskland som psykiatriskt problem. Sthlm 1946. 83 s. — Ett svårdiagnostiserat fall (Sv läkartidn, 1946, s 1818—26). — Om den frontala lobotomien (ibid, 1947, s 1663—69). —- Åke Göransson. A prominent painter of Gothenburg (Acta medica Scandinavica, Suppl 246: Papers dedicated to professor Martin Odin ..., Gbg 1950, s 71—79). — Concerning confusion as a diagnostic dif-ferentiator between schizophrenia and schizo-phreniform States (Acta psychiatrica et neu-rologica Scandinavica, Suppl 80: Report on the lOth congress of Scandinavian psychiatrists in Stockholm, Sweden, 1952, Khvn (tr Motala) 1953, s 42—48). ¦— En undersökning av schizophrenifallen vid Lillhagens sjukhus, avd. M (Sv läkartidn, 1953, s 1627—35). — Om Strindbergs psykiska sjukdom (ibid, v 1955, s 905—911; även sep, 7 s). — About historical-psychiatrical investigations (Acta psychiatrica et neurologica, Suppl 106: Report on the eleventh congress ... in Oslo, Norway 1955, Khvn 1956, s 288—298). — Kejsar Tiberius. Ett människoöde från antiken i psykiatrisk belysning. Sthlm 1956. 154 s. — August Strindberg. Opinions of German psychiatrists. Griticism of studies by Jaspers, Rahmer, and Storch (Acta psychiatrica et neurologica Scandinävica, Suppl 136: Report on the twelfth congress ... in Copenhagen, Denmark 1958, Khvn 1959, s 325—339). — Strindberg i skärselden. Gbg 1961. 171 s. — Om Strindbergs »hundskräck» (Sv läkartidn, 1964, s 2568—72; förk engelsk övers i Acta psychiatrica Scandinävica, Suppl 180: Report on the fourteenth congress ... in Göteborg, Sweden 1964, Khvn (tr Gbg) 1965, s 111— 113).

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs läkaresällsk:s arkiv: Levnadsbeskrivn:ar, i GUB Biomedicinska bibi.

Inbjudn till med drsprom vid UU . .. (1931); SLH 4:2 (1932), 4:5 (1935); Sv läkare (1959). — Nekr i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven J Hedenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12704
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven J Hedenberg, urn:sbl:12704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se