A Peter (Per) Hedenius

Född:1828-11-06 – Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län
Död:1896-02-01 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Patolog


Band 18 (1969-1971), sida 434.

Meriter

1 Hedenius, Anders Peter (Per), f 6 nov 1828 i Skara, d 1 febr 1896 i Uppsala. Föräldrar: boktryckaren Peter H o Beata Carin Winbom. Inskr vid UU 23 sept 47, med fil kand 15 juni 49, MK vid UU 28 maj 53, amanuens vid UU:s lab för med o fysiolog kemi nov 54—sept 55, ML 29 maj 55, disp pro gradu 30 maj 55, MD 1 juni 55, amanuens vid Seraf:las:s med avd 1 jan—1 okt 56, kir mag 31 maj 56, doc i teoretisk med o med hist vid UU 3 sept 56, studieresor till Tyskland, Italien o Frankrike 56—57, prof i allm patologi, patolog anatomi o allm hälsovård 20 maj 59—jan 95, ordf för Upsala läkarefören 60—86, stadsfullm i Uppsala 63—64, inspektor för Västgöta nation 64— 89, rektor vid UU 71—72 o 89—93, ordf i UU:s jubelfestkomm 71—77, prorektor där 76—89, led av direktionen för Uppsala sjukh 77—85, ordf i styr för Sätra brunn 80—85. — LVS 73, fil hedersdr vid UU 6 sept 77, LVA 83.

G 30 jan 60 i Tuna (Sth) m Sally Maria Winbom, f 28 aug 31 i Tierp (Upps), d 31 juli 12 i Uppsala, dtr till teol prof o kh Jon Arvid W o Maria Sofia Florin.

Biografi

Under Per H:s studietid lockade A Ret-zius studenterna till Karolinska institutet genom sin utmärkta undervisning i anatomi, som även omfattade den nya mikroskopiska anatomin. I Uppsala arbetade H en tid på kemiska laboratoriet under E Wallqvist. Han blev Israel Hwassers omhuldade elev. Hwasser satte sin personliga prägel på H:s generation, och H prisade hela livet hans djupsinne, hans blick för de stora sammanhangen och hans idealistiska och humanitära syn på läkarens arbete men förkastade hans naturfilosofiska åsikter. Liksom flera av Hwassers lärjungar uppkallade han en son efter honom.

Medicinska fakulteten i Uppsala befann sig vetenskapligt sett i en dödperiod under 1850-talet, starka krafter arbetade för att förlägga all läkarutbildning till Sthlm. Under 1860-talet blommade fakulteten upp tack vare utmärkta lärare jämte driftiga organisatörer och förespråkare inför myndigheterna. H:s roll var lärarens, hans insats var det omsorgsfulla dagliga arbetet. H kunde 1867 ta en ny institution för patologi i bruk. Han blev 1860 ordförande i Upsala läkareförening och gjorde den till ett livaktigt vetenskapligt forum, liksom han var en flitig medarbetare i dess förhandlingar från dessas början 1865. När en ny organisation av läkarutbildningen blev aktuell i början av 1870-talet, var fakultetens position säkrad.

Virchows "Die Cellularpathologie" (1858) gav sjukdomsläran en ny och fast grund. H studerade hos Virchow under c:a 4 mån 1862. Han hade tidigare vistats hos Rokitansky och Wedel i Wien samt senare hos von Recklinghausen i Würzburg. Patologisk anatomi blev det centrala ämnet inom medicinen. H betonade, liksom Virchow, att det morfologiska dock endast var ett resultat av sjukdom och att dennas förlopp måste studeras med fysiologins metoder. Han såg fram mot en experimentell patologi för att komma närmare sjukdomens gåta.

H upplevde också en annan av medicinens stora revolutioner: bakteriologins genombrott. Omvälvningen kan inte bättre belysas än genom två uppsatser av H, den ena från 1859, den andra från 1883, den förra med rötterna hos Hippokrates och Sydenham, den senare hos Pasteur och Koch. H var ingen nydanande forskare, men han gav ut förträffliga "granskande redogörelser" över aktuella frågor. Han hade en stor beläsenhet, förmåga att skilja ut väsentliga fakta, att se de stora linjerna, och han ägde en klar, välformad stil. Innehållet har också fått det tidlösa över sig och studeras alltjämt med nöje. Förutom i patologi skrev han inom hälsovård och medicinens historia. H medarbetade i Biographisches Lexikon der hervorragenden Ärzte och har därigenom gjort sv medicinska insatser internationellt kända.

H var en högt bildad man. Historia, filosofi och konst stod honom nära, och han tecknade utmärkt. Idealitet och religiositet präglade hans liv. Läkarutbildningen avsåg "läkarens fullständiga uppfostran icke blott i intellektuellt, utan även i sedligt och religiöst hänseende". Den universella bildningen, Hwassers universitetstanke, stod som ideal, och H arbetade hängivet för allt som kunde lända universitetet till gagn. Som akademisk vältalare var han prisad. Han trivdes i glada lag, och där hyllade han kamratskap och vänskap och kryddade gärna sitt tal med drastiska västgötarepliker. För de studerande höll han regelbundet öppen taffel i sitt hem. Men de "osedliga" unga männen i Verdandi tålde han inte.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till o från H, ms till föreläsn:ar o tal, dagböcker över föreläsn:ar o tentamina, tjänstehandhar m m i UUB. Enstaka brev från H i Karol inst:s bibi, RA, KB, VA o LUB. Anteckn:ar efter H:s föresläsn:ar i UUB o Karol inst:s bibi.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM, Upsala 1896, s 64 f, SLH 3: 1—3, Sthlm 1886—1901, s 359 £, 1178, eller Upsala universitet 1872— 1897, d 3: Aksel Andersson, Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872 —1897, Upsala 1897, s 79 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED.s konseljakter 20 1859, nr 6, RA. P Bagge, Studentminnen o andra minnen från Uppsala 1869—1899 (1923); O Hammarsten, Minnesord över H (Upsala läkare-fören:s förhandhar, N F 1, 1895—96); E Hedenius, Ur studentlivet kring ett professorshem i 80-talets Uppsala (Hågk o livs-intr, 17, 1936); F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); H Lundh, Det glömda Uppsala (1963); nekr över H i Eira, 20, 1896; U Quensel, Upsala läkarefören 1832— 1932 (Upsala läkarefören:s förhandkar, N F 38, 1932—33); SLH 2:1, 3:1, 3, (1873— 1901); M Sondén, nekr över H (Hygiea, bd 58, 1896:1); V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); Till allmänheten. Fören:s yttrande mot hr K Wicksells föredrag om dryckenskap (Upsala läkarefören:s förhandhar, 15, 1879—80); Upsala läkarefören :s fest till firande av He-denii 25 årsjubileum såsom fören:s ordf (ibid 21, 1885—86); UU:s matr (1896); L Wahlström, Trotsig o försagd (1949).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Peter (Per) Hedenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12715, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12715
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Peter (Per) Hedenius, urn:sbl:12715, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se